Recension "SJÖFART & FISKE"
(Läst 3 386 gånger.)Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Fullständig titel: "Sjöfart & Fiske – De kustbundna näringarnas lämningar (fornlämningar i Sverige 3)"
Författare: Peter Norman (Riksantikvarieämbetet), 1995
Fakta: 112 sidor, 165x241x6 mm, ISBN 91-7192-983-5
Bild på omslaget:
https://www.dykarna.nu/fotoalbum/1471/309464.html
Allmänt:
Boken är del 3 i en serie av böcker om de olika sorters lämningar som finns i Sverige.
I huvudsak är boken en förteckning över vilka sorters marina lämningar som finns och redovisas. Boken är alltså inte tänkt som skönlitteratur, utan främst som stöd/referens för yrkesfolk inom arkeologin, men kan för den intresserade amatören erbjuda ökad kunskap om helhetsbilden kring den marina miljön där man kanske redan hittat vrak eller andra marina lämningar.
Bland dykare lämpar sig boken bäst för de som har ett marinarkeologiskt intresse, eller möjligtvis historiskt eller hembygdsintresse. Eftersom boken dock i huvudsak ägnar sig åt lämningar ovan ytan, bör man inte enbart ha ett intresse för miljön under ytan, utan även ha ett visst intresse för lämningar ovan eller deras sammanhang för att ha nytta av boken.
Författaren Peter Norman arbetar på Riksantikvarieämbetet som utredare och sysslar med marinarkeologiska frågor, fornminnesinventering, skogsbruk och fornlämningar.
Norman har tidigare skrivit "Medeltida utskärsfiske" (1993).
Innehållet:
Boken är uppdelad i tre huvuddelar:
- Inledning: bakgrund till boken och hur man tidigare sett på marina fornlämningarna i boken
- Beskrivning och bedömning: bokens huvuddel, som behandlar de olika lämningarna separat
- Lagtillämpning, inventering och registerhållning: generellt om formalia kring fornminnen
Utöver det inledande kapitlet, så är boken i sin helhet en förteckning över lämningstyper med exempel på lämning och hur de redovisas i arkiven. Varje lämning får 1-4 sidor med text och svartvita bilder, kompletterad med exempel på hur de redovisas i Riksantikvarieämbetets system (Fornminnesinformationssystemet, FMIS) så att de som skall rapportera in nyfunna lämningar vet hur det skall beskriva fyndet (vilket självklart ger insikt i hur man skall tolka uppgifterna från systemet).
Boken tar inte upp industriella lämningar annat än trankokeri och sillsalteri, men tar upp sådant som hamnar, moringar, ristningar, båtplatser (för uppdragning, förtöjning, lastning, etc), fiskarnas anläggningar, kompassrosor, sjömärken, ristningar och mycket annat. Se innehållsförteckningen nedan för fler exempel.
Framförallt ger boken en koppling mellan lämningar som finns på land och verksamhet i havet, och kan därmed ge ledtrådar till de som söker lämningar under vatten och förklara sammanhanget mellan undervattenslämningar och den verksamhet som skett ovan ytan.
Boken beskriver inte specifika lämningar, utan beskriver lämningstyperna. Den är alltså inte ett register över lämningar, utan typbeskrivningar. De specifika lämningar som nämns i boken är ganska kort beskrivna och boken fördjupar sig inte i någon speciellt mycket.
Bland de lämningar som är dykbara i boken är:
- Paviken, Västergarns Socken, Gotland, s 54 (bild)
- Gamlahamn, Fårö socken, Gotland, s 55 (bild)
- Hamnanläggning, Gävle stad, Gästrikland, s 56
- Hamnanläggning, Kville socken, Bohuslän, s 56
- Lastageplats, Töre socken, Västerbotten, s 57
- Brygglämning, Gryts socken, Östergötland, s 58
- Strandskoning, Döderhults socken, Småland, s 59
- Fiskeanläggning, Norrala socken, Hälsingland, s 64
- Fiskeanläggning, Västrums socken, Småland, s 64
- Ballastplats, Nedertorneå socken, Västerbotten, s 67
- Ballastplast, Ångermannaälvens mynning, Ytterlännäs socken, Ångermanland, s 68 (kartskiss)
- Varvsplats, Långelanda socken, Bohuslän, s 69
- Varvsplats, Nederkalix socken, Västerbotten, s 69
- Sliplämning, Fjärås socken, Halland, s 70
- Farled, Hille socken, Gästrikland, s 86
- Kanallämning, Torups socken, Halland, s 87
- Kanallämning, Ryssby socken, Småland, s 87
- Drag, Döderhults socken, Småland, s 88-89 (kartskiss)
- Rysk skonare, Råå vallar, Raus socken, Skåne, s 93
- Barken Constantia, Söderhamsn stad, Hälsingland, s 94
- Vraket Elvine, Nedertorneå, Västerbotten, s 94
- Pålspärr mellan Västra Skällö – Östra Skällö, Blekinge, s 96 (kartskiss)
- Pålspärr mellan Senoren – Bussevik, Blekinge, s 96 (kartskiss)
- Pålspärr väster Tomtö, Blekinge, s 96 (kartskiss)
- Pålspärrar mellan Kvalmsö – Östanö – Helgeö, Kålfjärden, Hallarumsviken, s 06-97 -(kartskiss)
- Pålspärr mellan Östanö – Torkö, Stutafjärden, Hallrumsviken, s 96-97, (kartskiss)
- Pålspärr mellan Amlö – Tromtö, Hallarumsviken, s 96-97 (kartskiss)
- Stenspärr, Foteviken, Stora Hammars och Eskilstorps socknar, Skåne, s 98 (kartskiss, bild)
Därutöver tillkommer en rad lämningar på land som kan ge indikation på möjliga lämningar under ytan i närheten.
Läsare som är obekanta med marinarkeologi, får i boken bekanta sig med ovanliga begrepp som båtlänningar, tomtningar, gistvall, skårar och annat som arkeologerna slänger sig med.
Smakprov ur boken:
Utdrag från avsnittet "Båtlänningar" sida 29-30 som beskrivet båtlänning som objektet:
"En båtlänning anses allmänt vara en landningsplats för båtar utan vidare avgränsning i definitionen. Här används emellertid termen båtlänning i snäv betydelse, synonymt med termen kås, som benämning på en primitiv båthamn bestående av två vinkelrätt mot strandlinjen upplagda stenrader med en stenröjd plats för båt emellan (fig. 17 och 18). Ställvis kan båtlänningen utgöras av en utgrävning i stranden, ofta U-formad. Båtlänningar är givetvis vanliga vid kusterna och förekommer ofta på platser för övergivna fiskelägen, men kan också vara kopplade till tomtningar (fig. 30).
Till båtlänningar närstående fornlämningar är s.k. naust. Dessa låg, då de var i bruk, helt och hållet på land och inte som båtlänningar i vattenbrynet. Naust är lämningar efter båthus och är oftast större än båtlänningarna. I Sverige har endast ett fåtal lämningar klassats som naust. I Norge är de emellertid vanliga utmed kusten, där de har förekommit från romersk järnålder fram till medeltid.
Antikvarisk bedömning: En båtlänning utgör fast fornlämning om den bedöms vara varaktigt övergiven och redovisas då med R-Us (upplysningsskrift). En båtlänning får anses vara övergiven om den är uppgrundad genom landhöjning. Båtlänningar som inte är varaktigt övergivna skall normalt inte registreras."
Kommentarer:
De övriga delarna i serien är:
Del 1: "Fossil åkermark - Äldre tiders jordbruk - spåren i landskapet och de historiska sammanhangen" av Leif Gren (1997) ISBN 91-7209-081-2
Del 2: "Från borg till bunker - Befästa anläggningar från förhistorisk och historisk tid" av
Birgitta Johansen & Ing-Marie Pettersson (1993) ISBN 91-7192-911-8
Texten i boken är inte speciellt svårläst genom de relativt korta och överskådliga avsnitten, även om den är faktabaserad, varför även amatörer lätt kan läsa det.
Under avsnittet "Fornminnesregistret" (kapitel "Lagtillämpning, inventering och registerhållning" sida 106-107) så återfinns förklaringar på olika begrepp ("R", "(R)", "Us", "Ms", "Mb", "Inpr.ej") som används kapitlet "Beskrivning och bedömning" – det kan därför vara ett bra tips att läsa det avsnittet först.
Illustrationerna i boken består av 70 foton, kartskisser och teckningar i svart-vit.
Boken har ett innehållsförteckning, men saknar register, vilket omöjliggör effektiv sökning av uppgifter som kan vara intressant för läsaren. För de som vill läsa mer finns dock en litteraturförteckning med referenser.
Betyg: tre av fem, för historiskt intresserade dykare, fyra av fem för marinarkeologiskt intresserade, men bara ett av fem för dykare som enbart intresserar sig för nyare lämningar som exempelvis mer skrovhela vrak, i stort en ganska formell och inte särskilt förförande bok som dock är informationsrik och givande för den som är intresserad.
Relaterade länkar:
Riksantikvarieämbetets sida om boken:
http://www.dialog.raa.se/cocoon/forlag/visa.html?id=1096
Riksantikvarieämbetets webbsida:
http://www.raa.se
FMIS publika version kallad "Fornsök" på nätet:
http://www.raa.se/cms/fornsok/start.html
Visa alla svar
 Recension "SJÖFART & FISKE"
|
Pär Ahlgren | 2012-04-13 00:05 |
  Fullständig innehållförteckning | Pär Ahlgren | 2012-04-13 00:06 |
| För de som önskar införskaffa boken | Pär Ahlgren | 2012-05-01 11:05 |
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar:
