Namn: Lösen:

Recension "ÖRLOGSHISTORISKA DRAMATIK"

(Läst 6838 gånger)

Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Anmäl detta inlägg till våra moderatorer
Fullständig titel: "Örlogshistorisk Dramatik"

Författare: Magnus Ullman, 2002

Fakta: 175 sidor, 263x216x17 mm, ISBN 91-631-2103-4

Omslag på boken:
http://www.dykarna.nu/photoAlbum/showPhoto.asp?albumId=1471&photoId=128957


Allmänt:

Boken är egentligen inte avsedd för dykare, men har mycket som är intressant för oss ändå. Den är en blandad samling av historiska handlingar inom marin krigföring, dels med direkt svensk anknytning, dels rent internationella händelser utan svensk koppling. Flera av händelserna är sådana som vi kanske inte så ofta hör talas som, dels för att de kanske var små i sammanhanget, dels för att de kanske var delvis hemliga när det begav sig.
För oss dykare så ger den information om en del tänkbara dykmål, samt ger insikt i den verklighet som ligger bakom många av våra vrak (exempelvis malmtrafiken under de två världskrigen, de örlogsskepp som tjänstgjort i flottan på 1600-1700 talet, mm).

Boken är en delvis uppföljning och komplettering av en tidigare bok som författaren skrivit, ”Örlogshistoriska Episoder”, från vilka delar av innehållet även är hämtat (dock omarbetat).

Författaren är advokat till vardags, men har som hobby att skriva böcker, framförallt historiska sådana. Som exempel på hans tidigare verk kan nämnas: ”Seglare Redare Sångare” om skeppsredaren Sven Salén (1991), ”Från Bomarsund till Sveaborg och Kronstadt” om brittisk-franska örlogsexpeditionen 1854-1855 i Östersjön (1995), ”Episoder ut Gustaf Mannerheims liv” del 1 & 2 (2000 & 2001), ”Båtar på brev” om båtar på frimärken (2006), samt ”Rysshärjningarna - på Ostkusten sommaren 1719” med bland annat slaget vid Baggenstäket (2006), bland flera andra.


Innehållet:

Innehållet utgör en intressant samling av diverse olika historier, vilka återges i lagom detaljerad nivå med god berättartalang för att göra det till spännande läsning, men samtidigt inte göra det till allt för omfattande och djuplodande, varför boken främst är intressant för de som inte redan är djupt insatta på ämnet, men dock inte nödvändigtvis måste vara specifikt intresserade av just marin historia.

Alla kapitel är lagda i kronologisk ordning, och erbjuder utöver kärnhistorien samtidigt ett visst mått av historisk inblick om hur situationen var i Sverige och världen vid tidpunkten för den aktuella händelsen.

De olika avsnitten är alla rikt illustrerade och textmassan inte allt för stor och tung att ta sig igenom. Alla kapitel är fristående, och en del kompletterande text är lagd som bilagor för att det inte skall bli för mycket icke-central eller djuplodande information att läsa i själva kapitlet för den som inte är intresserad av att fördjupa sig.


Ingående kapitel:

I kapitellistan nedan, finns alla kapitel och bilagor redovisade, var för sig med kapitelrubriken i fet stil, underrubriken i normal stil, samt kommentarer om innehållet i kursiv stil.
Bland kommentarerna så återges de fartyg som nämns i stort och smått i kapitlet (ofta bara som del i en mening, men ibland mer omfattande), detta för de som är marinhistoriskt och/eller vrakintresserade, och söker information om olika fartyg. (”Fragment” betyder därvid att det endast är fråga om en eller ett par meningar där fartyget nämns.)

Kap 1 – Regalskeppet Vasas förlisning på Stockholms ström 1628
En kort seglats
(Om Sveriges situation på 1600-talet och behovet av Vasa, bygget, förlisningen, efterspelet, samt avslutas med bärgningen och museet. Det bjuder även på fragmentarisk information om de svenska örlogsskeppen ”Gamla svärdet”, ”Äpplet”, ”Svärdet”, ”Kronan”, första ”Vasa” anno 1599, ”Riksäpplet”, ”Riksnyckeln”, och Rikskronan”, samt en liten episod från den brittiska fregatten ”Eugenies”.)

Kap 2 – Galärerna som skulle inta Stockholm
Om rysshärjningarna och striden vid Baggenstäket 1719
(Den ryska skärgårdsflottans härjningar och det lite bortglömda, men avgörande, slaget vid Baggenstäket där några skraltiga svenska styrkor stod emot en rysk övermakt och räddade Stockholm. Man kan dessutom läsa lite om dåtidens fartygstyper, samt fragment av historien för svenska kanonpråmen ”Svarta Björn”, amiralsskeppet ”Göta Lejon”, galärerna ”Draken”, ”Jungfrun” och ”Svärdfisken”, samt det brittiska amiralsskeppet ”Cumberland”.)

Kap 3 – När ryssen togs till hjälp mot dansken
Om den ryska örlogsflottans inkvartering i Stockholms skärgård 1743-1744
(Historien om snabba vändningar i vad som är vän och fiende, då Ryssland går från nationens hot till dess räddare på ett kvarts sekel.)

Kap 4 – Gustav III:s stora sjökrig mot Ryssland 1788-1790
En djärv regent
(På mindre än ett halft sekel är ryssarna åter igen den farlige fiende och det ”viborgska gatloppet” utspelar sig. Man kan bland annat i förbifarten läsa mycket kort om fartygen kungaskeppen ”Seraphimerorden”,”Amphion”, linjeskeppen ”Dristigheten”, ”Finland”*, ”Enigheten”*, ”Hedvig Elisabeth Charlotta”*, ”Lovisa Ulrika”*, ”Upland”*, ”Ömheten”*, ”Kosacken”*, jakten ”Aurora”*, fregatterna”Jarislawitz”*, ”Zemire”*, ”Gripen”, galärerna ”Östergötland”*, ”Nordstjerneorden”* , ”Palmstierna”*, ”Ekeblad”*, ”Dalarne”*, ”Kolding”, ”Uppsala”*, brännaren/fregatten ”Postiljon”*, de ryska linjeskeppen ”Seslav” och ”Sviatnoj Pjotr” samt ryska och före detta svenska fregatten ”Venus” – varav de markerade med * blev vrak eller på annat sätt förlorade.)

Kap 5 – Varför föll inte nordens Gibraltar 1854?
Om det brittisk-franska örlogsanfallet mot Sveaborg 1854
(Den lilla del av Krimkriget som utspelades i vår närhet och händelserna vid de ryska fästningarna Bomarsund på Åland, Sveaborg i Helsingfors och Kronstadt i St Petersburg, bland annat med brittiska fregatten ”Merlin” som blir först i historien med att gå på en sjömina.)

Kap 6 – Den ryska Östersjöflottans undergång 1905
Om slaget i Tsushimasundet
(Hur ryska stillahavsflottan och armén krossas av japanerna, och den lilla ryska östersjöflottans långa resa till sin egen förintelse i försök till undsättning. Det var här som Mannerheim, som senare räddade Finland från Ryssland, fick sitt elddop i rysk tjänst. Man kan i förbifarten hitta lösryckta uppgifter om de ryska slagskeppen ”Osliabia” och ”Suvaroff”, samt även fragmentiskt om ”Alexander III”, ”Borodino” och ”Orel” i förbifarten.)

Kap 7 – Sveriges sista utländska örlogsexpedition?
Vad gjorde den svenska kustflottan i åländska farvatten 1918?
(Berättelsen om den då nedtystade svenska flottstyrkan på Åland under finska inbördeskriget 1918, samt den senare anlända tyska flottstyrkan. Det finns även mer berättat om Gustaf Mannerheims insatser och inblandning.)

Kap 8 – Den odödlige prinsen
Om kryssaren Prinz Eugen, den enda större tyska örlogsfartyget som överlevde andra världskriget
(Den intressanta berättelsen om fartyget som slogs med Bismarck, löpte gatlopp genom engelska kanalen, deltog i evakueringen av Finland och Kurlandsfickan, och senare seglade under brittisk flagg, för att under amerikansk flagg sluta sina dagar som dykmål i Stilla Havet efter att ha blivit sänkt av en atombomb. Man kan här även hitta fragmentarisk information om: de tyska kryssarna ”Emden” (första världskriget), ”Leipzig”, de tunga kryssarna ”Admiral Hipper”, ”Blücher”, ”Prinz Eugen”, fickslagskeppen ”Deutschland (senare ”Lützow”), ”Admiral Scheer”, ”Admiral Graf Spee”, slagkryssarna ”Scharnhorst”, ”Gneisenau”, slagskeppen ”Bismarck”, ”Tipitz”, oljedepåfartyget ”Spichen”, den svenska flygplanskryssaren ”Gotland”, de brittiska jagarna ”Worchester”, ”Campbell”, ubåten ”Trident”, kryssarna ”Devonshire”, ”Dido”, tunga kryssarna ”Suffolk”, ”Norfolk”, slagkryssaren “Hood”, slagskeppen “Prince of Wales”, ”King George V” och hangarfartyget ”Victorious”.)

Kap 9 – Sänktes en sovjetisk ubåt utanför Västervik 1942?
Om de sovjetiska ubåtsanfallen mot den svenska malmlasttrafiken 1942
(Upptakten och orsaken till de ryska ubåtsanfallen på malmtrafiken, och med detaljerade redovisningar och ögonvittnesskildringar från sänkningarna av de svenska malmfartygen ”Ada Gorthon”, ”Margareta”, ”Luleå” och ”C F Liljevalch”, bland annat med en vrakskiss på ”Margareta” som hon ser ut idag. Vidare så hittar läsaren fragmentisk information om de svenska jagarna ”Klas Horn”, ”Göteborg”, ”Klas Uggla”, ”Norrköping”, ”Gävle”, depåfartyget ”Svea”, vedettbåtarna ”Snapphanen”, ”Jägaren”, ”Kaparen”, ubåtsbärgningsfartyget ”Belos” (gamla), sjömätningsfartyget ”Jacob Hägg”, lastfartygen ”Magdalena”, ”Sara”, ”Emma”, ”Kristina”, ”Johanna”, ”Ellinor”, ”Hemsö”, ”Borbeck”, ”Flora”, ”Argo”*, ”Annakatrin Fritzen”*, ”Otto Cords”*, ”Käthe”*, ”Pohjanlahti”*, ”Hera”*, ”Jussi H”*, ”Bonden”*, ”Anna W”*, ”Franz Rudolf”*, ”Jacobus Fritzen”*, ”Betty H”*, ”Bengt Sture”*, ”Agnes”*, de ryska ubåtarna ”D2”, ”L3”, ”S7”, ”S13”, ”SC307”, ”SC309”, ”SC310”, ”SC317”, ”SC320”, ”SC4062”, samt den finska ubåten ”Vesihiisi”. *=sänkt)

Kap 10 – Den ensamma Drottningen
Jakten på slagskeppet Tirpitz 1941-1944, ett av världens största örlogsfartyg
(Det stora slagskeppets uppdrag i Östersjön och Norge, samt försöken att tillintetgöra den, framförallt med fokus på den brittiska operationen med miniubåtarna X5, X6, X7, X8, X9, och X10, samt den sista fräcka flygräden som avgjorde dess öde. Vidare finns även fragment om de tyska fartygen slagskeppet ”Bismarck”, slagkryssaren ”Scharnhorst”, fickslagskeppet ”Admiral Scheer”, ”Lützow”, tunga kryssaren ”Blücher”, ”Prinz Eugen”, kryssarna ”Köln”, ”Nürnberg”, atlantångaren ”Monterosa”, det finska pansarskeppet ”Ilmarinen”, de brittiska slagskeppen ”Prince of Wales”, ”Repulse”, hangarfartyget ”Victorious”, samt även i förbifarten den berömda ”Titanic”. )

Kap 11 – Torpederingen av passagerarfartyget Hansa
Om Gotlandsbolagets Hansas undergång på resan mellan Nynäshamn och Visby i november 1944
(De överlevandes berättelser, fakta och teorier kring sänkningen, bland annat inkluderande en illustration över hur vraket ser ut idag. Det finns även fragmentisk information om de inblandade svenska fartygen ”Hjälpkryssare 4”, minsveparna ”Landsort”, ”Arholma”, och de ryska ubåtarna ”K51” och ”L21”, samt även i förbifarten det tyska passagerarfartyget ”Vilhelm Gustloff” och vraksökningsfartyget ”Altair”.)

Bilaga 1
Aren Stades skildring hämtad från Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift 1995:1
(En annan version av vad som hände vid Baggenstäket 1719, som komplement till kapitel 2.)

Bilaga 2
Konvention angående Ålandsöarnas icke-befästande och neutralisering
(Återgivning av det dokument som reglerar den icke-militära zonen runt Åland, som komplement till kapitel 7.)

Bilaga 3
Den fortsatta jakten på Bismarck
(”Bismarcks” öde, efter att ”Bismarck” och ”Prinz Eugen” hade skilts åt, vilket slutade med ”Bismarcks” undergång. Här finns lite fragmentarisk information om slagskeppen “Rodney”, “Ramilles”, “Revenge”, “King George V”, slagkryssarna ”Renown”, ”Hood”, kryssarna ”Sheffield”, “London”, “Edinburgh”, “Dorsetshire”, hangarfartyget ”Ark Royal”, samt i förbifarten även passagerarfartyget ”Titanic”.)


Smakprov ut boken:

Nedan återges några korta smakprov från boken för att ge exempel på innehållet.

Utdrag från kapitel 4 ”Gustav III:s stora sjökrig mot Ryssland 1788-1790” sida 60 om en episod från ”Viborgska Gatloppet”:
Fregatten Gripen tvingades stryka flagg för ett ryskt linjeskepp men undkom senare genom en fräck manöver av dess kapten Söderdahl. I den tilltagande vinden ansåg sig ryssarna tvungna att reva seglen på sitt skepp. Under tiden som de var sysselsatta med detta passade Söderdahl på att hissa den svenska flaggan på Gripen och segla iväg, men en rysk officer och delar av den ryska besättningen ombord.

Utdrag från kapitel 8 ”Den dödlige prinsen” sida 104 när britterna inspekterar Prinz Eugen efter kriget:
I Wilhelmshaven fick Prinsen genomgå en besiktning av det brittiska amiralitetets besiktningschef. Efter en två veckor lång besiktning skrev han en rapport till Amiralitetet som avslutades med följande ord ’…Och ni ligger den svåraste uppgiften framför mig. Jag måste för Amiralitetet erkänna att vi britter inte är i stånd att konstruera eller bygga ett fartyg som Prinz Eugen.’ Hur dennas skrivelse mottogs av Amiralitetet är okänt.

Utdrag från kapitel 9 ”Sänktes en sovjetisk ubåt utanför Västervik 1942” sida 121 överlevandes berättelser från sänkningen av C F Liljevalch:
Morin höll på att lämna sin hytt, när första torpeden träffade. Han nådde trappuppgången samtidigt som torped nr två nådde sitt mål. Skottet mellan lastrummet och personalens hytter brast. En våldsam vattenström bakifrån träffade Morin. Morin hade sedan inget minne av vad som hände förrän lastluckan stötte emot honom under vattnet. Den grep han instinktivt och följde med upp till ytan.

Utdrag från kapitel 10 ”Den ensamma Drottningen” sida 136 om miniubåtarna anfall mot Tirpitz:
”Ubåten klarade sig igenom öppningen men i själva passagen slog hon mot botten. Därefter dök ubåten men råkade kollidera med en undervattensklippa. Ubåten sköt upp i 60° vinkel och nådde vattenytan på ett avstånd av endast 200 meter från Tirpitz babordsida. Nu hade de säkert blivit upptäckta. Med yttersta ansträngning lyckades de emellertid få ubåten att dyka på nytt.
På grund av alla falska alarm ombord på Tirpitz tog ingen den vakthavandes iakttagelser på allvar. Någon sade att det kanske var en tumlare.”



Kommentarer:

Boken är tyvärr slutsåld på förlaget, så om det inte kommer en andra utgåva så får man söka boken på hyllan i någon butik eller antikvariat, än så länge (hösten 2006) så har dock författaren själv kvar några exemplar som man kan köpa via han hemsida (se nedan).

Boken är mycket lättläst, och är inte fullspäckad med historiska eller arkeologiska facktermer, utan vem som helst kan läsa och förstå boken utan problem.

Mycket bra illustrerad med både gamla och moderna fotografier, gamla kartor, skisser för händelseförlopp, gamla målningar, bild på originaldokument, med mera – allt i färg där förlagan inte är i svartvit.

Boken saknar tyvärr register, varför det är svårt att återfinna information om man inte vet var man skall leta. (Detta är en bidragande orsak till varför i boken nämnda fartyg anges i texten till varje kapitel ovan.)

Med sitt upplägg så passar sig boken ganska bra till en rätt stor grupp läsare, eftersom man inte måste vara marint intresserad, och minst av allt dykare för att uppskatta boken – utan kan tilltala alla som är intresserade av historia eller bara är intresserad av intressanta öden här i värden. För oss dykare kan boken dessutom bidra med historia, bakgrundsfakta och miljöbeskrivningar som kan berika våra dykupplevelser.


Rättelser:

Några felaktiga sidhänvisningar finns i boken, karta över striderna vid Baggenstäket 1719 finns på sida 41 (på sida 35 & 38 hänvisas felaktigt till sida 19 för den aktuella kartan), och karta med markering av Finska Utö finns på sida 80 (på sida 101 hänvisas felaktigt till sida 49 för samma bild).


Betyg: fyra av fem, för att det är en bok som är mottaglig av en stor publik med sina intressanta skeppsöden, för att den är välgjord och kan vara intressant för dykare trots att den inte är skriven för denna målgrupp.


Relaterade länkar:

Författarens egen webbsida:
http://www.magnusullman.com
En recension av boken på Gotlandska.se
http://www.gotlandska.se/artikel.asp?ID=2306


Pär Ahlgren
Pär Ahlgren
2006-10-20 07:45:06
2 606 postningar

mail 
Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!

Det finns inga svar på detta meddelande
«TILLBAKA

Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:

Svar: