Namn: Lösen:

Recension "DJURLIV I HAVET"

(Läst 5055 gånger)

Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Anmäl detta inlägg till våra moderatorer
Fullständig titel: "Djurliv I Havet – Nordeuropeisk Marin Fauna"

Författare: Frank Emil Moen & Erling Svensen, 2009

Fakta: 768 sidor, 178x242x45 mm, ISBN 978-91-1-302355-7

Omslag på boken:

http://www.dykarna.nu/photos/2010/499420100730104743.jpg



Allmänt:

Boken är en artöversikt över marina arter som finns i norra Europa, eller kanske bättre definierat som nordöstra Atlanten och då främst med fokus på arter som förekommer längs Norges kust, men många av bilderna är tagna på brittiska öarna och en del även på island – boken har dock inte speciellt fokus på Östersjön, utan är därför för svenska förhållanden mest aktuellt för västkusten och i synnerhet Bohuslän, även om många Östersjöarter faktiskt återfinns i boken genom att de förekommer även i Atlanten.
Boken är ett resultat av att författarna själva saknade en bra uppslagsbok på området och kom ut första gången1999 efter fem års arbete. Den var från början avsedd som uppslagsbok över norska marina djuren, men har sedan växt till att omfatta nordeuropeiska marina djur.

Målgruppen för boken bör i främsta hand vara dykare då boken helt klart fokuserar på djurens förekomst i vatten och beskriver dem ur ett dykeripräglat perspektiv (exempelvis var man hittar arten i vattnet, som under stenar eller bland tång och på vilka djup), men även sportfiskare och andra marinbiologiskt intresserade kan ha nytta av boken.
Bokens användsningsområde bör främst vara som stöd för att identifiera arter som man sett/fotograferat under ett dyk, men även för att inhämta viss information om de i boken upptagna arterna – det är dock ingen heltäckande artförteckning eller särskilt djuplodande beskrivningar som finns i boken.

Frank Emil Moen är dykande marinbiolog och undervattensfotograf och har skrivit texten i boken och har även varit medförfattare till böckerna "Sjøfiske" (2005) och "Hobbyfiske langs norskekysten" (2003).

Alf Jacob Nilsen är professionell fotograf och har bidragit med två kortare texten kring koraller i boken, och har även varit medförfattare till boken "Reef Secrets" (2002) och några av böckerna i den bokserien "Korallrevsakvariet".

Erling Svensen är dykare och undervattensfotograf och bidragit till bilderna i boken och har även stått för bilderna i flera andra böcker: "Hobbyfiske langs norskekysten" (2003), "Svalbard and life in the polar oceans" (2004), "Sjøfiske" (2005) och "Livet i fjæra" (2010).

Fredrik Pleijel har översatt boken och arbetar normalt som professor och marinbiologi vid Tjärnölaboratoriet i norra Bohuslän.


Innehållet:

Bokens upplägg kan grovt beskrivas som ett systematiskt (taxonomiskt) uppbyggt uppslagsverk där varje art i grova drag beskrivs av en bild och en standardiserad textmassa på totalt en sida. Avvikelser förekommer dock, och vissa arter får mer eller mindre text, och ibland flera bilder, och det finns även några avsnitt med annan text inbakad mellan avsnittet, främst i form av olika små faktarutor som relaterar till omgivande text och de inledande texterna när boken byter taxonomisk stam, grupp eller ordning, men även två avsnitt där man på flera sidor fördjupar sig ämnen som "Fortplantning hos nässeldjur" och "Djuplevande norska korallrev" (båda skrivna av Alf Jacob Nilsen).

Boken inleds på sidorna 7-37 med ett antal avsnitt som beskriver livet i havet, förklarar latinska namn och systematiseringen av djur för att ge läsare en grundläggande förståelse för det innehåll som kommer senare i boken. Beroende på läsarens avsikter så bör man åtminstone läsa utvalda delar av dessa avsnitt om man inte redan är marinbiologiskt insatt, exempelvis hur systematiseringen och de latinska namnen är uppbyggda.

På sidorna 38-741 så gås olika arter igenom enligt nedan:
- Svampdjur 38-67
- Nässeldjur (maneter, koraller, sjöpennor & havsanemoner) 68-175
- Kammaneter 176-183
- Plattmaskar 184-187
- Slemmaskar 188-195
- Ringmaskar 196-232
- Skedmaskar 233-234
- Sipuncula 235-235
- Leddjur 236-350
- Blötdjur 350-482
- Phoronida 483-483
- Armfotingar 484-487
- Mossdjur 488-503
- Tagghudingar (liljestjärnor, sjöstjärnor, sjöborrar & sjögurkor) 504-561
- Ryggsträngsdjur (manteldjur & lancettfisk) 562-585
- Fisk 586-743
Som framgår ovan, så fokuserar boken alltså inte bara på fiskar och andra roliga djur som sjöstjärnor, utan tar upp många djur som nog många dykare inte ens har funderat över eller kanske trodde att det var växter – däggdjur utelämnas helt i boken. För den som sedan tidigare inte är särskilt insatt i marinbiologi så finns det nog många överraskningar att läsa om i boken.
Artförteckningen i boken är inte alls komplett, utan i utelämnar en del mindre vanliga djur och för vissa grupper (ordning/familj) så finns endast den inledande texten för ordningen/familjen och inga artbeskrivningar alls. För de arter som tas upp så finns alltid fotografier (i några undantag rörande fiskar så finns tecknade bilder) där uppgifterna som regel rubriceras under:
- Utbredning: artens geografiska förekomst (förekommer oftast)
- Beskrivning: artens utseende, storlek, arten den kan förväxlas med, mm (förekommer oftast)
- Miljö: artens förekomst avseende djup och bottenförhållanden (förekommer oftast)
- Biologi: artens beteende, exempelvis fortplantning och säsongsvariariationer (i vissa fall)
- Nyttovärde: artens intresse för kommersiellt fiske (i relevanta fall).
Den totala textmassan per art är ganska kort och ryms oftast på en sida (A5) i boken, dock med tillägget att de flesta sidor har mer bilder än text, så texten är oftast mycket kort.

Längst bak i boken så återfinns fler sidor som kan vara bra för läsaren att känna till innan man ger sig på att läsa boken, bland annat ordförklaring och översikt över systematik, samt några ord från författarna och de obligatoriska litteraturlistorna, register och tack till de som hjälpt till med boken.

Innehållet är faktagranskat av förstemanuens Torleiv Brattegard vid Institut för fiskeri- og marinbiologi vid Universitet i Bergen, men författarna påpekar i eftertexten att annan litteratur kan innehålla avvikande uppgifter (exempelvis om färg på en art då tidigare beskrivningar ofta baserades på hur djuren såg ut efter att blivit upptagna till ytan) och att många uppgifter saknas på grund av bristande vetenskaplig dokumentation av arterna.


Ingående kapitel:

Innehåll
---Del 1---
Förord
Systematik – gruppering av arter
Marina naturtyper
Östersjön
Ett varmare hav
---Del 2---
Stam Porifera – svampdjur
Stam Cnidaria – nässeldjur
Stam Ctenophora – kammaneter
Stam Plathelminthes – plattmaskar
Stam Nemertina – slemmaskar
Stam Annelida – ringmaskar
Stam Echiura – skedmaskar
Stam Sipuncula
Stam Arthropoda – leddjur
Stam Mollusca – blötdjur
Stam Phoronida
Stam Brachiopoda – armfotingar
Stam Bryozoa – mossdjur
Stam Echinodermata – tagghudingar
Stam Chordata – ryggsträngsdjur
Fisk
---Del 3---
Litteraturlista
Ordförklaringar
Systematisk lista
Register
Hur och varför togs fotografierna?
Författarens efterord
Tack

(Se separat svarsinlägg för fullständig innehållsförteckning.)


Smakprov ur boken:

Utdrag från "Systematik – gruppering av arter" (del 1) och avsnittet "Fotografier och artbestämning" att försöka artbestämma djur baserat på fotografier, s 14:
"Många marina systematiker hävdar att artbestämning från fotografier är likställt med kvalificerade gissningar. Det beror i första hand på att specialister i liten grad har fokuserat på makroskopiska kännetecken hos grupperna de studerar. Det är ett utbrett missförstånd att alla marinbiologer är flitiga dykare och har god kunskap om hur arter ser ut i sin naturliga miljö. De flesta böcker med illustrationer av havslevande ryggradslösa djur visar på bristande kännedom om direkt kunskap om arterna. Illustrationerna är ofta reproducerade från äldre förlagor eller baserade på djur som legat i formalin eller sprit. Insamling sker mestadels med bottenskrapor, trålar eller huggare. Genom att kombinera fotografering in situ (på plats) med insamling för verifikation kan vi öka förståelsen för arternas biologi samt fastställa goda artkaraktärer som kan användas utan mikroskop. Det rika bildmaterial som presenteras i denna bok visar att det är möjligt att observera en stor detaljrikedom hos arter som befinner sig i sin rätta omgivning. För vissa grupper är det dock klart att de inte går att identifiera endast utifrån fotografier. Tyvärr förs alltför många arter till den kategorin, och vi hoppas att vår bok kan förmedla det vi har sett: habitus är mycket karaktäristisk för många arter när de observeras i sin naturliga omgivning."

Utdrag från avsnittet "Ordning Semaeostomaeida – egentliga maneter" och hela artbeskrivningen för "Pelagia noctiluca", s 103:
"Utbredning: Vid utbredning tempererade hav. Atlanten, Medelhavet, Röda havet och Stilla havet. I nordöstra Atlanten förekommer den i oceaniskt vatten. Sällsynt i Bohuslän.
Beskrivning: En vacker liten manet som är nära släkt med kompassmaneten. Den har åtta mycket långa randtentakler och fyra långa munarmar. Klockan kan påminna om en champinjon, nästan kulformad, och manteln är tätt försedd med pigmenterade 'vårtor' som innehåller nässelceller.
Miljö: Översta vattenmassorna.
Biologi: Denna art saknar ett; fastsittande polypstadium. De vuxna maneterna producerar juvenila medusor om hösten. Djuren är försedda med ett stort antal nässelceller och kan ge kraftiga reaktioner vid hudkontakt.
"
(Texten kompletteras av två bilder.)

Utdrag avsnittet "Polyp och medusa" om nässeldjurens två former, s 125:
"Nässeldjuren har två huvudformer, polyp och medusa. Båda formerna är uppbyggda på samma sätt med två cellager, innerhud och ytterhud, som omger ett lager med geléaktiga celler, mesoglea. I djurets centrum sitter en mun som omges av tentakler. Medusan lever planktoniskt, men polypen har en fotskiva, en stjälk och högst upp en mun omgiven av tentakler, och den sitter fast på botten.
Hos hydroiderna finner vi både polyper och medusor, och polypen är det dominerande och mest synliga stadiet. Hydroiderna bildar kolonier som ofta har differentierade polyper så att några fångar föda och andra fortplantar sig. Fortplantningspolyperna bildar skildkönade medusor. De små medusorna växer och släpper så småningom Ut ägg och spermier. Det befruktade ägget växer till en larv som sedan fäster sig på botten och bildar en ny hydroidkoloni. Inom ramarna för detta grundmönster finns emellertid stor variation från art till art.
Maneterna har också polyper och medusor, men i denna grupp dominerar vanligtvis medusastadiet. Vi känner alla till de stora maneter som invaderar våra kuster under sommarhalvåret. Den kosmopolitiska öronmaneten,
Aurelia aurita, (se sid 100) är en klassiker när det gäller beskrivningar av växling mellan medusa- och polypstadier hos nässeldjur. Hos havsanemoner och koraller saknas medusastadiet helt."

Utdrag från avsnittet "Infraordning Brachyura – krabbor", och hela artbeskrivningen för "Eriocheir sinensis – kinesisk ullhandskrabba", s 348-349:
"Utbredning: Ursprunglig utbredning i Kina och Korea. Blev rapporterad för första gången i Europa i floden Aller i Tyskland 1912, och har som så mänga andra introducerade arter troligen kommit till Europa med ballastvatten. Sedan 1912 har den spridit sig till de sydliga delarna av Finland, Norge och Sverige och söderut till Portugal. Den har nyligen påträffats i San Franciscobukten.
Beskrivning: Den konvexa skölden har en form som är mittemellan en kvadrat och en cirkel. Mest karaktäristiskt är krabbans tätt håriga klor. Mellan ögonen är skölden utdragen i fyra taggar och på främre halvan av sidokanterna har den tre skarpa tänder. Skölden blir upp till 80 mm lång och lika bred.
Miljö: Förekommer huvudsakligen i sötvatten men vandrar ut i havet för att para sig och kläcka larverna.
Biologi: I augusti vandrar stora mängder vuxna krabbor till brackvattenområden. De är då 4-5 år och har en skallängd på 38-50 mm. Hanarna anländer först och parningen sker så fort honorna kommer. Honorna fortsätter sedan vandringen mot havsvatten, och äggen läggs ungefär ett dygn efter parningen. För att äggen ska fästa på bakkroppen måste salthalten vara minst 26 promille. De flesta krabbor dör efter äggläggningen. När larverna har genomgått sin första utveckling som plankton i havet vandrar de upp i sötvatten. Utvecklingen från larv till krabba tar 15-25 dygn
Födan består till stor del av akvatiska växter.
Nyttovärde: Kinesisk ullhandskrabba uppfattas som ett problem i Europa och Nordamerika. Den gräver gångar i flodbäddarna, vilket kan leda till erosion. Den äter också fisk i nät och förstör själva näten. I Asien räknas arten som en delikatess!
"
(Texten kompletteras av en UV-bild och en faktaruta.)

Utdrag från avsnittet och hela faktarutan "Världens äldsta? " (som kompletterar artbeskrivningen "Arctica islandica – islandsmussla"), s 455:
"I fjol fann forskare från Wales på 80 meters djup utanför Islands nordkust något som har visat sig vara världens äldsta levande djur, skriver The Guardian. Det var en islandsmussla som föddes under Shakespeares tid. Genom att räkna årsringar bestämdes musslans ålder till 405-410 år."


Kommentarer:

Boken är tidigare utgiven på norska under titeln "Dyreliv i havet" första gången 1999 med 554 sidor och cirka 1 000 bilder med undertiteln "håndbok i norsk marin fauna", 2000 en utökad 2:a utgåva, 2003 en ytterligare utökad 3:e utgåva med undertiteln "nordeuropeisk marin fauna", 2004 en 4:e utgåva med endast mindre justeringar, 2008 en utökad 5:e utgåva (ISBN13: 9788292496589) som omfattade ytterligare 160 sidor till totalt 768 sidor.
Den svenska översättningen baserar sig på den norska 5:e utgåvan.
Boken är översatt till engelska 2004 baserat på norska 4:e upplagan och heter då "Marine Fish & Invertebrates of Northern Europe" (ISBN-13: 978-0954406028).

Boken innehåller över 1 200 färgfotografier, varav den absoluta huvuddelen är undervattensbilder på olika arter in situ och endast en handfull bilder är tagna ovan ytan, i akvarium eller är tecknade.

Språket i boken är relativt enkelt, men självklart med riklig förekomst av marinbiologiska facktermer, men dock inte allt för svårläst trots det. Måttenheterna som används är metriska.

Boken har en innehållsförteckning som ger en grov översikt och ett innehållsregister på 1 142 sökord. Det finns dock brister i registret och alla ord och förekomster i boken finns inte med i registret.


Betyg: fem av fem, ett välbearbetat mästerverk som uppenbart skapats av hängivna människor och som inte bara bjuder på vackra bilder och mängder med intressanta fakta, utan även inspirerar till att lära sig mer – tyvärr så kan dock det uppslagsverksliknande intrycket boken ger nog avskräcka många från att börja läsa boken. Boken borde vara ett givet referensverk för alla som dyker i europeiska vatten väster om Öresund och är väl värd sitt dyra pris.


Relaterade länkar:
Det svenska förlagets sida om boken:
http://www.norstedts.se/bocker/utgiven/2009/Host/moen_frank-emil-djurliv_i_havet_-inbunden
Författarens webbsida om boken:
http://www.marinbi.com
Författarens webbsida om den norska utgåvan:
http://www.marinbi.com/dyreliv_i_havet.htm
Google Books om den engelska utgåvan av boken:
http://books.google.se/books?id=gpEWAQAAIAAJ
Google Books om den norska 5:e utgåvan av boken:
http://books.google.se/books?id=-Kx5OQAACAAJ
Recension.se om boken:
http://www.bokrecension.se/9113023551
Länk till den engelska översättningen av boken på Amazon (UK):
http://www.amazon.co.uk/Marine-Fish-Invertebrates-Northern-Europe/dp/0954406028
Boken och dess tidigare utgåvor kommenteras på dykarna.nu:
http://www.dykarna.nu/forum/antligen-djurliv-i-havet-pa-svenska-315386/
http://www.dykarna.nu/forum/litteraturtips-080411yes-5an-uteantligen-259568/
http://www.dykarna.nu/forum/asikter-om-bocker-194991/
http://www.dykarna.nu/forum/annu-en-fraga-till-micke-tilja-33596/



Pär Ahlgren
Pär Ahlgren
2010-07-30 10:58:44
2 606 postningar

mail 
Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!

 Visa alla svar

Huvudinlägg Recension "DJURLIV I HAVET" Pär Ahlgren 2010-07-30 10:58
svara Fullständig innehållsförteckningPär Ahlgren2010-07-30 11:06
svara Sv: Fullständig innehållsförteckningAlexander Blosfeld2010-10-27 20:53
svara Sv: Recension "DJURLIV I HAVET"Joakim Johnsson2010-08-04 22:33
svara Sv: Recension "DJURLIV I HAVET"Håkan Stendahl2010-08-09 10:01
svara DyrelivVilhelm Eklöf2010-08-09 11:06
svara "Dyreliv..." fortfarande bättre än "Djurliv..." ?Pär Ahlgren2010-08-09 21:26
svara Sv: Recension "DJURLIV I HAVET"Magnus Swadding2010-08-09 14:54
svara Källa -> UtmärktChristofer Ahlgren2010-08-10 00:25

«TILLBAKA

Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:

Svar: