Namn: Lösen:

Recension "FÖRÄNDRINGAR UNDER YTAN"

(Läst 2753 gånger)

Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Anmäl detta inlägg till våra moderatorer
Fullständig titel: "Monitor 19: Förändringar Under Ytan – Sveriges Havsmiljö Granskad På Djupet"

Författare: Claes Bernes (Naturvårdsverket), 2005

Fakta: 192 sidor, 213x303x16 mm, ISBN 91-620-1245-2 och ISSN 1100-231X

Omslag på boken:
http://www.dykarna.nu/photoAlbum/showPhoto.asp?albumId=1471&photoId=243103

http://www.dykarna.nu/photos/2009/499420090417111123.jpg



Allmänt:

Boken är en vetenskaplig skrift om havsmiljön runt Sverige utgiven av Naturvårdsverket och är skriven för att kunna tillgodogöras av icke-vetenskapliga läsare, och det är i boken uttalat att man avser att den är skriven för att man skall kunna tillgodogöra sig innehållet på gymnasienivå.
Innehållet omfattar haven runt våra kuster i alla dess olika generella natur- och miljöaspekter. Målgruppen för boken är uppenbart en intresserad allmänhet och studenter, som genom boken skall kunna ta del av vetenskapliga rön på ett enkelt och tydligt sätt – den är alltså inte skriven av fackmän för andra fackmän, som många andra vetenskapliga skrifter. För den som vill lära sig mer om vår egen marinbiologi, havets egenskaper, miljöaspekter och förutsättningarna för livet i Östersjön så är boken en utmärkt källa.

Boken ingår i en serie böcker som ges ut av Naturvårdsverket under rubriken Monitor och som handlar om olika miljöfrågor i Sverige. Första gången en boken i serien gavs ut var 1980, och den har en gång tidigare handlar om svensk havsmiljö var 1988, andra exempel på ämnen som varit tema för boken är luftföroreningar, biologisk mångfald och organiska miljögifter, men några gånger har den exempelvis handlat om försurade vatten och övergödning av vatten.
(För en lista över andra böcker i Montor-serien, se separat inlägg nedan.)

Författaren Claes Bernes arbetar vid Naturvårdsverket och har skrivit flera böcker sedan mitten av 80-talet, alla av vetenskaplig karaktär – däribland nr 14-19 i Monitor-serien, och flera av hans böcker har även blivit översatta till engelska. Hans egna titlar omfattar: "Stjärnklart - Handbok För Amatörastronomer" (1983), "Biologisk Mångfald I Sverige - En Landstudie" (1994), "Arktisk Miljö I Norden" (1996), "Organiska Miljögifter" (1998), "Läker Tiden Alla Sår? : Om Spåren Efter Människans Miljöpåverkan" (2001), "En Varmare Värld : Växthuseffekten Och Klimatets Förändringar" (2003), "Förändringar Under Ytan : Sveriges Havsmiljö Granskad På Djupet" (2005), "Arktisk Miljö I Norden: Orörd, Exploaterad, Förorenad?" (2005), "En Ännu Varmare Värld" (2007) och "Segelfartygens Tid" (2008). Han är även medförfattare till: "Sveriges Nationalatlas: Miljön" (1991 & 1997), "Meteorologernas Väderbok" (2006 & 2007) och "Meteorologernas Nya Väderbok" (2009).


Innehållet:

Innehållet är uppdelat på olika fristående kapitel, så att man kan välja att lösryckt läsa det kapitel man är intresserad av, även om uppläggen inte är en slump utan är en naturlig stegring i både tidsaspekter och kunskapsnivå.

Ett stort fokus hamnar på Östersjön (inklusive Bottenviken) eftersom det är den största vattenmassan vid Sveriges kust, men även Västerhavet (Skagerrak och Kattegatt) finns med, så även lite om Lilla och Stora Bält, Bälthavet, Öresund, Finska viken, Ålands Hav, Nordsjön och Rigabukten. Boken fokuserar inte enbart på vad som finns på i ytzonen utan man tittar på hela vattenmassan, och går exempelvis även in på bottendöden i djupgravarna.

Man kan bland annat läsa om hur Östersjön bildades efter förra istiden, miljöpåverkan, hur saltvatten kommer in i Östersjön, vattenomsättningen i Östersjöområdet, salthalt och temperaturnivåer, sedimentering i Östersjön, övergödning, syrehalt, orsaken till artförekomst, miljögifter, naturskyddsområden (och dess effekt), fiskenäring (förutsättningar, förändring och effekter), artinvandring, utrotningshot, exploatering av strandzonen (och dess effekter), och mycket annat.
Det framgår i boken hur komplext vårt marina ekosystem är, och hur svårt det är att hitta orsaker till förändringar och hur svårförutsedda olika konsekvenser är, och de flesta som läser boken kommer nog ha fått en hel del nya frågeställningar och funderingar med sig efteråt.
Boken innehåller inga artförteckningar eller djupare arbeskrivningar, och har inte heller något specifikt avsett för dykare.

Boken går inte in djupare på sötvattensjöar och vattendrag, utan fokuserar på marin miljö.


Ingående kapitel:

1 - Inledning
2 - På randen mellan kontinent och ocean
3 - Artrikt i väster, artfattigt i öster
4 - Näring i kretslopp
5 - Tiotusen år av mänsklig påverkan
6 - Eutrofiering och syrebrist
7 - Vägen till eutrofiering – och vägen tillbaka
8 - Hälso- och miljöfarliga ämnen
9 - Olja och avfall
10 - Fisk och fiske
11 - Främmande arter
12 - Exploatering och skydd av kustmiljön
13 - Framtida klimatförändringar
14 - Hoten mot kust- och havsmiljön – en översikt
15 - Från goda föresatser till praktisk handling

(Se separat inlägg nedan för komplett innehållsförteckning)


Smakprov ut boken:

Utdrag från kapitel 2 "På Randen Mellan Kontinent Och Ocean" och avsnittet "Trösklar i vägen för djupvattnet också inne i Östersjön" om hur saltvatten kommer in i Östersjön från Västerhavet, s 23:
"Till en början håller sig det inströmmande saltvattnet inom några få meter från bottnen, men efterhand drar det med sig ovanliggande vatten med lägre salthalt som det gradvis också blandar sig med. På så sätt växer bottenströmmen i omfattning, samtidigt som dess hastighet och salthalt avtar. Inom någon vecka efter passagen genom sunden når strömmen fram till Arkonabassängen söder om Skåne, den första i en rad fördjupningar på Östersjöns botten. Arkonabassängen är förhållandevis liten och knappt mer än 50 m djup. Den fylls därför ganska snart av det nya bottenvattnet, som då rinner vidare till nästa fördjupning, den drygt l00 m djupa Bornholmsbassängen."

Utdrag från kapitel 6 "Eutrofiering Och Syrebrist" och avsnittet "Ökad Algproduktion Påvisad Främst På Indirekt Väg", om hur man försöker mäta algproduktionen i havet, s 63:
"En allmän uppfattning om hur mycket alger vattnet innehåller kan man få genom att analysera dess klorofyllhalt. Sedan 1980 har klorofyllhalten ökat märkbart i norra egentliga Östersjön och södra Bottenhavet, men data från andra svenska havsområden avslöjar inga entydiga förändringar under samma tid. Det finns enstaka mätningar som tyder på att klorofyllhalten i Kattegatt steg markant från 1970 till slutet av 1980-talet, men i övrigt råder även i det här fallet brist på äldre data."

Utdrag från kapitel 7 "Vägen Till Eutrofiering – Och Vägen Tillbaka" och avsnittet "Även Industrins Och Fiskodlingens Utsläpp Har Minskat" om vattenbrukets effekter, s 8l:
"Den musselodling som bedrivs på enstaka håll längs västkusten kan rentav befria havsmiljön från en del näring, eftersom musslorna inte får något foder utan livnär sig på den föda som de själva samlar upp ur vattnet. I stället för att bygga ut kvävereningen av sitt avloppsvatten har Lysekils kommun nyligen träffat avtal med en musselodlare om en så pass kraftig produktionsökning att musselskördens kväveinnehåll uppväger kommunens hela kväveutsläpp."

Utdrag från kapitel 9 "Olja Och Avfall" och avsnittet "Skadeverkningarna Mestadels Kortvariga, Men Inte På Bottnarna" om sjöfartens inverkan på havsmiljö, s 123:
"Sedan tankern Tsesis år 1977 hade stött på grund utanför Södertälje och släppt ut ungefär tusen ton eldningsolja slogs känslig mjukbottenfauna ut nästan helt i omgivningarna. I musslor uppmättes förhöjda halter av oljekolväten i drygt två år efter olyckan, och ännu efter sju år var balansen mellan olika bottenarter inte återställd helt och hållet. I dag återstår dock så vitt vi vet mycket litet – om ens något – som vittnar om att skärgården utanför Södertälje har varit utsatt för ett av Sveriges största oljeutsläpp."

Utdrag från kapitel 10 "Fisk Och Fiske" och avsnittet "Fiskets Inverkan På Havets Näringstillstånd Och Ekosystem" om fiskets inverkan på havet, s 133:
"På mer indirekt väg kan det intensiva fisket emellertid också ha fått helt andra konsekvenser för havsmiljön, konsekvenser som mer liknar en förstärkning av eutrofieringen. Bakgrunden är att en utfiskning av rovfiskbestånden kan få följder som sprider sig genom hela näringsväven. En tillbakagång för dessa bestånd ger ju expansionsmöjligheter för de mindre, djurplanktonätande fiskarter som rovfiskarna normalt livnär sig på. Djurplanktonätarnas expansion kan i sin tur medföra att bestånden av djurplankton krymper – vilket i förlängningen kan betyda att de växtplankton som planktondjuren brukar äta börjar uppträda rikligare."
(Not: Eutrofiering = övergödning, dvs att växternas primärproduktion ökar som en följd av att tillgången på näringsämnen har ökat)

Utdrag från kapitel 10 "Fisk Och Fiske" och avsnittet "Spökfiske Och Trålningsskador" om bieffekter av fiske, s 137:
"Bottentrålningen i Östersjön och Västerhavet inverkar också på själva bottnarna och deras fauna. På mjukbottnar rivs djupa fåror upp i sedimenten av de stora trålbord som spänner ut trålens öppning i sidled. Även trålen rör om i sedimentlagren när den skaver mot bottnen, till men för de djur som vistas där. På hårdbottnar kan trålningen orsaka omfattande skador på fastsittande organismer. De artrika rev av kallvattenskoraller som de senaste decennierna har upptäckts i Skagerrak och andra delar av Nordsjön är särskilt känsliga för trålningsskador."

Utdrag från kapitel 11 "Främmande Arter" och avsnittet "Människans Spridning Av Växter Och Djur Har Långa Anor", s 145:
"Kanske började vi påverka de svenska havsområdenas artsammansättning redan på vikingatiden. Sandmusslan (Mya arenarid) har i flera hundra år utgjort ett karakteristiskt inslag i Östersjöfaunan, men arten kommer ursprungligen från Nordamerika och kan ha förts hit av hemvändande nordbor för närmare tusen år sedan. Möjligen utnyttjade de musslorna som färdkost eller agn."


Kommentarer:

Boken är lättläst, och man behöver inte vara påläst på ämnet för att förstå den – dock hade inte en bilaga med ordförklaring varit felplacerad då en del facktermer förekommer.
Den är synnerligen välillustrerad med många och fina bilder, och även många kartor och tabeller som kompletterar texten på ett bra och snyggt sätt.

Bokens innehållsförteckning har inte bara kapitelrubrikerna, utan även en förklaring av varje kapitel, dock så finns inte underliggande rubriker med.
Registret är bra och på 3½ sida, och gör det lätt att söka efter information i boken.

För den som vill läsa mer om ämnena i boken, så har den en omfattande litteraturhänvisning som är nedbruten per kapitel.


Betyg: fyra av fem, för att det är en snygg, välgjord och lättförstålig bok om den komplexa miljö som våra omgivande hav utgör, som på ett bra sätt sprider djupare kunskap och förståelse.


Relaterade länkar:
Naturvårdsverkets webbhandel med boken:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ISBN/1200/91-620-1245-2/
Naturvårdsverkets sida med klickbara länkar till de tabeller som finns i boken:
http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Overgodning/Forandringar-under-ytan/
En sida hos MISTRA (Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning) om boken:
http://www.mistra.org/mistra/nyheter/forskningsresultat/.5.619ef9f0108afb51e9d80002738.html
Kolla vilket bibliotek som har boken:
http://www.bibliotek.se/session/showholdings?titleId=7565364
Författarens egen sida:
http://medlem.spray.se/cbernes/index.html


Pär Ahlgren
Pär Ahlgren
2009-04-17 11:21:38
2 606 postningar

mail 
Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!

 Visa alla svar

Huvudinlägg Recension "FÖRÄNDRINGAR UNDER YTAN" Pär Ahlgren 2009-04-17 11:21
svara Andra utgåvor i Monitor-serienPär Ahlgren2009-04-17 11:23
svara Fullständig innehållsförteckning Monitor 19Pär Ahlgren2009-04-17 11:24

«TILLBAKA

Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:

Svar: