Recension "Konsten at Lefwa Under Watn"
(Läst 5 127 gånger.)Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Fullständig titel: "Konsten at Lefwa Under Watn – Eller en kort Befkrifning om de Påfunder Machiner och Redskap hwarnä Dykeri och Bärgnings Socitetens Privililegier äro grundade, hwarmed de anftält Profwen under twenne Riks Dagar"
Författare: Mårten Triewald, 1732, nyutgåva (2008) av första utgåvan
Fakta: 55 sidor, 214x320x10 mm, ISBN saknas
Omslag på boken:
https://www.dykarna.nu/photoAlbum/showPhoto.asp?albumId=1471&photoId=205121
Allmänt:
Boken är en omtryckning av den klassiska boken om dykning från 1700-talet. Boken har blivit ombearbetad från snirklig 1700-talsskrift till modern maskinskrift, men har bibehållit det gamla språket med konstiga ord och gamla stavningar.
Tryckningen är gjort med manuell tillverkning och finns därför endast i litet antal, men fler kan beställas. Originalupplagan förekommer i antikvariska kretsar, men betingar då femsiffriga belopp som samlarobjekt.
Boken handlar om dykning med dykarklocka och bärgning av sjunkna föremål, och var när den kom en av världens första offentliga dykmanualer. Man hade dykt med dykarklockor i minst 100 år innan boken skrevs, men orsaken till att boken var en av de första manualerna var att författaren hade monopol på bärgning längs svenska Östersjökusten, och till skillnad från andra bärgare världen över inte behövde bry sig om konkurrensen, utan kunde faktiskt ge ut en bok i ämnet utan att ge behöva skydda alla sina affärshemligheter. Boken är därför unik inte bara i ett svenskt perspektiv, utan även i ett globalt perspektiv – och ger en unik inblick i dåtidens dykning.
Mårten Triewald var född i Stockholm och uppväxt under de pågående arbetena med bärgningarna från Wasa, vilket inte helt osannolikt var en bidragande faktor till hans intresse för bärgning, en annan faktor var hans bekantskap med Edmund Halley (den brittiske vetenskapsmannen som bland annat gett namn till den berömda Halleys-kometen) som även gjorde experiment med dykarklockor, och som han lärde känna under sina år i England. Utöver att lära sig konstruera dykarklockor, så lärde Mårten sig även bygga ångmaskiner och en hel del naturkunskap, vilket han också tog med sig hem till Sverige och introducerade här efter sin tid i England.
1734 så gav han ut boken, vilken senare blev uppföljd med en lätt uppdaterad andra utgåva och en ny bok med titeln "Plägning till Konsten at Lefwa Under Watn" (ungefär: "Tillägg till Konsten att Leva Under Vattnet") som beskriver hur viss utrustning skall användas och hur man bärgar.
Triewald gav ut flera skrifter, bland annat: "Nödig tractat om bij" (1728), "Kort beskrifning, om eld- och luft-machin vid Dannemora grufvor" (1734), "Konsten at lefwa under watn" (1734), "Notification, om trettijo publique föreläsningar öfver nya naturkunnigheten - År 1728 och 1729 håldne föreläsningar öfver nya naturkunnigheten" (1735-36), "Plägning til konsten at lefwa under watn" (1741), "Nyttan och bruket af wäderwäxlings-machin på Kongl. Maj:ts och riksens örlogs flotta" (1742), "Läre-spån uti svenska skalde-konsten" (1756), mm.
Innehållet:
Boken är skrivet på 1700-tals svenska med det språk och den jargong som då användes, varför det är fullt av lustiga stavelser, konstiga ord och återkopplingar till den allsmäktige Gud och den ärorike kungen. Har man överseende med detta så ger boken både en historisk insikt, och en insikt i hur man dök och hur man såg på dykfysiken – i detta tidevarv innan kunskaper som förekomsten av syre, partialtryck, tryckfallssjuka, dyktabeller och annat blev en del av dykarens vardag.
Boken är skriven för att ge en insikt i dykning (med dykarklocka) och hur bärgningsarbeten går till, men den visar också tydligt på det av författaren ägda Dykeri och Bärgnings Socitetens privilegier inom bärgningen. Det är även uppenbart att Triewald vill framhäva sig själv, antagligen både till samtiden och eftervärlden, och samtidigt misskreditera andra vetenskapsmän/uppfinnare. Som vetenskapsman var han kunnig för sin samtidig, men får ändå inte allt rätt, varför det dras en del slutsatser som idag kan verka underliga.
Man kan i boken bland annat läsa om hur författaren konstruerat sina dykarklockor med fönster, ventiler, andningsrör, gallerbotten, vikter, mm, samt även kringutrustning som verktyg och externt luftförsörjningssystem för att kunna stanna nere längre. Man kan även läsa om en del naturvetenskapliga experiment och beräkningar kopplade till dykningen och de regelverk som möjliggjorde Triewalds dykeri-och bärgningsföretags monopol på bärgning i svenska Östersjön. Det ges i boken även exempel på eftersökning och bärgningsarbeten som man genomfört med företaget, samt en liten återgivning av de tester som skedde 1731 där Triewald fick visa upp sin dykarklocka i konkurrens med kaptenen Cederlöfs frigående dykardräkt (!) för att vinna kontraktet på bärgningsmonopol i Östersjön.
Ingående kapitel:
Nedan återges bokens innehållsförteckning för att ge en översikt över de ingående kapitlen.

(½ sida kring Gud och hans gåvor i form av människans uppfinningar)

(1 sida om dykningens historia)

(½ sida om dykarklockans ursrpung)

(1 sida om dykfysik)

(2½ sida om dykfysiologi, dvs dykningens påverkan på människan)

(1 sida där Triewald hyllar sig själv och Polheim jämfört med andra)

(1½ sida om dålig luft och dess problem)

(3 sidor om Halleys och hans egna förbättringar av dykarklockan)

(2½ sida om en mindre modell av hans dykarklocka)

(2 sidor om praktiska tips för dykning med dykarklockan)

(3½ sida om teknik för bärgning av hela fartyg)

(12 sidor om företaget, samt regelverk och mandat för monopolet)

(8 sidor om företagets dykmästare och testerna som gav monopolavtalet)
Smakprov ut boken:
Utdrag från andra paragrafen i kapitel fyra, om dykfysik, s 9:
"Den andra grunden är äfwen en Naturens Lag, nemligen at Actio och Reacktio är altid lika; ty så mycket som Luften uti en Dykare-Klocka af Watnet blir tryckt, äfwen så mycket trycker Luften Watnet tilbaka; hwaraf händer, at ehuru diupt Klockan under Wattubrynen sänckes, så kan doch den samma aldrig bli full af Watn, utan Luften är alltid uti den öfra delen."
Utdrag från andra paragrafen i kapitel sju, om vikten av användbar luft i dykarklockan, s 14:
"Sammanledes finner man något wara uti luften, som tienar at föda och underhålla eld och lågan av et lius, hwilket slocknar när det är uti et tätt käril, så at ingen ny luft kan komma til det samma, hwaraf en del Lärde tagit sig anledning at tro, det uti hiertat på Menniskian och andra lefwande Creatur residerar en fin och mild uptänd substance, som de kalla Flamma Vitalis; samt at uti Luften något måste finnas, som tienar at underhålla och föda den samma, så wäl som lågan af et Lius: slutes alltså derutaf, at lefwande Creatur dö så wäl af brist på frisk Luft, som ingen.
Man har äfwen rönt at en Menniskias Lungor fodrar en Kanna frisk Luft om Minuten."
(Notera: detta var innan man hade identifierat/upptäckt syre)
Utdrag från tredje paragrafen i kapitel tretton, med exempel från bärgningsarbeten som man genomfört med Dykeri och Bärgnings Sociteten, s 40:
"Elsnabben den 29 Junii 1731, när Klippan swart bådan. Klockan 4 om morgonen efter hållen bön begyntes gå neder med Klockan, Mäster Been gick först neder och war en hel Tima under, då han lät sig förhala ifrån Stam til Stam på Wraket, derpå gick Petter Holmsten neder och giorde likaledes som Mestaren; Mestaren gick andra gången lika som den första, derpå gick Holmsten åter neder och kom up med en Kopparkiettel, hwilken slapp för honom när han kom i wattu-kanten, derpå gick Adam Frantz neder och kom up med Kiettelen som wägde 16 marker."
(1 mark = 0,2125 kg)
Kommentarer:
Boken finns i följande utgåvor:







Även om språket i boken är svenska, så är det inte helt lättförståligt, då språkbruk, stavning och ordval är ålderdomligt – vilket faktiskt kan göra boken ganska svårläst om man har svårt med språket. Dessutom används gamla måttenheter, som exempelvis skeppspund och famnar, vilket inte gör det lättare att förstå vad man exakt beskriver.
Exempel på gamla ord som används "stycken"=kanoner (ex mynningsladdad fartygskanon), "inventor"=uppfinnare, "cantiner"=behållare (ex tunna), "Siö-botnen"=sjöbottnen, "wog"=vägde, etc.
För den som har problem med språket så kan den engelska översättningen vara enklare att läsa, då den är skriven med ett modernt språkbruk.
Det förekommer bruk av romerska siffror i boken, exempelvis för kapitel och punkter, varför det underlättar lite för läsare att vara uppdaterad på användandet av "I", "V" & "X" (dock ej nödvändigt).
Boken är sannolikt döpt efter boken "The Art of Living Under Water", som skrevs 1714 av Mårten Triewalds vän och ledsagare, Edmund Halley, även den om dykarklocksdykning.
Den som önskar beställa ett exemplar om omtryckning (2008) kan kontakta Anders Engwall på 070 - 742 38 20.
Betyg: fyra av fem, en självklar bok för den som är intresserad av dykerihistoria, dock aningen svårläst och utan större relevans för dagens dykning, vilket drar ner på betyget lite för hobby dykaren, ur ett historiskt perspektiv så blir det en självklar femma.
Relaterade länkar:
En sida om Mårten Triewald på sidan Blågula Frågor:
http://bgf.nu/ljus/u/triewald.html
Wikipedia om Mårten Triewald:
http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5rten_Triewald
|
Pär Ahlgren | 2008-06-13 23:11 |
![]() | Håkan Jakobsson | 2008-06-14 10:09 |
![]() | Pär Ahlgren | 2008-06-14 13:26 |
![]() | Björn Carlsson | 2008-06-15 09:07 |
![]() | Fredrik Isakson | 2008-06-17 23:08 |
![]() | Wilhelm Mellergård | 2008-09-03 03:23 |
![]() | Pär Ahlgren | 2008-09-03 23:20 |
![]() | Pär Ahlgren | 2009-10-30 14:12 |
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar: