Namn: Lösen:

Varför försummas flygplansvrak?

(Läst 6 918 gånger.)

Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!
Anmäl detta inlägg till våra moderatorer
Från föreningen P2-Svenskt Vrakskydds sida har vi uppmärksammat att flygplansvrak inte uppmärksammas speciellt i Kulturminneslagen (förkortas KML, formellt namn "Lag (1988:950) om kulturminnen m. m."), vilket skapar en oönskad otydlighet kring dessa väldigt speciella lämningar.
Flygplansvrak har till skillnad mot fartygsvrak ingen specifik tidsgräns satt för när de bli fornminnen, utan klassas som fornminne när de är varaktigt övergivna. En detalj som bland annat dykare ofta inte känner till, utan ofta misstolkar som att flygplansvrak också omfattas av samma 100 års gräns som fartygsvrak.
Flygplan och andra flygande farkoster nämns inte alls specifikt i KML, utan tillhör de typer av lämningar som man får tolka in under de mer löst definierade fraserna:
"Fasta fornlämningar är följande lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna...lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång,"
(se mer omfattande utdrag längre ner)

Grunderna i texten som kan tolkas in på flygplan och andra flygande lämningar är:
1 – Varaktigt övergiven
2 – Äldre tiders bruk
3 – Lämningar efter arbetsplatser, arbetsliv och näringsfång

Eftersom flygplansvrak som kraschat efter 1978 och framåt alltid bärgats för den efterföljande haveriutredningen, nybildas inte flygfarkostlämningar, och alla som finns idag har tillkommit före 1978 och kan därför betecknas som varaktigt övergivna. De återspeglar dessutom äldre tider bruk och arbetsliv/näringsfång, vilket KML uttrycker som skyddsvärt. De är dessutom ofta förknippade med viktiga, ovanliga och dramatiska händelser i vår historia som exempelvis andra världskriget.
Därmed är dessa lämningstyper kvalificerade att klassas som fast fornlämning. Inget vrak efter någon flygfarkost på land eller i vatten är dock klassad som fast fornlämning i Riksantikvarieämbetets databas Fornsök.

För att något skall kunna klassas som fast fornlämning behövs först en besiktning där man bedömer lämningens skyddsvärde. Ett ansvar som regionalt ligger på Länsstyrelsen som är den instans som ansvarar för kulturarvet och kulturminnesvården inom länet. Att man skulle ge sig ut och besikta alla tänkbara lämningar bara för att se om de är fornminnen kan vi nog utesluta. En potentiell inventering skulle ta lång tid och antagligen få integreras med övriga inventeringar efter hand över en lång period. En åtgärd som dock vore enkel att genomföra är att klassa alla kända lämningar efter flygfarkoster som bevakningsobjekt. Det innebär att lämningen in princip åtnjuter samma uttalade skydd i väntan på besiktning. Vill någon då göra något med lämningen eller på platsen för lämningen, måste man först utföra en besiktning för att utröna skyddsbehovet.

Länsstyrelsens klassning av en lämning är en formalisering av skyddet av lämningar. En lämning måste inte vara klassad för att vara skyddad. Lagen föreskriver 1) varaktigt övergiven, 2) äldre tiders bruk, och i detta fall 3) lämningar efter arbetsplats, arbetsliv och näringsfång. Dvs även en lämning som inte är registrerad åtnjuter skydd om dessa kriterier uppfylls.
Jämförelsevis är det alltså inte mindre lagligt att skada en gravhög bara för att den är oregistrerad i myndigheternas databas, än att göra åverkan på en som är registrerad och klassad. Precis som att det inte skulle vara mer lagligt att plocka souvenirer på ett nyfunnet vikingsskepp som myndigheterna inte känner till, än det skulle på samma vrak om det hunnits klassas som fast fornlämning.
Därför vore det önskvärt att Riksantikvarieämbetet skapade ett förtydligande om hur man ser på skyddet av lämningar efter flygfarkoster.

Bland det viktigaste skyddet en lämning kan få är dock information. Dels i form av ett tydliggörande om detta är en typ av lämning som samhället anses skall bevaras, dels att man dokumenterar var de finns och därmed får en grund för uppföljning och underlag för beslut, samt självklart om det är ett brott mot KML att göra åverkan på denna typ av lämningar.

Med anledning av detta har vi från P2-Svenskt Vrakskydd skrivit ihop ett brev till Riksantikvarieämbetet som är huvudansvarig för kulturminnesvården där vi uppmanar till en översyn och utgivande av direktiv för hur lämningar efter flygplan och andra flygfarkoster skall hanteras (klargöra hur KML skall tolkas avseende detta) och hur länsstyrelserna bör agera i frågan.

Vår förhoppning är även att det stundande uppdatering av KML som är att vänta under 2012 skall inkludera lämningar efter flygplan och andra flygfarkoster separat specificerat i lagtexten.

Eftersom vi hoppas att vårt förslag skall väcka större diskussion har vi valt att skicka kopior till en rad myndigheter som berörs av förslaget, bland annat landets alla länsstyrelser, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Försvarsmakten, en rad museer med flyg/marin/regional koppling som kan beröra dessa lämningar, samt en del företag och föreningar som kan ha intresse i frågan. Vi väljer även att posta den här för att möjliggöra debatt inom dyksfären.

Texten nedan består av fem delar
A – Yttrandet
B – Bilaga 1 med utdrag av lagtexten i KML
C – Bilaga 2 med exempel på befintliga och möjliga lämningar efter flygplan
D – Bilaga 3 med en kort översikt över internationell och nationell flyghistoria
E – Bilaga 4 med sändlista för utskicket

En del att läsa för den som är intresserad.

Hoppas att detta inspirera till en intressant debatt.

/Pär Ahlgren, ordförande i föreningen P2-Svenskt Vrakskydd

--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
A – Yttrandet
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------

YTTRANDE 2011-03-07

Förslag rörande hantering av flygfarkoster enligt lag (1988:950) om kulturminnen m. m.
Kommentarer och förslag kring skyddet av flygplansvrak och andra flygfarkoster som fornminnen.

Sammanfattning
Föreningen P2 - Svenskt vrakskydd föreslår att Riksantikvarieämbetet (RAÄ) uppmanar landets länsstyrelser att omgående klassa kända lämningar efter flygplan och andra flygfarkoster som bevakningsobjekt, och samtidigt ger ut direktiv för hur lämningstypen skall tolkas under Kulturminneslagen (KML). Vidare föreslår vi ett förtydligande i KML där man särskilt nämner lämningar efter flygplan, helikoptrar och andra flygfarkoster.

Bakgrund
Flygets historia i Sverige är kort. Den första flygningen i Sverige skedde med ballong 1806 och den första flygplansflygningen skedde 1909 (av gästande flygplan). Först på 1920-talet började flyget verkligen ta fart i Sverige. Runt andra världskriget och åren därefter började det bli fler kvarvarande lämningar av flygfarkoster runt om i landet och i närliggande hav. 1978 bildades Statens Haverikommission (SHK) som i sitt arbete med att utreda olyckor började bärga alla nya vrak efter flygfarkoster. Efter 1978 har det därför inte nybildats lämningar efter flygfarkoster (undantag för ett olokaliserat postflygplan som försvann i havet väster om Gotland). Grovt kan man därför säga att lämningar efter flygfarkoster i huvudsak uppkommit under en period av 50 år och inte längre nybildas.

Motivering
Som en organisation vars medlemmar intresserar sig för mänskliga lämningar som fartygsvrak, flygplansvrak, gruvor och andra lämningar under vatten, så har det inom vår förening uppmärksammats att det finns otydlighet kring lämningar efter flygfarkoster. Dels en missuppfattning bland många dykare där man tror att flygplansvrak följer samma regelverk som fartygsvrak, det vill säga att de blir fast fornlämning 100 år efter att de blivit vrak. Detta medför att det förekommer souvenirplockning från dessa lämningar i tron att det sker helt lagligt då de inte är över 100 år.
Även om flygplansvrak och andra flygfarkoster som helikoptrar, ballonger, zeppelinare, mm inte särskilt nämns i KML, anser vi att det de bör tolkas in under KML 2.kap. 1.§ 5. punkten och därmed kan klassas som fast fornlämning. Idag är inga flygfarkostlämningar klassade som fast fornlämning.
Vi har uppmärksammat att det även finns oskyddade lämningar efter flygfarkoster på land som även dessa utsätts för souvenirplockning och annan åverkan som också bör skyddas.

Förslag
Vi föreslår att Riksantikvarieämbetet (RAÄ) uppmanar alla länsstyrelser att klassa kända flygfarkostlämningar som bevakningsobjekt för att omgående ge dem ett grundläggande skydd mot eventuell åverkan i enlighet med KML 1.kap. 1.§, och att RAÄ vidare ger direktiv till hur man bör tolka in dessa lämningar under KML för att klassa dem som fast fornlämning.
Vidare föreslår vi man vid nästa revision av KML på lämpligt sätt särskilt tar upp lämningar efter flygfarkoster och därmed förtydligar att och hur dessa omfattas av KML.
Vi vill även föreslå att RAÄ uppmanar länsstyrelserna att inventera flygfarkost lämningar inom respektive län, samt att RAÄ går ut i media för att sprida kunskapen hos allmänheten.


--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
B – Bilaga 1 med utdrag av lagtexten i KML
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------

Bilaga 1: Utdrag från Lag (1988-950) om kulturminnen mm

Utdrag från Kulturminneslagen med för förslaget särskilt relevanta avsnitt markerade i fet stil.

----- Utdrag från kapitel 1 "Inledande bestämmelser" med hela första paragrafen -----

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö.

Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas.


----- Utdrag från kapitel 2 "Fornminnen" med hela första, andra och tredje paragrafen -----

2 kap. Fornminnen

Fasta fornlämningar och fornfynd

1 § Fasta fornlämningar är skyddade enligt denna lag.

Fasta fornlämningar är följande lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna

1. gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser,

2. resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra ristningar eller målningar,

3. kors och minnesvårdar,

4. samlingsplatser för rättskipning, kult, handel och andra allmänna ändamål,

5. lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång,

6. ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra märkliga byggnader och byggnadsverk,

7. färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter,

8. skeppsvrak, om minst etthundra år kan antas ha gått sedan skeppet blev vrak.

Fasta fornlämningar är också naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult.

2 § Till en fast fornlämning hör ett så stort område på marken eller på sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde.

När fråga uppkommer om fastställelse av gränserna för ett fornlämningsområde, prövas frågan av länsstyrelsen.

Då ett ärende om fastställelse av gränser tas upp av någon annan än ägaren av området, skall denne underrättas om ärendet och ges tillfälle att yttra sig i saken. Underrättelsen skall ske genom delgivning.

3 § Fornfynd är föremål som saknar ägare när de hittas och som

1. påträffas i eller vid en fast fornlämning och har samband med denna eller

2. påträffas under andra omständigheter och kan antas vara minst etthundra år gamla.



--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
C – Bilaga 2 med exempel på befintliga och möjliga lämningar efter flygplan
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------

Bilaga 2 – Listning över olika kända flygfarkostlämningar

Nedan listas blandade uppgifter om existerande och möjliga flygfarkostlämningar runt om i Sverige för att ge en översikt över förekomst, dokumentation och status. Listan är INTE ett försökt till komplett förteckning.

Listning av kända lämningar efter flygfarkoster i Riksantikvarieämbetets databas Fornsök:
- 71:003 Flygplan: Svensk DC-3:a som sköts ner av Sovjetunionen 1952, lokaliserad 2003, bärgad 2004, NO Gotland
- 839:41 Flygplan. Engelsk Lancaster-bombare, nödlandade 1944-1945 i havet SO Trelleborg, Skåne, senare borttrålad.
- 93:42 Haveriuppgift. Engelsk Mosquito-plan från andra världskriget, havet NV Göteborg, Västra Götaland.
- 839:45 Flygplan. Tysk Junkers 88, nödlandade 1943-1944 i havet S Trelleborg, Skåne, lokaliserad men borttrålad.
- 731:79 Sonarindikation, möjligt flygplan. Okänt föremål strax utanför Visby, Gotland
- 821:128 Flygplansrester. Rester efter okänt flygplan i havet S Ronnyby, Blekinge.
- 821:129 Flygplan oidentifierat, SO Tärnö, SO Karlshamn, Blekinge (möjligtvis samma som 821:128)
- 931:182 Flygplan. Okänt enmotorigt flygplan.
- Döderhult 648 Flygplan. Amerikansk Boeing B-17 G nödlandade 5 augusti 1944 i havet SO Oskarhamn, Småland.
- Edestad 172 Flygplan. B-3, 2 st, havet SV Ronneby, Blekinge.
- Karlskrona 120 Flygplan. Svensk Arado 196 störtade i havet i Karlskrona 1946.
- Kville 1408 Flygplan. I havet vid Väderöarna, övriga uppgifter okända.
- Listerby 194 Sonarindikation, möjligt flygplan. Evt en svensk J-29 Tunnan, havet SO Ronneby, Blekinge.
- Listerby 207 Flygplansdelar. Svenskt A-32 Lansen, havet SO Ronneby, Blekinge.
- Lycke 189 Flygplan. Metallskrov, övrigt okänt, havet SO Marstrand, Västra Götaland.
- Mjällby 105 Flygplan. Möjligen en brittisk Halifax-bombare från andra världskriget, strax SO Sölvesborg.
- Nyköping 649 Flygplan. I havet mellan Oxelösund och Nyköping, övriga uppgifter saknas.
- Utö 178 Flygplan. Okänt flygplan, NV Utö, Södermanland.
- Öckerö 317 Sonarindikation, möjligt flygplan. Okänt föremål strax utanför NV Göteborg, Västra Götaland.

Listning över kända flygplansvrak som inte finns listade i Fornsök:
- Brittisk fyrmotorig Avro Lancaster, MK 1, beteckning 920 "Easy Elsie" ligger på myren Käimutjegge, 7 km nordväst om Porjus. Planet kraschade under andra världskriget. Informationstavla på platsen. Souvenirer har plockats från planet.
- Tyskt flygplan som kraschade vid sjön Sitasjaure 1940, och idag ligger vid sjöstranden.
- Flygplansvinge hamnar i en fisketrål utanför Öland under 2010. Vingen dumpad i havet igen. Flygplanstyp okänd.
- En J-29 Tunnan som kraschade i Strodammen utanför Söderköping under övning 1954. Dykningar i dammen gav lösa delar som fynd i TV-programmet "Hemliga Svenska Rum" (2010).
- En svensk J-29 Tunnan i en sjö i Vallentuna, haveridatum okänt, delvis bärgad. Sportdykning förekommer.
- En svensk J-29 Tunnan som kraschade i närheten av Grindsjön på Södertörn söder om Stockholm. Mindre lösa delar skall finnas kvar i skogen, men huvudsakligen bärgat.
- Ett svenskt flygplan B-3 kraschade på Tvärberget 15 september 1944. Minnesmärke och vissa delar finns kvar.
- En svensk J-26 (P-51 Mustang) som kraschade i havet vid Dalarö under övning (efter andra världskriget), sönderslaget vid nedslaget, delarna lokaliserade vid sjömätning.
- Ett brittiskt bombflygplan Handley Page Halifax den 3 augusti 1943 efter en flygräd till Tyskland. Vraket lokaliserades 2010 och uppmärksammades i media 2012. I hela världen finns endast tre bevarade på museum.
- Svensk SAAB A-32A militärt flygplan som kraschade i Vättern 1959, besöks av sportdykare.
- Svensk SAAB B-17 militärt flygplan som kraschade i Vättern 1943 under övningsflygning, utsatt för souvenirbärgning.
- Brittisk Lancaster Mk I havererade och brann 30 augusti 1944 vid Gäddeboda utanför Ljungby.

Listning över kända haverier, vars aktuella status är okänd:
- Ett svensktbyggt sjöflygplan, SE-ACX, havererade 1 maj 1934 efter kollision på ytan med ett fartyg vid Västerås hamn.
- En Junkers W-34 totalhavererade 1 december 1937 vid en nödlandning på isen på sjön Fjäturens i södra Uppland.
- En Fokker S-6 störtade i havet under målbogsering utanför Högklint söder om Visby 1 augusti.
- En svensk S-6 (Fokker CV-E) kraschar under övning i Vättern den 23 juli 1921. Pilot och flygplan ej återfunnet.
- Ett svenskt B-3 (Junkers Ju-86) havererar 18 maj 1938 i havet söder om Trelleborg. Delvis utsatt för bärgning.
- En amerikansk Consolidated Privateer (B-24 Liberator) sköts ner av Sovjetunionen öster om Öland 8 april 1950.
- En civil tysk Focke Wulff 200 Condor, sköts ner av tysk militär den 29 november 1944 och utanför Falsterbonästen.
- En amerikansk B-24J Liberator kallad "Eager One" kraschade utanför Falsterbo den 25 mars 1945. Delvis bärgad.
- Ett Cessna flygplan som ligger olokaliserad utanför Holmögadd, Umeå 1966.
- En svensk J-35 Draken som försvann över Hanöbukten under övning den 24 oktober 1968. Lösa föremål återfunna.
- En amerikansk Boeing B-17 Flying Fortress, "Stinker", som nödlandade i havet utanför Trelleborg 12 september 1944.
- En tysk Heinkel He 111 H-20 som kraschade i skogen vid Björköby den 3 januari 1945.
- En brittisk Lancaster Mk II störtade16 december 1943 på sjön Åsnens is vid Urshult och helt sönderslagen.

Listning över olokaliserade flygplanslämningar som kan finnas inom svenskt territorium:
- Ett tvåmotorigt flygplan typ NAB 12, som var på väg till Finland försvann över Ålands Hav den 29 juni 1918 , varvid Carl Gustaf Krokstedt och "flygbaronen" Carl Cederström omkom och senare återfanns döda vid åländska Signilskär.
- Postflygplan som försvann mellan svenska fastlandet och Gotland.
- En Monocoupe 90A startade 16 maj 1939 på Kanada med destination Sverige, försvann och aldrig återfunnen.

Beryktade haverier och lämningar som här inte anses som bekräftade:
- En beryktad tysk Fieseler Fi 156 Storch som enligt rykten skall ha störtat i Lasjön 1943.
- En beryktad amerikansk P38 Lightning som skall ha störtat utanför Ven under andra världskriget.
- Uttjänta svenska militärflygplan som skall utgjort övningsmål vintertid på isen på Vänern.
- Uttjänta svenska militärflygplan som skall utgjort övningsmål vintertid på isen på Storsjön.
- Uttjänta svenska militärflygplan som skall utgjort övningsmål vintertid på isen på Vättern.

--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
D – Bilaga 3 med en kort översikt över internationell och nationell flyghistoria
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------

Bilaga 3: Listning över flyghistoriskt viktiga datum:

En listning av internationellt och nationellt viktiga flyghistoriska händelser visualiserar hur kort, föränderlig och intensiv flyghistorien varit:

300-talet f.Kr greken Archytas testar en artificiell flygapparat, möjligtvis upphängd i linor
852 Armen Firman försöker flyga från ett torn i spanska Córdoba med en fallskämsartad konstruktion
875 Abbas Ibn Firnas gör flygförsök med en glidflygare i Spanien
1000-talet engelska munken Eilmer of Malmesbury glidflyger från ett torn på klostret i Malmesbury
1400-talet Da Vinci skissar på olika flygfarkoster
1709 portugisen Bartolomeu de Gusmão presenterar ett förslag på flygande farkost för Portugals kung
1713 Emanuel Swedenborg ritar en glidflygmaskin som kan dras av häster eller startas från en höjd
1783 världens första luftballong flyger i Paris, Frankrike
1785 fransmannen Jean-Pierre Blanchard flyger en styrbar luftballong över Engelska Kanalen
1804 konstruerar engelsmannen George Cayley en aerodynamisk testanläggning för modellvingar
1806 introducerar belgaren professorn Etienne Gaspard Robertson luftballong och fallskärm i Sverige
1808 flyger engelsmannen George Cayley med ett glidflygplan
1849 lät George Cayley en 10-årig pojke flyga hans triplan som drogs upp i luften av rep
1851 greve Per Ambjörn Sparre blir den förste dokumenterade svensk som flyger ballong
1870 tyskfödde litografen Heinrich Neuhaus ritar en snedbildskarta över Stockholm från en ballong
1871 fransmannen Alphonse Pénauds bygger ett stabilt gummibandsdrivet modellflygplan
1891 tysken Otto Lilienthal flyger med ett glidflygplan
1900 Ferdinand von Zeppelin flyger den första zeppelinaren
1901 Marinen får sin första drakballong och den första svenska flygplansmodellen med gummimotor byggs
1903 gör bröderna Wright den första flygningen med flygplan
1906 den första motordrivna flygplaner flyger i Europa
1908 skevrodret uppfinns
1909 fransmannen Georges Legagneux gör den första flygplansflygningen i Sverige
1910 det år som räknas som flygets födelse i Sverige: Gustaf von Hofsten flyger ballong till Gotland, Den första "flygveckan" anordnas på Gärdet i Stockholm,, det första svenskbyggda flygplanet "Nyrop 1" lyfter och Carl Cederström får aviatörcertifikat nr 74 i Frankrike aviatördiplom nr 1 i Sverige.
1911 flygplan används för första gången i strid (i kriget mellan Italien och Turkiet i Nordafrika), samma år har flygbaronen Carl Cederström flyguppvisning på Malmen och Calbriath Rodgers tvärs över USA på 84 dygn med 70 krascher och en total flygtid på 3 dygn, 10 timmar och 24 minuter.
1912 luftskeppet Zeppelin LZ 13 "Hansa" passerar Malmö på resa Köpenhamn-Hamburg och svenska armén utrustas med militärens två första flygplan: B1 (biplanet Breguet C.U-1) och M1 (monoplanet Nieuport IV G)
1914 vid första världskrigets utbrott förfogar svenska Krigsmakten över totalt 9 flygplan
1915 Enoch Thulin startar företaget Enoch Thulins Aeroplanfabrik i Landskrona.
1919 sker de första kommersiella passagerarflygningarna i Europa
1926 svenska Flygvapnet blir egen försvarsgren med delar från Armén och Marinen
1927 Charles Lindbergh flyger ensam över Atlanten
1930 Stockholms Flygklubb bildas
1931 första direktflygningen Stockholm-London genomförs.
1933 första reguljära inrikesflyglinjen öppnas i Sverige mellan Stockholm-Gotland med sjöflygplan
1939 Heinkel He 178 (då fortfarande hemligt) blir det första jetdrivna flygplanet som flyger
1937 företaget Svenska Aeroplan AB (SAAB) bildas med huvudkontor i Trollhättan
1942 den första V2-raketen skjuts upp i Tyskland, den första raketen med kapacitet att nå rymden
1944 en V2-raket kraschar i svenska Bäckebo 13/6 och 20/6 nödlandar 21 amerikanska bombplan i Sverige
1946 Sverige får sitt första jetflygplan J28 Vampire
1947 Chuck Yeager spränger ljudvallen i USA och Sverige får sin första helikopter
1949 den första jetdrivna, de Havilland Comet, passagerarflygplanet flyger
1950 äger den första luftstriden mellan på jetflygplan rum över Korea
1952 den första kommersiella passagerarrutten med jetflygplan startar mellan England och Sydafrika
1953 Flygvapnet börjar fasa ut J26 (P-51 Mustang) och övergår helt till jetdrivet stridsflyg
1950-talet svenska flygvapnet är världens fjärde största med cirka 1000 flygplan och 17 flygflottiljer.
1957 den sovjetiska satelliten Sputnik 1 blir den första satelliten i omloppbana runt jorden
1961 Svensk Flyghistorisk Förening bildas och sovjeten Juri Gagarin blir första människa i rymden
1977 Flygvapenmuseum bildas på Malmen utanför Linköping
1978 Statens Haverikommission bildas och från detta år bärgas alla flygplansvrak för undersökning
1983 passagerar flygplanet SAAB 340 flyger för första gången
1984 invigs första delen av Flygvapenmuseum
1993 JAS 39 Gripen kraschar på Långholmen i Stockholm under en flyguppvisning
1999 KSAK firar 100 år och är världens näst äldsta nationella flygklubb
2010 Man firar flyget 100 år i Sverige

--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
E – Bilaga 4 med sändlista för utskicket
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------

Bilaga 4 – Sändlista för yttrande

Sändlista för yttrandet "Förslag rörande hantering av flygfarkoster enligt lag (1988:950) om kulturminnen m. m."

Avsedd mottagare av ärendet:
Riksantikvarieämbetet

Kopia länsstyrelser:
Länsstyrelsen Blekinge län
Länsstyrelsen Dalarnas län
Länsstyrelsen Gotlands län
Länsstyrelsen Gävleborgs län
Länsstyrelsen Hallands län
Länsstyrelsen Jämtlands län
Länsstyrelsen Jönköpings län
Länsstyrelsen Kalmar län
Länsstyrelsen Kronobergs län
Länsstyrelsen Norrbottens län
Länsstyrelsen Skåne län
Länsstyrelsen Stockholms län
Länsstyrelsen Södermanlands län
Länsstyrelsen Uppsala län
Länsstyrelsen Värmlands län
Länsstyrelsen Västerbottens län
Länsstyrelsen Västernorrlands län
Länsstyrelsen Västmanlands län
Länsstyrelsen Västra Götalands län
Länsstyrelsen Örebro län
Länsstyrelsen Östergötlands län

Kopia olika andra myndigheter:
Försvarsmakten
Kustbevakningen
Sjöfartsverket

Kopia museer & motsvarande:
Bohusläns Museum
Flygvapenmuseum
Kalmar läns museum
Länsmuseet Gävleborg
Malmö Museer
Marinmuseum
Sjöhistoriska Museet
Vänermuseet
Västarvet
Östergötlands Länsmuseum

Kopia föreningar, företag och andra organisationer:
Marinarkeologiska Sällskapet
Forskningsinstitutet MARIS
Havsresan (Lunds Universitet)
Svenska Sportdykarförbundet
Svensk Flyghistorisk Förening
Aqua Arkeologen Sverige
Tidningen DYK

Avsändare:
P2 – Svenskt Vrakskydd


Pär Ahlgren
Pär Ahlgren
2012-03-13 23:43:55
2 606 postningar

mail 
Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!

 Visa alla svar

Huvudinlägg Varför försummas flygplansvrak? Pär Ahlgren 2012-03-13 23:43
svara Sv: Varför försummas flygplansvrak?Jens Gustafsson2012-03-14 13:56
svara Sv: Varför försummas flygplansvrak?Erik Rådström2012-03-14 14:13
svara Praktik - Sönderslagna - KrigsgravPär Ahlgren2012-03-14 22:25
svara Sv: Varför försummas flygplansvrak?Erik Rådström2012-03-14 14:29
svara Inte bara för dykare och inte bara ett exempelPär Ahlgren2012-03-14 22:31
svara Sv: Inte bara för dykare och inte bara ett exempelErik Rådström2012-03-15 00:17
svara 100 år - brott eller inte - skyddsvärt/-behovPär Ahlgren2012-03-15 19:49
svara Sv: Varför försummas flygplansvrak?Jyri Kyrén2012-03-14 17:16
svara Sv: Sv: Varför försummas flygplansvrak?Fredrik Jönsson2012-03-14 20:16
svara Sv: Sv: Sv: Varför försummas flygplansvrak?Tomas Persson2012-03-15 20:05
svara Sv: Sv: Varför försummas flygplansvrak?Martin Quensel2012-03-16 10:31
svara Sv: Sv: Sv: Varför försummas flygplansvrak?Jyri Kyrén2012-03-16 10:49
svara Fornminne eller intePär Ahlgren2012-03-16 14:36
svara Sv: Fornminne eller inteJyri Kyrén2012-03-16 19:04
svara Sv: Sv: Fornminne eller inteJyri Kyrén2012-03-16 19:25
svara Fornfynd, fornminne, fornlämning och varför bevaraPär Ahlgren2012-03-16 22:11
svara Sv: Fornfynd, fornminne, fornlämning och varför bevaraErik Rådström2012-03-17 05:18
svara Plocka föremål - replikor - museerPär Ahlgren2012-03-17 19:24
svara Sv: Fornfynd, fornminne, fornlämning och varför bevaraJyri Kyrén2012-03-17 09:09
svara Längesedan - tolkning - äganderätt vs 100årPär Ahlgren2012-03-17 20:05

«TILLBAKA

Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:

Svar: