Recension "BLAND HAJAR OCH KORALLER" (1943)
(Läst 4 081 gånger.)Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Fullständig titel: "Bland Hajar Och Koraller – Äventyr I Karibiska Havet"
Författare: Hans Hass, 1943
Fakta: 245 (197) sidor, 173x246x24 mm, ISBN saknas
Omslag på boken:
https://www.dykarna.nu/fotoalbum/1471/266933.html
Allmänt:
Boken är en reseskildring från författarens resa tillsammans med två andra kamrater till Curaçao och Bonaire 1939, och beskriver deras strapatser, engagemang, äventyrslust och möte med olika människor och djur.
Idag får nog boken ses antingen som en klassisk dyklitteratur, eller som en historisk tillbakablick till sportdykningens begynnelse, då det knappt finns något i boken är relevant för dagens dykning – utan det är endast en berättelse om livet förr.
Boken borde vara en fullträff för den som har en personlig koppling Curaçao/Bonaire och dykning där, som är intresserad av UV-jakt eller intresserad av dykerihistoria. Det finns även en del intressanta historiska anekdoter kopplade till 1900-talshistoria, UV-foto, dykexpeditioner, djur och växtliv i haven kring Curaçao/Bonaire – så det finns mycket gott att hämta i boken.
Författaren Hans Hass är österrikare och född 1919, och är utöver sitt pionjärarbete inom dykningen även känd för sitt miljöengagemang. Han är utbildad zoolog och var under andra världskriget grodman inom den första tyska taktiska dykenheten. Han har bedrivit dykexpeditioner i Medelhavet, Karibien och Röda Havet.
Han har gjort 4 biograffilmer, 70 TV-filmer och skrivit 25 böcker, varav de flesta handlar om dykning:
"Jagd unter Wasser mit Harpune und Kamera" (1939), "Unter Korallen und Haien" (1941), "Fotojagd am Meeresgrund" (1942), "Drei Jäger auf dem Meeresgrund" (1947), "Menschen und Haie" (1949), "Manta, Teufel im Roten Meer" (1952), "Ich fotografierte in den 7 Meeren" (1954), "Wir kommen aus dem Meer" (1957), "Fische und Korallen" (1958), "Expedition ins Unbekannte" (1961), "In unberührten Tiefe" (1971), "Ein Magazin über Abenteuer bei der Erforschung der Meere" (1972), "Welt unter Wasser" (1973), "Eroberung der Tiefe" (1976), "Der Hans-Hass-Tauchführer - Das Mittelmeer" (1976), "Der Hai. Legende eines Mörders" (1977), "Im Roten Meer" (1980), "Abenteuer unter Wasser" (1986), "Vorstoss in unbekannte Meere" (1991), "Aus der Pionierzeit des Tauchens" (1996), & "Erinnerungen und Abenteuer" (2004). Fler av böckerna har blivit översatta till andra språk, bland annat engelska och svenska. På svenska finns följande titlar: "Bland Hajar Och Koraller" (1943), "Bland Hajar Och Bläckfiskar" (1951), "Manta" (1953), "Med Kamera På Havets Botten" (1955), "Vi Kommer Ur Havets Djup" (1957), "Havets Värld" (1975) och "Sportdykning i Medelhavet" (1979).
Innehållet:
Resan är författarens andra dykexpedition i denna pionjärtid inom dykningen, och han har denna gång för tiden hypermodern sportdykarutrustning i form av simfenor, simglasögon (som inte täcker näsan), näsklämmor, hemma byggda kamerahus för både stillbild och film, samt en primitiv dykarhjälm som kan matas med luft från en handdriven pump på ytan. Dykningen sker dock främst genom fridykning, och läsaren får ta del av deras nyvunna erfarenheter och bristande förståelse för dykfysiologi.
Många av berättelserna handlar om UV-jakt, både med harpun och kamera, och för att klara sig på sin magra budget så tvingas de tre dykarna ta mat ur havet. Man kan inte annat än beskriva den lilla trion som ett gäng glada och galna amatörer, som nog inte riktigt vet vad de ger sig in på, och det är nog en stor del tur att expeditionen inte gick värre – men man får ändå uppleva luftemboli, spräckta trumhinnor, hajattacker och drunkningstillbud.
Varvat med dykupplevelserna så får man ta del av dåtidens liv i den nederländska kolonin, där man strax innan andra världskriget är mycket misstänksam mot tyskar (författaren är ju född i Österrike, men var vid denna tidpunkt tysk medborgare efter att Österrike hade införlivats i Tredje Riket) och möten med både trevlig och otrevliga människor, så väl som en del möten med djurlivet på land.
Under författarens berättelse så får läsaren ta del av undervattenskamper med muränor, hajar, judefiskar och havets vrede, men även UV-fotografens hårda och frustrerande vardag. Läsaren får genom boken också ta del av de erfarenheter och kunskaper som de samlade på sig under resan – saker som kan vara självklara för oss idag, men som vid tiden för expeditionen inte alls var självklar kunskap.
För den som är intresserad av fotografering och filmning under vattnet, så finns det även en del intressanta historiska tillbakablickar som säkert kan vara kuriöst intressanta.
I slutet av boken har Tyskland invaderat Polen och trion sitter internerade på Curaçao, med uppenbara problem att ta sig hem till Tyskland och tvingas försöka spara ihop pengar genom svartjobb för att få ihop pengar. Tyvärr så sluter boken precis man till slut lämnar Curaçao och den långa resan via New York, till Kalifornien, vidare till Hawaii, Kina och hela vägen genom Ryssland börjar.
Ingående kapitel:
Förord (professor Bertil Hanström kommenterar innehållet i boken)
Resan till Curacao (resan över Atlanten och genom Karibien)
Man tar oss för spioner (problemen att komma i på Nederländskt territorium)
Första mötet med havets tigrar (om de första riktiga dykningarna och nya upplevelser)
Vår Robinsonö (ankomst till Bonaire och Little Bonaire)
Fisken, som inte ville låta sig fotograferas (en svårflörtad judefisk och kamp med en muräna)
Vi belägra judefisken (de hyr en båt och slåss men en kaxig judefisk)
Det blir krig (kom hur situationen förändras när andra världskriget bryter ut)
Fotografering under vattnet (om erfarenheter och teknik vid UV-fotografering)
I Nordkustens rasande bränningar (utforskning av den farliga nordkusten klippor och bränningar)
Det räddande skriet (möten med hajar och ett skriks räddande effekt)
På aderton meters djup (jakt på sköldpaddor och barotrauma)
Avsked och framtidsplaner (författaren lämnar Curaçao och spekulerar om framtiden)
Mitt tack (författarens tack till alla som möjliggjort expeditionen)
De vetenskapliga namnen på i texten nämnda fiskar (författarens summering över bokens fiskar)
Smakprov ur boken:
Utdrag från "Förord" av professor Bertil Hanström som visar lite på hur exceptionellt denna verksamhet är (var) när utrustningen kommenteras, s 10-11:
"Hans Hass har icke nöjt sig med de redskap, som tidigare användes vid den submarina fiskjakten, utan har med stor uppfinningsrikedom betydligt förbättrat tekniken. På sina fötter spänner han ett par långa gummifenor, formade som salens bakre extremiteter, vilka avsevärt öka farten under dykningen och dessutom skydda mot fotskador. Vidare har han konstruerat vattentäta fodral för kameror, som tillåta både fotografering och filmning under vatten, och hans undervattensbilder slå också alla rekord i skärpa och skönhet. Vid slutet av sin andra säsong som undervattensfiskare kunde Hass simma helt utan armarnas hjälp, medan högra handen skötte spjutet och den vänstra med kameran förevigade resultatet av den högras arbete. En mångsidigare användning av de mänskliga extremiteterna får man väl leta efter."
Utdrag från "Första mötet med havets tigrar", s 62:
"Efter en liten stund hade jag lyckats. Jag vände mig nu om och skulle på nytt fatta tag i harpunen, då på en gång en isande skräck bemäktigade sig mig, och jag kände, hur hjärtat upphörde att slå under några ögonblick. På knappt två meters avstånd från mig stod helt lugn en stor, kraftig haj, vänd direkt emot mig och tittade lurande på mig med sina små, lömska ögon. Harpunen, mitt enda vapen, hade drivit långt bort.
Under ett ögonblick måtte vi ha stått orörliga mitt emot varandra, öga mot öga, då mina lemmar plötsligt, och utan att jag kunde hindra det, krampaktigt drogs samman av skräck. Jag gjorde ett snabbt ryck med hela kroppen, och luften stöttes ut ur munnen på mig. Och nu förbyttes plötsligt rollerna! Jag hade gjort hajen minst lika förskräckt, som han tidigare hade gjort mig. Han gjorde helt om, jagade bort med otrolig hastighet och hade i nästa ögonblick försvunnit i nattens mörker."
Utdrag från "Vår Robinsonö" och en jämförelse av utrustning som används, s 67:
"Tidigt på eftermiddagen ville den outtröttlige doktor Diemond visa oss reven vid Punt Vierkant. Genom sitt inflytande lyckades han övertala läraren på platsen att köra oss ditut med sin lilla motorbåt, och vi hoppade omedelbart i vattnet mellan reven. Doktor Diemond bar en vattentät mask av egen konstruktion, som omslöt bägge ögonen, och som genom en liten gummislang stod i förbindelse med munnen.
»Med den här blåser jag luft in i glasögonen, när jag dyker djupt», förklarade han på min fråga.
Detta var absolut en i högsta grad originell idé. Om man nämligen dyker mer än åtta meter djupt, så pressas för det mesta glasögonen av trycket in i ögonhålorna på ett mycket smärtsamt sätt. Det finns emellertid japanska glasögon, som stå i förbindelse med en liten luftballong, vilken i sin tur automatiskt utjämnar skillnaden i tryck, och vidare finns det en stor, amerikansk glasögonförsedd mask, som räcker ner över näsan, så att man genom att blåsa ut luft själv kan motverka det ökade trycket. Läraren hade inga glasögon, utan han ville titta på våra förehavanden från båten genom ett tittskåp, som var försett med glasbotten."
Utdrag från "Vår Robinsonö" och harpunering av en sovande haj, s 79-80:
"Inom bråkdelen av en sekund har det hittills glasklara vattnet blivit uppgrumlat. Med uppbjudande av alla sina jättekrafter susar hajen i vild smärta därifrån. Hans kropp piskar rasande vattnet. Jörg, som håller i harpunen och linan, sliter han med sig. Hajen simmar rakt mot en stor korallstock, som omedelbart går sönder i flera stycken, och sedan susar han vidare i sicksack fram mellan korallerna, alltjämt släpande Jörg efter sig. Jörg, som tagit ett fast tag i linan, slängs hit och dit och slår med kroppen än mot den ena och än mot den andra korallen, innan han, Gud vare tack, kommer underfund med att det är utsiktslöst att försöka få upp hajen, släpper linan och kommer fullständigt utmattad upp till ytan."
Utdrag från "Det blir krig" om ett tillfälle när man skall filma hajjakt, s 115:
"Jag skyndade tillbaka till fartyget, ty det här var utan tvivel ett särskilt gynnsamt tillfälle till hajjakt. Alfred skulle gå ned med dykarhjälmen och filma, när jag tog kål på denna best. Vi förklarade för våra bägge medhjälpare, vilka planer vi hade, och medan vi sedan så snabbt som möjligt gjorde våra förberedelser, fick jag en ännu bättre idé. Jag skulle inte harpunera hajen, utan jag skulle lägga en ögla om hans stjärtfena, ty det skulle se mycket mer effektfullt ut på filmen, och för att scenen skulle få en speciellt äventyrlig kolorit, skulle jag under detta arbete bära en lång, blixtrande kniv i munnen."
Utdrag från kapitel "Fotografering under vattnet" om hur författaren gick till väga för att fotografera undervattenslivet, s 135:
"Slutligen kom jag på en annan idé. Jag letade reda på en stor, korttaggad sjöborre, slog sönder den och gömde resterna av den på en vacker plats mellan korallerna. Sedan lade jag mig på lur på ett noga uppmätt avstånd därifrån, och bara några ögonblick senare kommo i regel de små korallfiskarna, ditlockade av blodlukten, framdansande från alla håll och störtade sig girigt på den döda sjöborren. Om nu även den fisk, som jag ämnade fotografera, befann sig i sällskapet, så inväntade jag en gynnsam tidpunkt, knäppte med vänstra handens fingrar och fotograferade i samma ögonblick med den högra. De små djuren bli rädda, när man knäpper med fingrarna. De vända sig alla på en gång och stå under bråkdelen av en sekund alldeles stilla, och detta ögonblick gäller det att utnyttja."
Kommentarer:
Boken är antikvarisk och kan bara köpas begagnad, den är dessutom svår att få tag på.
Den tyska upplagan av boken gavs ut 1941 under titeln "Unter Korallen und Haien".
Översättningen är gjord av Bertil Hanström som var professor i zoologi i Lund, och språket i boken är en aning ålderdomligt, men är på intet sätt svårt att läsa om man är flytande i svenska – har man däremot inte svenska som modersmål så kan boken säkert ibland vara lite knepig att läsa.
Trevligt nog så använder boken det metriska måttsystemet, vilket gör det enkelt att hänga med i djupangivelser, storlekar på fiskar, mm.
Boken har en innehållsförteckning, men saknar register där man kan slå upp saker.
Boken är relativt välillustrerad med 77 svartvita fotografier, både från under vattnet såväl som landbilder, samt tre kartskisser.
Boken har 197 numrerade sidor, men därtill tillkommer 48 sidor bilder som är utspridda i boken, vilka tillsammans ger bokens 245 sidor.
Sist i boken, så finns en lista över olika fisknamn och deras vetenskapliga namn.
Namnen är inte alltid samma som idag, exempelvis så kallar man tryckarfisk (Balistidae) för "hornfisk".
Boken är tillägnad Guy Gilpatric som skrev klassikern "The Compleat Goggler", som tillhör de riktiga dykklassikerna och som också har inspirerat så många andra pionjärdykare med sina UV-jakthistorier.
Betyg: fyra av fem, för att det är en intressant och spännande bok om dykningens pionjärtid när varken kunskap, utrustning eller procedurer var etablerade.
Relaterade länkar:
Författarens egen webbsida:
http://www.hans-hass.de/Englisch/index_english.htm
Engelska wikipedia om författaren:
http://en.wikipedia.org/wiki/Hans_Hass
Tyska wikipedia om författaren:
http://de.wikipedia.org/wiki/Hans_Hass
Sida på tyska Taucher.net om boken (på tyska):
http://www.taucher.net/buecher/Unter_Korallen_und_Haien_buch234.html
Visa alla svar
 Recension "BLAND HAJAR OCH KORALLER" (1943)
|
Pär Ahlgren | 2009-12-26 09:13 |
  De vetenskapliga namnen på i texten nämnda fiskar | Pär Ahlgren | 2009-12-26 09:17 |
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar:
