Namn: Lösen:

Svensk och internationell reglering vrak



Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Anmäl detta inlägg till våra moderatorer
INLEDNING

Till och från förekommer här på forumet diskussioner om vrak och om någon har rätt att bärga gods från vrak. Vid något tillfälle nämndes en internationell konvention, UNESCO:s Convention on the Protection of the Underwater Cultural Heritage. Mitt intresse väcktes och jag har tittat närmare på i vad mån konventionen behandlar vrak och bärgning från dessa.
Det är dock viktigt att framhålla att det jag nu redovisar är mina iakttagelser och slutsatser som inte nödvändigtvis behöver vara helt korrekta. Jag försöker också undvika att citera engelska texter utan försöker till underlättande av läsningen, att översätta till svenska. En reservation för min språkbehandling är därför på sin plats. ibland går det dock inte att undvika att använda egelska ord/text. Konventionen berör många frågor inte minst rörande hanteringen av mänskliga kvarlevor men jag begränsar mig till det som jag uppfattar som avsett för vrak och bärgning av gods och/eller vrak. Även om inlägget avser UNESCO:s konvention så kommer jag kort att redovisa innebörden av havsrättskonventionen och avslutningsvis även att beröra relevanta svenska lagar.
Källorna till inlägget är UNESCO:s hemsida, lagtext och kommentarer till lagtext. Eftersom vi talar om ren juridik här så blir det oundvikligen knastertorrt så det förslår, men det får Ni som läser detta stå ut med :-)

UNESCO

UNESCO är, till att börja med, ett utflöde av FN och står för United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization. UNESCO bildades efter en konferens i London efter kriget, 1946. Enligt den information jag tagit del av finns 188 medlemsstater. Målsättningen med UNESCO är att bidra till världsfred och säkerhet genom att understödja samarbete mellan staterna genom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation i syfte att skapa ökad global respekt för rättvisa, lagar och förordningar, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som tillkommer alla människor utan hänsyn till ras, kön, språk eller religion, allt i enlighet med FN:s målsättningar.

KONVENTIONEN

UNESCO antog den 2 november 2001 i Paris konventionen om skyddet av det marina kulturarvet (Convention on the protection of the underwater cultural heritage). Fortsättningsvis kallar jag denna kort och gott för ”Konventionen”. Och för att simplifiera kallar jag fortsättningsvis det marina kulturarvet endast för ”Kulturarvet”. Konventionen får nog karaktäriseras som en ”ramlag” som lämnar de enskilda konventionsstaterna ganska vidsträckt utrymme att göra sina egna tolkningar om vilka åtgärder som är bra och vilka som är dåliga liksom vad som bör tillåtas och inte.

Konventionen är upprättad på sex lika auktoritativa språk och fyra stater röstade emot Konventionen (Norge, Ryssland, Turkiet och Venuzuela). Dessa stater har sannolikt rent kommersiella intressen såsom t ex utvinning av gas och olja som skäl för sitt ställningstagande. 15 stater avstod från att rösta, däribland Sverige. Ingen stat krävde något särskilt tillägg till konventionen. Varför Sverige inte röstade vet jag inte men jag undersöker detta. Konventionen är inte avsedd att ändra gällande internationella lagar eller gällande hansrättskonvention (United Nation Convention on the Law of the Sea). Beträffande havsrättskonventionen så har den fått effekt på svensk lag som nedan redovisas. Redan av detta kan man nog med fog höja ett varnande finger för att tyngden av Konventionen är begränsad. Å andra sidan finns i Konventionen ett åläggande (Artikel 5) innebärande att en konventionsstat är skyldig att förhindra eller mildra effekterna av inom den egna jurisdiktionen företagna åtgärder som påverkar Kulturarvet. Konventionen blir gällande när 20 stater ratificerat den. Såvitt jag kan förstå har Konventionen ännu inte trätt i kraft. Jag har dock kontaktat UNESCO för att få ett klart besked i den delen.

UNESCO redovisar som ett bakomliggande skäl, till Konventionen, på sin hemsida att historiska skeppsvrak, sjunkna städer och byggnader såsom fyrhuset i Alexandria o.s.v. är del av vårt marina kulturarv och en viktig del av vår historia och därför behöver vårdas. Som exempel redovisar UNESCO att i Turkiet har inget ”Classical Age” skeppsvrak lämnats oberört. UNESCO konstaterar att modern teknik möjliggjort åtkomst till våra havsbottnar vilket ofta lett till plundring av skattletare som inte bryr sig om äganderätter eller vetenskapliga/arkeologiska metoder för utgrävningar. Detta leder till allmän skada. Ett annat problem som UNESCO pekar på är den ökade turismen, ledningsdragningar, fiskindustrin m fl. som allt/alla påverkar våra havsbottnar och det marina kulturarvet. Behovet för att åstadkomma ett skydd har därför ansetts mycket påkallat. Detta ledde därför fram till den aktuella Konventionen. Som ett utflöde av UNESCO:s oro för Kulturarvet anges i ingressen till Konventionen att UNESCO är mycket oroat över den ökade kommersiella exploateringen av Kulturarvet, i synnerhet för de åtgärder som syftar till försäljning, förvärv eller byteshandel av och med Kulturarvet.

Konventionen gäller endast dem som anslutit sig till denna. Varje konventionsstat har en exklusiv rätt att inom sin egen jurisdiktion, d.v.s. inom sin territorialgräns, reglera och lämna tillstånd till aktiviteter som berör Kulturarvet. Konventionen uppmuntrar dock staterna att sluta bilaterala eller multilaterala avtal med varandra. Som ett exempel kan nämnas gravfridskonventionen rörande det sjunkna fartyget Estonia.

DET MARINA KULTURARVET

Vad är egentligen det marina Kulturarvet? I Artikel 1 i Konventionen anges en vidsträckt definition med vissa exemplifieringar. I stort avses alla rester av mänsklig närvaro som är av kulturell, historisk eller arkeologisk karaktär och som har helt eller delvis befunnit sig under vatten, periodiskt eller kontinuerligt under minst 100 år. Som exempel anges fartyg, d.v.s. skeppsvrak. Eftersom det handlar om vrak äldre än 100 år så omfattar inte Konventionen de vrak som vanligtvis är föremål för diskussion på forumet. Vraken från 2:a världskriget som inte sällan, om jag förstått diskussionerna på forumet rätt, blir hårt uppvaktade av våra danska grannar, omfattas inte av Konventionen.

KARTLÄGGNING

Konventionen omfattar regler för aktiviteter som avser Kulturarvet. Reglerna är liksom konventionstexten ganska generellt utformade och har till ett av flera syften att säkerställa registreringen/kartläggningen av kulturell-, historisk- och arkeologisk information.

Konventionen ålägger en konventionsstat att vidta alla nödvändiga åtgärder till skyddande av Kulturarvet som inte får exploateras kommersiellt. Konventionsstaterna åläggs även en rapporteringsskyldighet om man upptäcker undervattensaktiviteter eller skall inleda sådana aktiviteter som berör Kulturarvet inom en ekonomisk zon eller på kontinentalhyllan. Här är det dock så att Konventionen indirekt också får en s.k. direkt effekt på individnivå eftersom rapporteringsskyldigheten med nödvändighet berör skeppare och piloter. Hur detta rent praktiskt förväntas tillgå är en annan sak.

REGELVERK

Det åligger varje konventionsstat (Artikel 17) att hålla med ett regelverk som är förenligt med Konventionen liksom ett sanktionssystem för det fall någon bryter mot Konventionen inkluderande regler som möjliggör beslag av gods som någon bärgat i strid med Konventionen (Artikel 18 punkten 1).

HAVSRÄTTSKONVENTIONEN

The United Nations Convention on the Law of the Sea, UNCLOS, antogs i Montego Bay den 10 december 1982 (Havsrättskonventionen) och trädde i kraft den 16 november 1994. Sverige tillträdde konventionen


Claude Zacharias
Foto saknas
2002-10-06 12:59:00
132 postningar

mail 
Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!

 Visa alla svar

Huvudinlägg Svensk och internationell reglering vrak Claude Zacharias 2002-10-06 12:59
svara SVAR: En kompletteringClaude Zacharias2002-10-06 13:33
svara SVAR: En bild från praktikenSten Meyer2002-10-06 21:08
svara SVAR: UNESCOSten Meyer2002-10-06 21:23
svara SVAR: Svensk och internationell reglering vrakRichard Lundgren2002-10-08 09:29

«TILLBAKA

Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:

Svar: