Namn: Lösen:

Vettig dekompressionsprofil?



Du måste vara inloggad för att skicka mail!

I några tidigare trådar har vi diskuterat dykdator och tabeller som hjälp för att göra ett säkrare dyk. Principerna är lika giltiga för vanliga rekreationsdyk som för dekompressionsdyk. Diskussionerna har ”landat” i att något av avgörande betydelse saknas i tabellerna/datorerna när dyken blir något djupare, dvs. ca 30 m eller mer. Resonemangen har cirkulerat kring betydelsen av djupa stopp och uppstigningshastigheten från djupet till endera säkerhetsstoppet eller de dekompressionsstopp som tabellerna anvisar.

Frågan man då ställer sig är hur skall man lägga upp en dykprofil? Jag tycker att man bör börja med en plan som läggs upp enligt något av de PC/Mac-program som finns på nätet. För egen del använder jag GAP. GAP-programmet är gratis att ladda ner från hemsidan http://www.gap-software.com/. Det finns givetvis en mängd andra program som ur olika perspektiv kan vara både lämpligare eller bättre, det är mest en fråga om tycke och smak. Att jag själv använder GAP är mest för att det är gratis och flexibiliteten i inställningar är i mitt tycke tillfredsställande. Eftersom det är gratis vågar jag lägga ut länken här i mitt inlägg. De flesta andra program är kommersiellt finansierade och jag undviker därför , lite fegt kanske, att ta ställning, för eller emot dessa.

Oavsett program så föreslår jag att planeringen börjar här. Vi antar att vi vill göra ett dyk till 35 m i 20 minuter. Det första jag måste göra är då att ta ställning till med vilken säkerhetsmarginal jag vill planera mitt dyk. Dvs. skall jag helt rått gå på Buhlmans tabeller och rakt upp och ner köpa teorierna kring M-values eller bör jag lägga in en säkerhetsmarginal i min dykprofil med hänsyn till att det faktiskt förekommer att dykare drabbas av DCI trots att de följt dessa matematiska beräkningar till punkt och pricka? De tidigare diskussionerna tycker jag talar för att en viss säkerhetsmarginal bör läggas in.

GAP och de flesta andra program av det här slaget har lagt in en möjlighet till att anpassa profilen efter min smak för ytterligare säkerhetsmarginal. De kallar det anpassning av gradientfaktorer. Gradientfaktorn är något som Erik C. Baker hittat på. Den skapar en form av konservatism som kan appliceras på Buhlmans M-values. Gradient faktor kan justeras endera som High gradient factor, vilken styr på vilket djup dekompressionen skall starta (dvs. anpassning till de snabba vävnadernas tendens att skapa bubblor) eller Low gradient factor som styr längden på dekompressionen (dvs. totala utvädringen). Utan inställning för gradient-konservatism kör man helt och fullt enligt Buhlmans tabeller.

High gradient factor 0,1 får till effekt att dekompressionen påbörjas på största djupet. High gradient factor kan inte vara 0 och skall alltid vara lägre än Low gradient factor. Detta får till följd att det maximalt möjliga spannet är 0,1 – 0,8. 0,8 får till effekt att t ex vid ett 45 meter djupt dyk i 20 minuter så påbörjas inte dekompressionen före 9 meter, men vid en gradient factor 0,1 påbörjas dekompressionen redan vid 27 meter.

Low gradient factor skall alltid vara större än high gradient factor och alltid större än 0, vilket ger ett maximalt spann från 0,2 – 0,9. Vid 0,2 erhåller man de längsta dekostoppen och vid 0,9 de kortaste. Vid ett dyk till 45 m och med low gradient factor ställt till 0,2 (och således high gradient factor till 0,1) så får man en lång rad 1-3 minuters stopp ner till 15 meter, 5 minuter på 12 meter, 8 minuter på 9 meter och hela 57 minuter på 6 meter. Med low gradient factor ställd på 0,9 och allt annat lika så blir motsvarande tider 3 minuter på 12 meter, 6 minuter på 9 meter och endast 34 minuter på 6 meter. Vilken gradientinställning som bör gälla för mig är således beroende på hur mycket kväve jag ”tål”, vilket i sin tur är beroende på fysisk kondition, vattentemperatur osv. Fysiska atleter kan kanske göra en mer eller mindre rektangulär profil med 0m till 45 m i ena änden och från 45 m upp till nära ytan med ett kort deko i andra änden innan man bryter ytan. En mindre atletisk dykare måste däremot göra en mer trappstegsformad profil med många stopp för att vara komfortabel.

Baker föreslår att ”vanliga” kontorsråttor bör ställa in gradienterna på 0,2/0,8. Detta innebär att dekompressionen påbörjas tämligen djupt men betyder också att dekompressionen inte blir alltför lång. För egen del har jag en stark tro på djupa stopps betydelse för utvädringen, samtidigt som jag inte är 20 år och odödlig så jag ställer in den på 0,1/0,7. Jag får då inbyggt en uppstigning som börjar med djupaste möjliga stopp och en något längre dekompressionstid än vad som kan antas vara standard. Gradienterna ställer man i GAP in under menyvalet defaults\conservatism.

Jag lägger ut min profil 35 m i 20 minuter och ber programmet föreslå en uppstigningsprofil efter mina inställningar av gradienterna. Om jag accepterar en uppstigning med dekostopp 3 m per dekosteg och inte använder annat än luft får jag följande förslag: 18 m 1 minut, 15 m 1 minut, 12 m 1 minut, 9 m i 3 minuter och 6 m i 17 minuter. Den här inställningen av gradienterna är dock inte fullt ut tillräckligt för principen om djupa stopp. Enligt de tumregler som kommit fram i tidigare diskussioner bör jag påbörja mitt första djupa stopp vid 80% av maxdjupet för dyket. Dvs. jag bör påbörja mitt första djupa stopp vid 0,8x35= 28 m. Där bör jag stanna i ca 1 minut. Vägen dit bör ske med en uppstigningshastighet som inte överstiger 9 m per minut. Från 28 m till 18 m där min egentliga dekompressionsstege börjar innebär en tryckförändring på 1 ATA, vilket är OK om jag går upp långsamt. Så om jag från 28 m går upp med 3 meter i taget och stannar 20 sekunder var tredje meter så bör det vara OK. Jag lägger därför in i min profil ett stopp på 28 m i en minut och ber om en ny uppstigningsprofil därefter. Nu straffar programmet mig för mitt stopp på 28 m såtillvida att det grundaste dekostoppet utökas med en minut. Sannolikt är detta inte nödvändigt, men jag accepterar det. Min slutliga profil blir således 35 m i 20 minuter, därefter en uppstigning med som mest 9 m per minut till 28 m där jag stannar i en minut, därefter stiger jag så långsamt jag förmår till 18 m genom att stanna 20 sekunder var tredje meter, stannar 1 en minut på 18 meter, 1 minut på 15 meter, 1 minut på 12 meter och 3 minuter på 9 meter och slutligen 18 minuter på 6 meter.

Hade jag istället använt 50% syre på dekompressionen så hade jag – av utvädringsskäl – bytt till syre vid 21 m och då velat stanna där och vädra ut så mycket som möjligt, jag föreslår 5 minuter på 21 meter. I så fall hade dekoprofilen blivit 1 minut på 15 meter, 1 minut på 12 meter, 2 minuter på 9 meter och 6 minuter på 6 meter. I detta läge hade jag inte kunnat korta ner dekompressionen ytterligare även om jag hade bytt till ren syre vid 6 meter, så jag bryr mig inte om att räkna på det alternativet också.

Är det någon som har något förslag till alternativt sätt att planera eller synpunkter på planen? Vad är effektiv tid på 21 m med 50% syre? Enligt George Irvine är det bortkastad tid att ligg längre än 5 minuter på 21 m. Vad anser ni? Enligt samme Irvine är det onödigt lång tid på de grunda stoppen eftersom utvädring ju skett på de djupa stoppen och syrefönstret på 21 m är det som gör den egentliga utvädringen. Resterande stopp (ovanför) är bara för att låta kroppen ”hinna med”. Vad anser Ni?




Janne Fritsch
Janne Fritsch 2002-11-19 13:17:00
630 postningar

mail 


Du måste vara inloggad för att skicka mail!

 Visa alla svar

Huvudinlägg Vettig dekompressionsprofil? Janne Fritsch 2002-11-19 13:17
svara Sv: Vettig dekompressionsprofil?Niklas Lejestrand2002-11-19 13:38
svara Sv: Sv: Vettig dekompressionsprofil?Janne Fritsch2002-11-19 16:32
svara Sv: Vettig dekompressionsprofil?Richard Lundgren2002-11-19 15:44
svara Fråga om dekogasenMattias Morin2002-11-19 16:25
svara Sv: Fråga om dekogasenRichard Lundgren2002-11-19 17:53
svara Sv: Sv: Fråga om dekogasenMattias Morin2002-11-19 19:43
svara Sv: Fråga om dekogasenRichard Lundgren2002-11-19 18:00
svara Sv: Sv: Vettig dekompressionsprofil?Janne Fritsch2002-11-19 16:26
svara Ett bättre sätt att problemet.....Mattias Morin2002-11-19 16:13
svara Sv: Ett bättre sätt att problemet.....Janne Fritsch2002-11-19 16:19
svara Sv: Vettig dekompressionsprofil?Peter Steinhoff2002-11-19 16:22
svara Sv: Sv: Vettig dekompressionsprofil?Janne Fritsch2002-11-19 16:37
svara Sv: Vettig dekompressionsprofil?Richard Lundgren2002-11-19 17:57
svara Sv: Vettig dekompressionsprofil?Martin Öhrling2002-11-21 02:08

«TILLBAKA

Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:

Svar: