Utdrag från Fornsök-seminariet i måndags
(Läst 1 155 gånger.)Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Undertecknad var på lanseringen av Fornsök på Sjöhistoriska Museet i måndags. Som besökare fick man ta del av lite intressanta uppgifter, så här tänkte jag ta tillfälle i akt och dela med mig av en del av dem för de som evt kan vara intresserade:
Man vill (bla med Fornsök) kunna öka på kunskapen om helhetsbilden kring lämningar, och exempelvis sy ihop historien som ett vrak berättar om den plats där den ligger. Som exempel tog man vraket "Anna Maria" (alias Saltskutan) vid Dalarö, och vävde ihop det med en berättelse om samhället Dalarö för att visa att man inte skall se vraket som en isolerad lämning. Man visade också på hur man i Fornsök kan se alla dokumenterade lämningar som finns inom ett geografiskt område, och man berättade att man vill få in fler (ex lokala museer) i samarbetet med information i Fornsök än bara dagens aktörer.
När man berättade om uppföljning av några vrak inom ramen för ett projekt om kulturmiljöövervakning, och att SMM då bland annat använder loggarna på dykarna.nu för att skapa sig en uppfattning om dykfrekvensen på 17 olika vrak i Stockholmsområdet. Syftet med projektet är att skapa sig kunskap om den nedslitning som sportdykningen medför på vraken.
Vi fick se bilder från vraket Concordia där man fick se en bild från 70/80-tal där ramen kring en av lastluckorna var hel, och däcksplankorna runt omkring var på plats. Motsvarande bilder från 90-tal och senare visade ett klart förfall där själva ramen till lastluckan var borta och flera av däcksplankorna nu var lösa och ej längre låg på sin plats.
Man gjorde en jämförelse där man visade hur skyddet för lämningar såg ut runt Östersjön (endast 40% av Östersjön har laga skydd, men det var dessa "skyddade områden" som man jämförde). Man hade valt ut några exempel för att kunna jämföra sin lagstiftning mot (notera att det inte handlade om hur de efterlevdes, utom om det fanns skyddande lagar som täckte in dessa exempel):
Skydd för vrak äldre än 100 år:
Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland S-H, Tyskland M-V, Danmark, Sverige, Åland och Finland har ALLA lagskydd för dessa vrak.
Skydd för vrak äldre än 100 år:
Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland S-H, Tyskland M-V och Danmark har skydd för dessa vrak, men INTE Sverige, Åland och Finland.
Skydd för kulturlager från 1500-tal och äldre – i hamnar, sjunkna boplatser, etc:
Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland S-H, Tyskland M-V, Danmark, Sverige, Åland och Finland har ALLA lagskydd för dessa lämningar.
Skydd för kulturlager 1600-1800-tal – i hamnar, crannogs:
Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland S-H, Tyskland M-V, Danmark, Sverige, Åland och Finland har ALLA lagskydd för dessa lämningar.
Skydd för sjunkna försvarsanläggningar/hamnstrukturer före 1500-tal:
Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland S-H, Tyskland M-V, Danmark, Sverige, Åland och Finland har ALLA lagskydd för dessa lämningar.
Skydd för sjunkna försvarsanläggningar/hamnstrukturer 1600-1800-tal:
Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland S-H, Tyskland M-V, Danmark, Sverige, Åland och Finland har ALLA lagskydd för dessa lämningar.
Ensamliggande järnkanon 1600-1800-tal liggande på havsbotten (lösfynd, ej nära vrak e.d):
Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland S-H, Tyskland M-V, Danmark, Åland och Finland har skydd för dessa lösfynd, men INTE Sverige.
Sverige hamnar ju på en inte så imponerande sista plats i listan, men man nämnde att det fanns funderingar kring hur man skulle kunna skydda vrak yngre än 100 år, exempelvis genom selektivt skydd. Frågan kom då även upp hur man ser på äganderätten till en lämning som är yngre än 100 år, då det finns en god chans att den ursprunglige ägaren finns i livet – och varvid en jämförelse gjordes med fornlämningar på land, där den som äger en fornlämning (ex en markägare som har en bronsåldersröse på sin tomt) inte får göra åverkan på lämningen.
Man visade en översiktskarta med de 100 mest intressanta vraken runt Östersjön (tyvärr utan djupare ingång på vraken). Listan är framtagen inom ett samarbetsprojekt bland östersjöländerna. Tydligen finns det funderingar på att försöka göra det till ett världsarv.
Sjöfartsverket berättade om sina mättekniker med multibeamekolod, side scan sonar, ramning, laser och rymdbaserad fjärranalys. Man visade flera bilder från vrak tagna med laser, multibeam och SSS – samt även mycket detaljerade sifferkurvkartor över botten med mycket noggranna djupkurvor inritade. Man berättade även om funderingarna på att till fullo leva upp till de internationella IHO-reglerna, som bland annat innebär att alla vrak skall markeras ut exakt och dessutom med minsta djup angivet.
Det gavs en översikt över hur läget med lokaliserade skyddade lämningar (ex lokaliserat vrak äldre än 100 år) och kända olokaliserade lämningar (ex förlisningsrapporter, men inget funnet vrak) ser ut för östersjöländerna:
Danmark: 4000 / 7000
Tyskland: 1750
Polen: 1 / 65
Estland: 13 / 200
Lettland: 14 / 323
Litauen: 5 / 20
Ryssland: 20 / 200
Finland: 728 / 1024
Sverige: 3000 / 12000
Åland: 500 / 600
Intressant var också att man från SMM yttrade en vilja att vara mer öppen och en vilja att dela med sig av kulturarvet, och att man önskade ett bättre samarbete med exemepelvis sportdykare.
http://www.raa.se/fornsok
Dyk Väl!
Pär Ahlgren
«TILLBAKA
Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:
Svar:
