Namn: Lösen:

CO2-Dyket


2004-09-25
Av: Richard Johnson
Läst: 13 082 gånger.

Richard Johnson(D2)
Robin Enqvist(D1)

Inledning
D1 och D2 är två vana dykare. Båda har gjort ca 450 dyk.
Utbildningsnivån de har är: IANTD Normoxic Trimix respektive IANTD Advanced Nitrox. Båda har fått viss träning för dykning i ”Over Head Environment”. De är även Dive Masters. Utrustningskonfigurationen de båda använder är Hogarthian och DIR är ett ledord.
D1 och D2 har dykt mycket tillsammans. Dykmålen har varit vrak och olika gruvor runt om i Sverige.

Sakta men säkert har dykens svårighetsgrad ökats allteftersom de båda fått mer erfarenhet och lärt känna varandra som dykare och individer. Då det inte funnits möjlighet att dyka i en grotta eller på något trevligt vrak med penetrationsmöjlighet har istället dyken ägnats åt att finslipa teknikerna vad gäller teamsamarbete, s-drills, lindragning, skjuta säck mm.

Inför CO2 dyket
En dag i maj diskuterade D1 och D2 var de skulle dyka kommande helg. De kom fram till att Kvinnersta i Örebro var ett lockande alternativ. D1 som har dykt där flera gånger tidigare berättar för D2 att norra brottet är synnerligen trevligt med flera sidogångar som är väl värda att penetrera. D2 är inte sen att haka på den idén.
På torsdagen före helgen åker de båda ut till en dykplats för att öva skills tillsammans inför dyket i Kvinnersta. D2 har också införskaffat en ny torrdräkt, som behöver dykas in, då hans gamla torrdräkt gått hädan.
Övningsdyket görs ner till 30 meter och avslutas med skillsövningar i en grund vik. Allt fungerar perfekt och D2 tycker att dräkten känns mycket bra. Dräktens utloppsventil tömmer dock långsammare än utloppsventilen på hans gamla dräkt.
Dykplatsen
Mellan två dagbrott går det en tunnel. Den tunneln är stor nog för att lastbilar skall kunna passera. Tunnelns längd är 200-300 m lång.
I det brott som D1 och D2 hade sin igångsplats finns det en sandstrand där det är lätt att gå i. Bredvid sandstranden är det möjligt att parkera bilen. Inga långa sträckor att bära utrustning med andra ord.
Brottets ena sida består av en bergvägg medan den andra sidan gränsar mot ängsmark och i vattenbrynet finns en hel del vass och andra vattenväxter. Vid bergväggen är det 6m djupt och där finns öppningen till tunneln. I tunnelns öppning finns resterna av en gallergrind.
Ca 10m in i tunneln på vänster sida finns början på en lina som följer tunnelväggen ca 100m in (se bild). Tunneln sluttar svagt inåt och vid linans slut är djupet 18m
På vänster sida i tunneln finns två rum och linan slutar efter det andra rummet. På höger sida finns tre sidogångar som samtliga är tillräckligt stora för att lastbilar skall kunna passera. De första två är ”blindgångar” som går rakt in i berget. Den tredje är som en nedåtgående spiral. Spiralen sluttar svagt nedåt och har en svag sväng åt höger. Antagligen mynnar den tunneln ut i det norra brottet på ca 40-45 m djup.

Dykdagen
Från Stockholm är det ca 20 mil till Kvinnersta. D1 och D2 sammanstrålar vid dykcentret för att fylla gas och packa om utrustningen till D1s bil. Vid dykcentret ansluter även D3 och D4 i egen bil. Efter att gasfyllningen är avklarad bär det av mot Kvinnersta. Färden går i lugn och ro. På vägen stannar D1 och D2 till för att äta lunch för att vara i form för att göra dyket. Det blir en fräsch kycklingsallad. Framme vi dykplatsen visar det sig att D3 och D4 inte har anlänt ännu. I väntan på dem går D1 och D2 runt mellan de olika brotten för att orientera sig på dykplatsen.
Det är strålande solsken och drygt 20 grader.
Efter en stund anländer D3 och D4. Det bestäms att D1 och D2 dyker i första omgången medan D3 och D4 stannar kvar på land för att agera ytorganisation.
Det kan tilläggas att D3 och D4 är GUE1 certifierade samt Open water instruktörer.
Dykplanen
D1 och D2 gör upp en dykplan m h a decoplan. De beräknar att ha ett medeldjup om 18 meter och botttentiden 60 minuter. Med gradienten 10/90 och 100% syrgas som decogas ger det följande run-time :

Djup Tid Run-time Mix
18 60 60 21%
12 1 61 21%
9 1 62 21%
6 2 64 100%

Gasförrådet de har per person:
EAN21 2x15L 200 bar
EAN100 1x7L 150 bar

De båda planerar att fästa upp sina decoflaskor på grinden vid grottans ingång. Om ingen befintlig lina finns kommer dom att dra lina från grinden och utefter grottans vänstra sida fram till kontoret. Därifrån skall dom dra lina vidare ner genom spiralen så långt de kan komma under förutsättning att tredjedelsregeln, linrullarnas längd, tiden medger det och att allt känns bra. De bestämmer också att ej överskrida djupet 30 meter.

Dyket. Del 1
Det är lite varmt att byta om men med god hjälp från D3 och D4 går det lätt att komma i vattnet. Väl i vattnet gör D1 och D2 samtliga kontroller dvs dom kontrollerar respektives utrustning för att se att allt sitter som det ska samt att båda har korrekt mängd gas. De gör även Bubble-check samt en S-drill.

De båda ytsimmar fram till bergväggen där grottöppningen finns på 6m djup. Där går de ner. D1 leder dyket. De fäster upp sina dekoflaskor på grinden och gör en primary tie-off med D1s reel i densamma. Då de går in i grottan visar det sig att det finns en fräsch lina på grottans vänstra sida. De fäster upp reelen och markerar med linpilar. Därefter fortsätter de utefter den befintliga linan framåt i grottan. De passerar kontoret som finns på vänster sida och de båda blindgångarna som finns på grottans högra vägg och kommer fram till pump rummet på vänstersidan. De simmar in och tittar i rummet. De är då ca 100m in i grottan.
Fram till nu har allt fungerat planenligt. Kommunikationen dem emellan fungerar perfekt. Det enda som kan uppfattas lite oroväckande är att D1s primära lampa blinkar ett par gånger men fortsätter att lysa. Det har hänt tidigare dyk och uppfattas inte som något större problem av de båda då de har dubbla backup-lampor att använda i värsta fall.
Bortanför det andra kontoret tar den befintliga linan slut. D2 ger sin reel till D1 som gör en ny tie-off som de hjälps åt att fixera m h a linpilar. De är då på 18m djup. De stämmer av att allt känns bra och fortsätter därefter till grottans högra sida där ”spiralen” börjar.
Spiralen vindlar sakta ner i högervarv. Allt går planenligt ner genom ”spiralen”. De når ett djup på ca 25 m då reelen tar slut. Det innebär att de har dragit ut 130m lina från det ställe där de fäste upp D2s reel.
På den platsen dit de nått finns en lina, som ser fräsch ut, dragen på grottans högra vägg.
I det här läget känner D2 att de kanske kommit långt nog. De funderar på om de ska fortsätta eller vända. Efter en kort stund försvinner det obehag som D2 kände. Då de ännu inte gjort av med den första tredjedelen gas (båda har ca 160 bar var kvar) bestämmer de sig för att fortsätta utefter den lina som finns dragen. Sagt och gjort de fäster gemensamt upp reelen och markerar riktningen ut med linpilar och fortsätter därefter utefter linan.
Nu börjar sikten försämras från att ha varit 15-20 meter. Grottan som är 10 meter hög avgränsas av ett silt-lager mitt i grottan. Ovanför är det bra sikt men under är sikten i det närmaste noll. Av de bådas frog-kicks rörs fina ”dim-slöjor” upp från silt-lagret men utan att försämra den befintliga sikten nämnvärt.
Linan som de båda följer är dragen i grottans övre del och de behöver därmed inte simma in i den del av grottan som har betydligt sämre sikt.
Efter cirka 25m tar linan slut. Från den sista fästpunkten hänger linan slak ner till botten av grottan. D1 halar upp den lösa linan och konstaterar att den tar slut. De båda bestämmer sig för att det här är vändpunkten. De påbörjar återsimmet i god ordning D2 först och D1 följer.

Del 2 problemen uppstår (beskrivet av D2)
Det är nu det börjar hända saker. D2 noterar att hans andning är på tok för hög dock utan att känna sig ansträngd. Han försöker att dra ner andningsfrekvensen genom att ta det lugnare. Då de når stället där reelen är fäst hjälps de åt att lösgöra den samt linpilarna.
Återtåget påbörjas....
D2s andning är fortfarande hög. D1 noterar att D2 ökar takten och påtalar det för D2. Den höga CO2 halten som antagligen sakta men säkert byggts upp i D2 ger sig nu tillkänna fullt ut samtidigt som han får problem med avvägningen pga att dumpventilen tömmer långsammare än han är van vid i kombination med grottans knappt märkbara stigning.
D2s andningsfrekvens ökar okontrollerat samtidigt som en olustighetskänsla tar form inne i hans huvud. Den olustighetskänslan övergår i ren ångest. På grund av hans avvägningsproblem har D2 nu hamnat uppe i grottans tak. Han håller fortfarande i linan med vänster hand. D1 kommer till hans hjälp. Tar tag i honom för att hjälpa honom att stabilisera sig. Ångesten inne i D2s huvud har dock nått en sådan nivå så att den inte går att häva. D2 får nu tunnelseende. Han märker hur synfältet krymper ihop för att sluta med totalt mörker trots att han har lampan framför sig. Det enda han hör är sina egna andetag och ljudet som uppkommer då luften åker genom hans long hose när han andas. Det som händer därefter i verkligheten är D2 helt omedveten om. Hans ångest har övergått i ren dödsångest. Han tänker på sina närmaste som skall behöva leva med att han dör i en dykolycka. Därefter övergår ångesten i en längtan att allt skall vara över. Varje nytt andetag som han hör är en pina.

Nu har D2 tappat kontrollen om vad som pågår runtomkring honom och i följande stycke beskriver D1 vad som hände.

Del 3 problemen uppstår (beskrivet av D1)
D1 noterar efter vändpunkten på dyket att D2 simmar aningen snabbt och signalerar till D2 som noterar detta och stannar för att vänta in D1. De kommer fram till punkten där linrullen var uppfäst på den befintliga linan och de hjälptes åt att ta lös reelen samt linpilarna. Åter när D2 och D1 fortsätter så upptäcker D1 att D2 ökar tempot igen och D1 försöker linda in linan på ”reelen” så snabbt som möjligt för att hinna med men konstaterar efter en stund att tempot är för högt med tanke på risken för att bygga upp Co2. D1 noterar samtidigt att D2 börjar få problem med överflödig luft i dräkten. D1 ser hur D2 hugger tag i en kabelskena på väggen för att försöka få kontroll på avvägningen. D1 inser då att D2 är väldigt stressad över situationen och simmar fram till D2 så snabbt som möjligt för att försöka lugna ner situationen.

D1 tar tag i D2:s arm för att visa sin närvaro och försöker få ögonkontakt med D2. Samtidigt så släpper D2 taget om kabelskenan på väggen vilket resulterar i en uppflytning tills taket i tunneln stoppar uppflytet. Vid det här laget så har D1 och D2 fått ögonkontakt och D1 upptäcker att D2 är paralyserad av skräck. D1 besluter sig för att försöka hjälpa D2 med tömning av dräkten men inser att detta inte kommer att fungera utan att komma ner en bit från taket först så D1 tar tag i D2:s inflator och börjar tömma vingen men inser då att bubblandet från inflatorn skrämmer D2 eftersom det bubblar utan att han gör något… D1 slutar genast med tömningen och märker att nu har D2 blivit helt okontaktbar. D1 återupptar tömningen av vingen för att få koll på avvägningen men istället resulterar detta i att både D1 0ch D2 åker bergochdalbana… mellan tak och golv i tunneln samtidigt som dom trasslar in sig i sin egen lina D1 beslutar då att chansa genom att slänga den enda säkra vägledaren ut ur brottet (Linrullen) och koncentrera sig på att trassla lös dykparet från linan.

Efter en tid som känns som en evighet så lyckas D1 få lös den intrasslade linan från båda dykarna och inser då att han befinner sig på botten i tunneln liggandes ovanpå D2 som ligger på rygg. D1 tar då tag i D2 för att vända på honom men då D1 börjar vända på D2 så stretar D2 emot och vänder sig tillbaka på rygg igen. Vid detta läget börjar tankarna snurra runt för D1… Hur läge har dom hållit på och strulat?? Kommer luften att räcka för att ta sig ut?? Om D1 lämnar D2 och simmar ut kanske han kan rädda sig själv…. men kan han då leva med detta och berätta för D2:s anhöriga att han övergav D2.…. Det tog inte länge för D1 att besluta sig för om någon skall dö så får det bli bägge två men han gav sig fan på att båda skulle komma ut levande från denna upplevelse.

D1 tog åter tag i D2 för att vända honom och denna gång lyckades han vända på D2 och tog ett ordentligt tag i mellankranen med ena handen och med den andra handen under flaskpaketet på D2 för att skjuta ut honom framför sig. Samtidigt som han började skjuta D2 mot utgången så upptäcker han att D2 börjar fena på för egen maskin mot utgången men dock åter i raketfart.

I samma ögonblick upptäcker D1 att hans primära lampa har lagt av i tumultet som uppstod tidigare och han ser hur D2 simmar ifrån honom. Samtidigt som D2 siltar upp sediment från botten i tunneln så börjar det bli mörkare p.g.a. att det enda ljus för tillfället kommer från D2:s lampa. D1 får då syn på linan som leder ut ur brottet och tar tag i denna för att hitta ut.

D1 ser hur D2 försvinner runt hörnet och total mörker infinner sig genast, men trots detta mörker så känner D1 sig otroligt lättad över att nu har han ett problem mindre att tänka på då D2 simmar i rätt riktning d.v.s. utåt. D1 överväger att tända sin backuplampa samt att kontrollera luftförrådet men konstaterar bara att det inte kommer att hjälpa honom att ta sig ut oberoende om han vet eller inte vet hur mycket luft han har kvar. D1 fortsätter att simma utåt längs linan i total mörker samtidigt som han tänkte att antingen så räcker luften eller inte… om inte så ju närmare utgången han kommer desto lättare har eventuell räddningsmanskap att hitta honom.

Så plötsligt i mörkret så känner D1 hur han får ett tvärstopp p.g.a. att han tydligen sitter fast i något som känns som linan som han trodde att han hade kommit lös från tidigare. Som tur var så satt linan bara runt kranen på argonflaskan vilket var rätt så lätt att lossa. Han fortsatte runt nästa hörn och såg då ett ljussken längre fram vilket visade sig vara ljuset från D2:s lampa och det var en underbar känsla när han upptäckte att D2 låg där och väntade på honom och att allt verkade vara under kontroll. Vid det läget så tände D1 upp sin backuplampa och kollade luftförrådet som visade sig vara mer än nog för att det skall räcka dom sista 100m. ut ur brottet även om han skulle behöva dela med sig av sin luft.

Del 4 återföreningen och dom sista 100m. ut.
Plötsligt börjar synen sakta att återkomma för D2. Han ser linan framför sig. Hans känsla är dock mycket overklig. Han vet ej om det är dröm eller verklighet. Han börjar gå efter linan. Han har dock inget begrepp om tid, rum eller avklarad sträcka. I efterskott konstaterar han att han inte har noterat flera av de fästpunkter han passerat. Ångesten börjar sakta avta för att ersättas av en sprängande huvudvärk.

Till slut når han dock det ställe där de fäst upp hans linrulle med hjälp av linpilar. Den punkten uppfattas som en trygghet av D2. I och med det grundare djupet i kombination med effektivare andning har antagligen CO2 halten börjat närma sig en mer normal nivå och därmed har CO2-känningen avtagit. D2s huvudvärk är nu mördande.
När D2 väl samlat sig kommer den självklara frågan upp i hans huvud –Var är D1? När han vänder sig om och lyser mot gången han kommit ut ur ser han att linan rör på sig. Strax därefter kommer D1 fram runt hörnet på gången.
De stämmer av att allt är ok och börjar följa linan mot utgången.
D2 först och D1 följer. D2 tar sig fram rätt fort. Antagligen spökar fortfarande CO2 halten. Det enda som finns i huvudet är UT! UT! UT! D1 signalerar ett par gånger att det går för snabbt. Varje gång stannar D2 upp och väntar in D1.
D2 har fortfarande problem att tömma dräkten ordentligt och har därför problem med avvägningen. Till slut kan de ana det gröna ljuset från öppningen. Äntligen ute! Vid dekoflaskorna på 6m djup tar D2 sig tid att tömma dräkten så mycket det går. De hakar på sig dekoflaskorna. När D2 har stabiliserat sig ordentligt går D1 in och hämtar sin linrulle som är fäst ca 5 meter in i gången medan D2 väntar och lyser in i gången.
De går över till dekogasen och kommer överens om att förlänga dekotiden då de efter händelsen inte har riktigt klart för sig vilket djup och tid det har handlat om. Därefter simmar de tillbaka till sandstranden under vattnet medan de fortsätter att andas syrgas.
Väl uppe i ytan upplever båda en underbar känsla att se himlen ännu en gång. Aldrig har den varit blåare.
De talar om för D3 och D4 att de haft problem. Väl uppe på land fortsätter D2 att andas syrgas i 30 minuter och dricker dessutom ordentligt med vatten. Han tar även ett par magnesyl för att häva huvudvärken samt underlätta för eventuella mikrobubblor att passera ut .

D3 och D4 gör sig efter en stund redo att dyka. Medan de dyker sätter sig D1 och D2 ner och går gemensamt igenom dyket. De har i stort sett samma syn på det som hänt.
D3s och D4s dyk går utan problem och de har dessutom passat på att hämta upp D2s reel som blivit kvar inne i tunneln.

Gasåtgång:
D2 hade 70bar av bottengasen och D1 hade 90bar kvar av bottengasen.

Efteråt
De båda är helt överens om att de efter den här händelsen måste tala med folk om vad som hänt. De skall inte göra en hemlighet av det som har hänt.
De tar kontakt med den instruktör de haft på sina IANTD kurser för att få hans syn på deras upplevelse. Dessutom är D2 mitt uppe i Normoxic Trimix kursen för samma instruktör och D2 känner att han måste informera instruktören om vad som hänt och komma överens om när det är lämpligt att slutföra kursen.

Då de båda var utrustade med varsin dykdator förutom varsin bottomtimer var det möjligt att importera dykprofilen till dator. Grafen hade de med sig utskriven på papper då de samtalade med instruktören. I grafen var det möjligt att identifiera var under dyket som specifika händelser skett (se bild).

Sammanfattningvis kom de fram till följande under samtalet med instruktören:
1. De kan konstatera att den tid som D2 var okontaktbar var 6 - 8 minuter.
2. Dyket gjordes på luft men var ej djupare än 30 meter.
3. Dyket har genomförts ”by the book”. Dock kan sägas att de gjort ett dyk som normalt sett bara erfarna certifierade grottdykare bör göra. Att tendensen idag tyder på att fler utför dyk över sin utbildningsnivå är mycket farlig och bör upphöra för att slippa tragiska händelser i framtiden. Dykare måste förstå att man faktiskt kan råka illa ut och till och med dö, om man inte följer de enkla regler som finns.
4. D1 och D2 har gjort ett mycket bra jobb. Utan de kunskaper de hade i bagaget skulle de antagligen inte ha överlevt.
5. D1 har gjort ett mycket bra jobb. Bättre dykkamrat kan man inte få.
6. Dyket skulle avbrutits redan då de första problemen kom. När D1s lampa började fallera skulle de ha avbrutit dyket. Då D2 tvekade när hans reel tog slut och de fäste upp den i den befintliga linan skulle de definitivt vänt om.
7. När man gör ett så avancerat dyk måste all utrustning vara ordentligt indykt.
8. D2 skall rigga om/checka all sin utrustning. Byta ut alla snören som fixerar pistolhakar osv för att känna och lita på sin utrustning.

Vägen tillbaka
I slutet på veckan efter händelsen gjorde D1 och D2 ett grunt dyk bara för att komma ner i vattnet och påbörja vägen ”tillbaka”. Båda upplevde att det var skönt att komma ner i vattnet igen och allt gick bra.
Efter det har de sakta byggt upp självförtroendet igen genom att göra gradvis djupare och mer avancerade dyk. De har endast gjort några försiktiga penetreringar och det har gått bra. Första gången under tak kom det dock en liten flashback på D1 men under de efterkommande dyken har han inte känt något sådant.
D2 har slutfört sin Normoxic trimix kurs utan några som helst problem.

Erfarenheter att tänka på i framtiden:
- Öva alla nödprocedurer regelbundet.
- Inga avancerade penetrationer med ny teamkamrat . Teamet måste ha dykt ihop sig dessförinnan.
- Tveka inte att vända dyket vid penetration om minsta lilla problem uppstår.
- Vänd dyket då första känslan av olust kommer . Det kan vara kroppens första signal att det inte är riktigt bra.
- Gå igenom alla ”what if” situationer inom teamet INNAN dyket.
- Vid dyk på okänd mark, öka längden på penetreringen gradvis för att nå det slutgiltiga målet.
- CO2 kommer smygande!!!!! Därefter slår det till utan att man kan göra något för att stoppa det. Var lyhörd på de första signalerna och stoppa CO2 uppbyggnaden i tid.
- D1 och D2 kommer i framtiden inte tveka att avbryta ett dyk om något känns fel. Ingen mix oavsett kostnaden är värd det.
- Utrustningen skall vara sekundär och så invand att den inte kan ställa till med några problem.

Dykprofil: (klicka för stor bild)


tipsa Tipsa en vän   facebook Posta på facebook    Direktlänk   Translate Oversæt denne artikel til dansk Oversett denne artikkelen til norsk Käännä tämä artikkeli on suomi translate this article into english

« Tillbaka