Namn: Lösen:

Recension "ROUTE OF DEATH" (e-bok)

(Läst 4 273 gånger.)

Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Anmäl detta inlägg till våra moderatorer
Fullständig titel: "Route of Death – the Last Sacrifice of WWII"

Författare: Björn Hagberg & Martin Widman, 2011

Förlag: ABC News

Fakta: 213 /243 sidor (stående/liggande), ASIN: B005B1DGLS

Omslag på boken:

http://www.dykarna.nu/photos/2014/499420140821170534.jpg

http://www.dykarna.nu/fotoalbum/1471/331860.html


Allmänt:

Bokens fokus är att berätta historien om sänkningarna av de tre fartygen Wilhelm Gustloff (cirka 9000 döda), Goya (cirka 6000 döda) och Steuben (cirka 3000 döda) i andra världskrigets slutskede. Tre förlisningar som är några av världens största fartygskatastrofer och räknat i förlorade människoliv hamnar dom på första, tredje respektive nionde plats – ändå är dom i världshistorien i stort sett bortglömda. Boken riktar sig till personer som är intresserade av krigshistoria, sjöfart och vrak. Ur ett dykarperspektiv skall böckerna inte ses som dykplatsbeskrivningar, även om delar av innehållet kan bidra till dykplanering, utan främst som en källa till historien bakom förlisningen.

Björn Hagberg är utbildad marinarkeolog, teknisk dykare och jobbar som producent inom Deep Sea Productions. Han har varit med och skrivit böckerna "Vrak i Östersjön" (2008) "DC-3:an - På jakt efter sanningen" (2004) och "Fossiljägarna" (2012), samt e-boken "Vrak" (2013) och medverkat till flera filmproduktioner.
Martin Widman är utbildad arkeolog och arbetar som producent inom Deep Sea Productions och varit med och skrivit boken "Fossiljägarna" (2012), samt e-boken "Vrak" (2013).


Innehållet:

Boken handlar om den tyska operation i andra världskrigets slutskede som gick under namnet "Unternehmen Rettung" där tyskar skulle evakueras från den inringade enklaven Ostpreussen tillbaka Tyskland med båtar över Östersjön. En operation som led till stora förluster till sjöss, bland annat de tre fartygen Wilhelm Gustloff, Goya och Steuben.
I berättelsen om dessa fartygskatastrofer och arbetet som lett fram till boken används både text, bilder och film.

Texten i boken fokuserar inte på de dykningar som gjorts på vraken eller författarens egna upplevelser på vraken (även om en stor del av bildmaterialet kommer från Deep Sea Productions dykningar), utan fokus ligger på det historiska och fartygens öde. En stor del av texten berättar om andra världskriget för att placera de tre vraken i sitt historiska sammanhang. De delar som handlar om nutid beskriver förhållanden i Östersjön, hur man letar vrak och lite om dykning på vrak – allt dock ganska grundläggande och man behöver inte vara dykare eller vrakletare för att kunna ta del av texten.

I första kapitlet ges en grund genom att berätta om Tysklands status i kriget och vad de tre vraken faktiskt vittnar om.
Andra kapitlet går in på bevarandeförhållanden i Östersjön och gruppen bakom lokaliseringen av vraken, Deep Sea Production.
Kapitel tre beskriver krigsutvecklingen vid sydöstra Östersjökusten under andra världskriget för att ge en förståelse för den senare händelseutvecklingen och kapitel fyra tittar specifikt på det ryska ubåtskriget i Östersjön och de tysk-finska försöken att stoppa ryska ubåtar från att komma ut via Finska Viken.
Kapitel fem handlar om Wilhelm Gustloff, både om fartygets historia och namn, samt om händelserna före och under förlisningen.
Sjätte kapitlet handlar om dykningens historia, om hur dykning fungerar och varför man vill dyka djup.
Sjunde kapitlet berättar om Tysklands läge i slutskedet av andra världskriget och varför man fortsatte att kämpa in i det sista och därmed förlängde det mänskliga lidandet.
Kapitel åtta berättar om hur man letar vrak och erbjuder bland annat en serie mycket fina side scan sonar-bilder och batymetribilder.
Nionde kapitlet handlar om det andra fartyget: Steuben (tidigare General von Steuben), både om fartygets historia och namn, samt händelser före och under förlisningen.
Tionde kapitlet handlar om dokumentation av vrak med bild och film.
Kapitel elva handlar om det sista fartyget: Goya, både om fartygets historia, samt händelser före och under förlisningen.
Det sista och tolfte kapitlet avslutar historien genom att berätta om krigsslutet och varför de tre stora sjökatastroferna mer eller mindre glömdes bort efter kriget.

En del av innehållet sammanfaller med boken "Vrak – Sällsamma Berättelser Från Östersjön" skriven av samma författare och huvuddelen av underlaget för de historiska berättelserna kommer från boken "Dödens Hav" av Claes-Göran Wetterholm.

För dykare som planerar att dyka på något av de tre vraken borde boken vara självskriven. Här hittar man en hel del information som är nyttig, dock inte samlad eller presenterad i den form att man kan kalla det dykbeskrivning. Utspritt i boken hittar man dock både side scan sonar-bilder likväl som djupprofiler och batymertibilder. Det går dock inte att få konkreta tips till dykplanering, platsbeskrivningar för de motiv som förekommer i boken eller några ritningar över vraken. Dock kommer berättelsen om vraken utgöra en bra informationskälla för de dykare som vill lära känna vrakets historia.


Ingående kapitel:

1 - Route of Death
2 - The Baltic Sea
3 - The Beginning of the End
4 - Submarines of the Hunt
5 - Wilhelm Gustloff
6 - Diving Deep
7 - Hitler’s Last Hope
8 - Wreck Hunters
9 - Steuben
10 - Documenting Shipwrecks
11 - Goya
12 - The End


Smakprov ur boken:

Utdrag från kapitel 5 "Wilhelm Gustloff" om förlisningen av fartyget som exempel på skildring av fartygsöden:
"Wilhelm Gustloff's deck was slippery as soap. People were fighting over the few life vests that had been handed out. Desperation was everywhere. When the ship was close to sinking, many chose to jump into the water to avoid being pulled down with it. It was the worst moment of all. You understood that you were as good as dead, but there were no other alternatives. People tried to swim to the lifeboats. But they were already too full and those who were in them stopped others from climbing on board. They were afraid that their lifeboat might capsize.
In the total chaos families were split up and you were more or less forced to think only of yourself. Once you were in the cold water, you knew that your life would be over in minutes. The water was so cold it cut your body like a knife. The life belts given to children were mostly too large and had too much buoyancy. The children had no idea how to balance themselves upright once they got into the water. The life belts simply popped them up out of the water end then turned them upside-down. Many children were found floating around dead with their heads under water and their legs sticking up in the air.
"

Utdrag från kapitel 9 "Hitler's Last Hope" om situationen då de tre fartygen gick under, som exempel på bokens historiska lägesbeskrivning:
"In 1945 Germany was close to a military collapse. Everywhere the fronts were crumbling. Soviet troops were storming towards Berlin from the east. German troops were making futile efforts to stop the allies in the west. But Hitler refused to lay down arms, even when it seemed clear to others that the war was already lost. Many thousands of soldiers were losing their lives in a war that couldn't be won. With hindsight this has been put down as proof of Hitler's madness and lack of military know-how. To some historians he was simply out to create the maximum amount of destruction. He wanted a Greater Germany or no Germany at all. Apocalypse was the only alternative to victory.
There are, however, other historians who contend that there was in fact a though-out strategy behind what now seems like utter madness. Hitler sacrificed his young soldiers to the slaughter of the battlefield in order to win some time, hoping that the delay would lead to a decisive turn of events. While the troops were fighting to postpone the collapse, his engineers were busy honing miracle weapons that he hoped would snatch victory from the jaws of defeat.
"

Utdrag från kapitel 10 "Documenting Shipwrecks" om dykning och dokumentation på vrak, som exempel på avsnitt om nutidshändelser:
"The descent is the least complicated aspect. A buoy is already floating above the wreck. It takes three to four minutes to follow the line down to the point at the wreck site that has been decided upon in advance. Once on site, every second is precious. Jonas has got to quickly get his bearings in the freezing water, swim in the right direction along the 141-meter long wreck, and then get into position to take photographs. He signals to his nearest colleague how he wants the backlight positioned. The wheelhouse, the binnacle, the ship's lantern – a few quick flashes. Two or three motifs planned in advance, one or two with divers in the picture, one or two without.
The wreck of a vessel is a dangerous place to be, particularly when the depth requires a slow ascent. Goya has large holds and open spaces in the superstructure on deck. While these are places a diver can find a way into easily, Jonas prefers routes where he can see a way out. Entering an unknown enclosed space and having to turn round and find the spot where you entered is time-consuming. Wrecks are seldom entirely upright, and to complicate one's orientation further, it is often too dark for the diver too see any real up and down.
"


Kommentarer:

Boken är inte ett vanligt e-boksformat, utan tekniskt sett en app, alltså ett program och inte ett dokument, vilket gör att den i vissa avseenden skiljer från andra e-böcker. Formatet finns tillgänglig för iPad/iPhone och Kindle-läsplattor (Amazon).

Boken finns bara på engelska. Engelskan i boken inte svårt, men författaren använder en del mindre vanliga ord, som exempelvis "wharf" istället för det vanligare "shipyard". Dock inget som gör att intresserade skall avstå från att läsa boken om man klarar av annan engelsk litteratur.
Boken använder det metriska måttsystemet.

Boken är rikt illustrerad med 148 olika bilder ovan och under ytan, nutid och dåtid, färg och svartvit. Varje kapitel inleds dessutom med en filmsekvens om det område som kapitlet berör. Stillbilderna är tagna av Jonas Dahm och Carl Douglas, filmerna kommer från Johan Candert.
Bilderna i boken är inte förstoringsbara som de kan vara i andra böcker.

Boken har en enkel innehållförteckning, men saknar både register och sidnumrering, vilket gör det svårt att hitta saker i boken. Sökfunktion saknas.

Tyvärr är formatet på boken lite lätt buggig när den ibland visar 1½ sida text eller hoppar en sida när man övergår från stående till liggande eller tvärtom. Små problem som löses genom att vrida läsplattan 90° några gånger, men likväl kan vara irriterande.

Betyg: fyra av fem, för att det är en intressant bok om krigshistoria och vrak med mycket uppgifter och bra bilder om ödet för de tre största sjökatastroferna i Östersjön, men ett helhetsintryck som dras ner av ett aningen buggigt format och för att informationen inte är svåröverskådlig för den som söker specifika uppgifter i boken.


Relaterade länkar:
Facebook-sida om boken:
https://www.facebook.com/pages/Route-of-Death/121595784592638
Smakprov på filmsekvens från boken:


Deep Sea Productions sida om bland annat boken:
http://www.deepsea.se/productions/more-productions/?pid=58
iTunes sida om boken:
https://itunes.apple.com/au/book/route-death-last-sacrifice/id447523317
Amazon (US) sida om boken, med möjlighet att titta i boken:
http://www.amazon.com/Route-Death-Last-Sacrifice-WWII-ebook/dp/B005B1DGLS



Pär Ahlgren
Pär Ahlgren
2014-08-21 17:07:46
2 606 postningar

mail 
Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!

Det finns inga svar på detta meddelande
«TILLBAKA

Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:

Svar: