Namn: Lösen:

Recension "YNGRE VRAK"

(Läst 2476 gånger)

Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Anmäl detta inlägg till våra moderatorer

Fullständig titel: "Yngre Vrak – Samtidsarkeologiska perspektiv på ett nytt kulturarv (Södertörns Archaeological Studies 8)"

Författare: Mirja Arnshav, 2011

Förlag: Södertörns Högskola

Fakta: 139 sidor, 165x241x9 mm, ISBN 978-91-975039-7-6, ISSN 1652-2559

Omslag på boken:

http://www.dykarna.nu/photos/2013/499420130403201441.jpg

http://www.dykarna.nu/fotoalbum/1471/320259.html


Allmänt:

Boken är en akademisk uppsats för avläggande av filosofie licentiatexamen i arkeologi vid Stockholms universitet och behandlar hur yngre vrak betraktades och behandlades ur ett arkeologiskt perspektiv med anledning av den pågående debatten kring skydd av yngre vrak. Närmare bestämt försöker boken kartlägga hur ett nytt kulturarv etableras och vilken betydelse dess ålder har för att det skall anses vara ett kulturarv.

Målgrupp för boken är inte sportdykare eller historieintresserade, utan personer som har ett intresse ur en mer akademisk synvinkel som vill förstå varför och hur olika instanser i samhället ser på vrak som inte är klassade som fast fornlämning (samt i viss mån även på vrak som är klassade som fast fornlämning).

Författaren Mirja Arnshav är marinarkeolog som tidigare har arbetat på Statens Maritima Museer placerad vid Sjöhistoriska Museet och har tidigare inte skrivit några böcker.


Innehållet:

Första delen av boken tittar på bakgrunden till dagens frågeställningar kring yngre, bland annat genom att titta på hur man tidigare hanterat vrak som lämningar och hur vrak används på olika sätt inom forskningen som referens och kunskapskälla.
Bokens andra del fokuserar på just de yngre vraken och hur de hanteras av olika instanser som sportdykare, forskare, med mera, och använder då både tidigare forskningsarbete som debatter på nätet för att belysa olika synsätt.
Den sista och tredje delen av boken har en kort sammanfattning på både svenska och engelska, samt referensförteckning och författarens tackord.

För den som vill förstå vrakdebatter eller olika myndigheters agerande (exempelvis kring lagstiftning) kan boken erbjuda en viss förståelse kring varför saker förhåller sig på olika sätt och vilka olika intressen som finns kring vrak, både upplevelsemässigt, informationsmässigt och ekonomiskt. Vissa intressenter ser vrak som minnesbärare om en tragisk händelse, andra ser det som ett nöje och andra som en ekonomisk möjlighet eller en förutsättning för den egna yrkeskåren. Detta försöker boken förklara för att visa på hur olika intressenters syn på vrak samverkar och skapar de regelverk samt sätt att se på vrak som idag finns. Andra saker som diskuteras är hur något blir ett kulturarv som kan vara värt att bevara och varför. Den utveckling av bland annat synsätt och lagstiftning runt vrak som beskrivs i boken visar tydligt att samhällets syn på vrak inte är statisk.

För den som följt debatten kring yngre vrak kan boken ge en bra sammanställning över hur olika inslag påverkar debatten och lagstiftning, samt vilken roll undersökningsenkäter, enskilda händelser, samhällsförändringar och publika debatter har i processen som formar samhällets syn på vrak generellt och yngre vrak speciellt.
Något som blir tydligt i boken är de olika intressen som ser olika intressen i vrak, dels forskare som vill använda vrak för att samla in kunskap, dels kulturarvssektorn som vill bevara vraken orörda för eftervärlden, sportdykare som vill bruka vraken för upplevelser, samt även i viss mån bärgare som ser vraken som en möjlighet till ekonomisk vinning.

I boken nämns en hel del vrak, dock alltid mycket kort och som regel som referens för ett visst agerande eller något annat, och aldrig på något sätt som kan ge information om dykplatsen.

Boken kan inte erbjuda några tips som direkt förbättrar en individs upplevelse av vrak eller vrakdykning, inte heller något som hjälper den som är intresserad av vrakletning eller vill identifiera eller undersöka ett vrak.


Ingående kapitel:

Del 1 – Introduktion
Inledning
Bakgrund
- Moderna kulturarv
- Svensk kulturarvsförvaltning
- Sportdykarhobbyn
Frågan
- Officiellt kulturarv
- Hur skapas kulturarv?
- Tidigare forskning
Utgångspunkter
- Kulturarvsperspektiv
- Genomförande
- Begreppsapparat
Forskningsfältet
- Samtidsarkeologi
- Kulturarvsvetenskap
Del 2 – Fallstudie – yngre vrak
Lagen
- Äldre vrak – från sjöfynd till fasta fornlämningar
- Yngre vrak – från ickefråga till symbolfråga
- Kulturminneslagen – från verktyg till verksamhet
Förvaltningen
- Expert och representant
- Mål och mening
Perspektiven
- Vrak eller kulturarv?
- Skydda från eller bevara för?
- Gammal är äldst?
Vraken
- Källor till historien
- Stoff till berättelser
- Incitament till upplevelser
- Föremål för diskussion
Del 3 – Avslutning
Resultat
Summary
Tackord
Referenser
- Litteratur
- Elektroniska källor
- Offentliga document
-- Lagar och förordningar
-- Motioner till Riksdagen
-- Propositioner till Riksdagen
-- Kommittédirektiv
-- Statens offentliga utredningar och Departementsserien
- Databaser
- Arkivmaterial
-- Sjöhistoriska Museets Acta- och Ritningsarkiv
-- Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA)
-- Kungliga Tekniska Högskolans Arkiv
-- Regeringskansliets arkiv
-- Svenskt Marinarkeologiskt Arkiv (SMA)


Smakprov ur boken:

Utdrag från del 1 och avsnittet "Utgångspunkter" och underavsnittet "Kulturarvsperspektiv" vad som definierar ett kulturarv, s 24:
"Kulturarv är med andra ord inte detsamma som en nedärvd arsenal av historiska lämningar, eller en konsekvens av att något uppnått en viss ålderdomlighet. De underliggande värderingarna – de kulturhistoriska värdena om man så vill – är inte heller stabila, immanenta egenskaper hos objektet och oberoende av tid och rum. Även om det ligger i sakens natur att man inte allt för lättvindigt skiftar kulturarv (själva kulturarvsidén vilar ju på föreställningar om beständighet och evinnerlighet snarare än kortsiktiga trender), så kan man faktiskt skönja att kulturarven i viss utsträckning anpassas, omtolkas och inte minst utökas i takt med att vår kultur och historiesyn förändras."

Utdrag från del 2 och avsnittet "Lagen" och underavsnittet "Yngre vrak – från ickefråga till symbolfråga" (del 2) om hur debatten kring yngre vrak tagit fart på senare år, s 46:
"Vid upprepade tillfällen kontaktade avdelningen för undervattensteknik Statens sjöhistoriska museer/Statens maritima museer för att diskutera bristen på lagskydd och möjliga strategier för att bemästra situationen. Responsen från Statens maritime museer förefaller ha varit relativt sval (Dnr 815/00-41.2 Acta; Dnr 291/02-52 Acta; Dnr 1065/02-52 Acta; Dnr 430/04-52 Acta; Dnr 1244/05-51 Acta). Däremot lyckades nämnde forskningsingenjör desto bättre med att engagera andra samhällskretsar, och år 2002 formulerades ett manifest för utökat lagskydd. Uppropet undertecknades av 30 sympatisörer, däribland rektorer och professorer från flera av landets universitet och högskolor, representanter för kungliga akademier samt av en rad sjöförsäkringsbolag, stiftelser, föreningar och sällskap, och sändes därefter till regeringen (Grisell & Randall 2003:4-7; Dnr 1065/02-52 Acta).
Appellerna från avdelningen för undervattensteknik spreds också vidare av journalister och politiker, vilket bland annat resulterade i artiklar med rubriker som Plundring hotar tusentals båtvrak (Ingelman-Sundberg 2002) och Stoppa rovjakten på vårt marina kulturarv (Saarinen 2008). Med utgångspunkt från manifestet motionerade dessutom miljöpartister, socialdemokrater och moderater inte mindre än åtta gånger i riksdagen om hoten mot yngre vrak och om möjliga skyddsstrategier (mot. 2002/03:Kr310; mot. 2003/04:Kr301; mot. 2003/04:Kr244; mot 2001/02:Kr292; mot. 2002/03:Kr311;mot 2003/04:Kr328; mot. 2004/05:Kr217; mot. 2005/06:Kr405). Samtidigt började yngre vrak-problematiken uppmärksammas inom den marinarkeologiska kulturmiljövården (Einarsson 2005:13-18; von Arbin 2003:3) och bland arkeologistuderande (Roa Brynildsen 2003). Frågan passerade naturligtvis inte heller obemärkt i sportdykarkretsar. År 2003 bildades föreningen P2 (protect and preserve – svenskt vrakskydd) som en reaktion mot att det bärgats föremål från några av de mer kända och populära 1900-talsvraken (Paulsson & Wiking 2003:23). På sajterna dykarna.nu och sportdykare.se pågick också livliga debatter om bärgning, skadegörelse och bevarande av vrak.
Argumentation i yngre vrak-frågan var påfallande lik den som förts 50 år tidigare, när det första vrakskyddet skapades. Hotbilden ansågs återigen vara omfattande sportdykning i kombination med utvecklad teknik, som nu möjliggjorde effektiva inventeringar, positionering och dykning på större djup än vad som tidigare var möjligt. Och precis som tidigare var det de (yngre) ägarlösa vrakens avsaknad av antikvariskt skydd som gjorde situationen riktigt allvarlig.
"

Utdrag från del 2 och avsnittet "Perspektiven" och underavsnittet "Gammal är äldst?" (del 2) om hur ålder påverkar vår syn på en lämning, s 74-75:
"Betydelsen av ålder, och värderingen av olika tidsperioder varierar givetvis inom kulturarvssektorns olika verksamhetsområden. Särskilt stor betydelse har kanske tidsaspekten inom arkeologin, som i mångt och mycket bygger sina resonemang på dateringar, kronologier, periodiseringar och förändringar över tid. Utmärkande för arkeologisk kulturmiljövård är också att man arbetar med mycket långa tidsperspektiv, både bakåt och framåt. Siktet tycks ofta vara inställt på att bevara för evigheten (Shanks 1998:17; Skeates 2000:62-70). Och de arkeologiska lämningarna utgör ofta de äldsta kända spåren av mänsklig verksamhet.
Inom svensk marinarkeologi, i alla fall den delen som sysslar med vrak, måste tidsperspektivet snävas in något. Det har i princip inte gjorts några fynd av förhistoriska båtar under vatten i Sverige. Och det är inte heller rimligt att vraken – i synnerhet inte de av metall – kommer att bevaras för tid och evighet (Sjöfartsverket 2011:31, 59-60). Inte desto mindre finns det ingen anledning att tro att vrakens ålder skulle sakna betydelse i värderingssammanhang. Det är därför intressant att undersöka hur tidsaspekter och tidskriterier har diskuterats inom vrakskyddsarbetet. Vad har värderingen av tid och ålder haft för betydelse för vrakens kulturarvsstatus? Hur har kulturarvssektorn ställt sig till den befintliga 100-årsregeln och vilken genomslagskraft har den haft för sektorns sätt att resonera och agera? Vilka dateringar har de 1900-tals vrak som kulturarvssektorn pekat ut som kulturhistoriskt värdefulla? Skiljer sig dessa från andra värderingar av modernt kulturarv, eller från uppfattningar bland brukarna? Och har det i så fall påverkat kulturarvssektorns värdering av yngre vrak?
"

Utdrag från del 2 och avsnittet "Vraken" och underavsnittet "Incitament till upplevelser" om hur vrak kan påverka upplevelsen genom sin placering och sina egenskaper, s 95:
"Men vraken är också annorlunda på ett annat sätt – rent fysiskt befinner de sig i en för människan främmande miljö. Och denna miljö, det vill säga undervattensmiljön, gör något både med oss och med vraken. Den påverkar våra sinnen och vårt sätt att röra oss och kommunicera, den uppvisar en annan flora och fauna, den bäddar in vraken i andra ljud, ljus och färger, och den kan göra de mest oansenliga och vardagliga föremål spännande. Att uppleva en skuta vid kaj är inte alls lika förtrollande som att uppleva dess systerfartyg under vatten – undervattensmiljön ger helt enkelt en annan inramning. Detta har bland annat utnyttjats av hotellägare, som erbjuder unika boenden/restauranger med utsikt under vatten (t.ex. Ingman 2010; Marto 2008) och konstnärer, som drar nytta av undervattensvärldens effekter på skulpturer och målningar (Sterner 2004; Strömberg 2008; Ekelund 2008; de Claires Taylor 2010; Gourley 2010).
Att nya sammanhang ger nya meningar är något som ofta utnyttjats inom konsten, inte minst genom så kallade med Ready-mades (Duchamps signerade och utställda urinoar torde vara ett av de första och mest välkända verk där konstnären medvetet spelat på de effekter och meningsglidningar som uppkommer när välbekanta föremål uppträder i oväntade kontexter eller konstellationer). Och det verkar som om vrakdykning också kan ha en dimension av Ready-mades över sig. Det är intressant att notera att när materiell kultur (liksom rikt marint liv) saknas i en dykmiljö, händer det att dykare spontant ”planterar” föremål på botten, för att förhöja dykupplevelsen. Inte sällan har dessa installationer komiska undertoner, och anspelar på kontrasten mellan ovan- och undervattensvärlden. Som exempel kan nämnas den arrangerade ”matplatsen” i Uskavi kalkbrott, ”badrummet” utrustat med badkar, handdukar, spegel handfat och tandborste i Vagnhärad kalkbrott eller ”arbetsplatsen” i Kolsva fältspatgruva (Fotoalbum, Dykarna.nu). Mötet mellan sjunkna fartyg och undervattensmiljön erbjuder ofta liknande kontraster, om än inte lika tillspetsade. Det kan handla om styrhytter bebodda av fiskar, fartygsskrov som vilar upp och ned på botten eller dränkta maskintelegrafer som signalerar full fart framåt.
"


Kommentarer:

Boken finns bara i en begränsad upplaga.

Språket i boken är fyllt av akademiska referenser och fackuttryck som läsaren förväntas förstå, vilket kan göra boken ganska tungläst och kanske även svårförstålig om man inte är insatt i sakerna som beskrivs.

Boken har ett 24 illustrationer, i huvudsak fotografier i färg eller svart-vit som används för att illustrera det som beskrivs, antingen informationsflöde, beteende eller föremål.

Boken har en innehållsförteckning, men saknar register som gör att man kan söka på detaljer i boken. För den som vill läsa vidare i olika delar av boken finns en 23-sidig referenslista till alla källor som det hänvisas till i boken.


Betyg: två av fem, för vanliga sportdykare (eller yrkesdykare) har boken låg relevans och får därför ett lågt betyg, för den som dock ur marinarkeologisk synvinkel vill förstå frågan om yngre vrak förtjänar dock åtminstone en fyra i betyg eftersom den lyfter fram många olika aspekter samlat på ett bra och kompakt sätt.


Relaterade länkar:
Ladda ner boken som PDF (notera: siddispositionen är aningen annorlunda mot den tryckta versionen):
http://www.archaeology.su.se/polopoly_fs/1.59288.1321614291!/menu/standard/file/arnshavYngrevrak.pdf
Google Books sida om boken:
http://books.google.se/books/about/Yngre_vrak.html?id=KJouMwEACAAJ
Bokfynds sida om boken:
http://www.bokfynd.nu/9197503975.html


Pär Ahlgren
Pär Ahlgren
2013-04-03 20:19:05
2 606 postningar

mail 
Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!

Det finns inga svar på detta meddelande
«TILLBAKA

Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:

Svar: