HMS Hermes – Sri Lankas hemlighet

I gryningen den 9 april 1942 i Indiska Oceanen strax utanför Sri Lankas östkust attackeras brittiska flottans hangarfartyg HMS Hermes av drygt 70 japanska flygplan. Inom loppet av 10 minuter åtar hon sig 40 träffar, kantrar och försvinner ner i djupet med 307 män ombord.

Jag och Malene behövde ladda batterierna inför sommaren, det var dags för semester efter vintern i Thailand. AirAsia är ett bra alternativ för billiga resor i asien och Sri Lanka blev destinationen för avkoppling den här gången. Vid första anblicken verkade inte Sri Lanka vara så känt för dykning men några googleminuter senare stod det klart att dykutrustningen skulle med.
Listan över vrak runt Ceylon är ganska omfattande och speciellt intressant är öskusten då Trincomalee varit en naturlig hamn för den brittiska flottan under andra världskriget. Där finns det fortfarande ett par hemligheter under vattenytan. Även västkusten har en hel del vrak, och känslan vi fick var att det var metall framför korall man skulle sikta på.

Efter ett par nätter i Kuala Lumpur för den obligatoriska shoppingen korsade vi över det Andamanska havet till Sri Lanka. Då Negombo som är en av de större tursitorterna ligger väldigt nära flygplatsen, fick första övernattningarna bli just där. Vädret under April månad är lite sisådär då monsunen vänder så vi insåg ganska snabbt att västkusten inte skulle kunna ge oss någon dykning, istället fick Colombo underhålla oss nästa dag.
De fåtal företag som opererar på Sri Lanka var inte direkt hjälpsamma då de flyttar verksamheten till västkusten under April månad och det dröjde mellan mailen. Vi fick dock ett varmt välkomnade att komma över till Batticaloa mitt i den tamilska delen av landet och dyka på HMS Hermes. Felician Fernando, en teknisk instruktör som dedikerat sitt vuxna liv åt detta vrak, hade nu redan hunnit flytta över en liten del av verksamheten. Därmed kunde han komma ut med oss från sin lilla resort i Batticaloa.

Efter första stycket på wikipedia var saken klar, vi skulle dyka på HMS Hermes.
HMS Hermes är klassat som den första ändamålsenligt byggda hangarfartyg och dessutom det enda hangarfartyg som sänkts i strid. Tillsammans med USS Saratoga, USS Oriskany och Graf Zeppelin är hon ett av de få dykbara fartyg i denna klass. På grund av att hon sänktes i strid och bär kvarlevorna av 307 män, är hon nu också en brittisk krigsgrav på 53 meters djup.

Under attacken på HMS Hermes sänktes också hennes eskorter, den australiensiska jagaren HMAS Vampire och den brittiska korvetten Hollyhawk. Dessa vilar fortfarande orörda någonstans utanför Sri Lankas östkust.
Felician annordnade en minibuss för att ta oss två från Negombo till hans lilla resort i Batticaloa. Även om avståndet är knappa 300 km tog det ändå dryga 8 timmar att ta sig till östkusten pga den instressanta infrasktrukturen och de fantasifulla fortskaffningsmedlen som trafikerar ön. På vägen passade vi på att bestiga fornlämningen av palatset i Sigiriya som är ett av de mer kända kulturarven i Sri Lanka.

Väl framme vid ”Deep Sea Resort” blev vi varmt mottagna av Felician. Efter en snabb introduktion till centret, personalen och boendet var middagen klar och när vi hade kommit tillrätta gjorde vi dykplanen, fyllde, analyserade cylindrarna och förberedde allt för nästa dag. Även om centret är väldigt enkelt har ”Feli” under säsongen både helium och dessutom kalk för rebreatherdykare samt beredd att blanda högre Nitroxmixar för dekompression.
Felician berättar om att de flesta dykare som han haft där är australiensare och tyskar och att jag förmodligen är den första svensken på vraket och Malene är den första danskan. Då han är den enda som arrangerar dykning i området uppskattar han att vraket endast haft 200 besökare fram till denna dag.

Nästa morgon var det uppstigning kl 05.45 och efter en lättare frukost var vi redo att ta oss ut till Hermes. Vraket ligger ca 20 min med båt från resorten rakt ut i blått vatten. Det var med en väldig stor förväntan som vi gled ner längs med ankarlinan och blev välkomnade av en djävulsrocka på vägen. På cirka 20 meters djup börjar vi se skrovet som är täckt av stora vita fläckar, som visar sig vara stora vita plymer av svart korall. Sikten som var väldigt bra under detta dyk avslöjar giganten som vilar under oss.

Ankarlinan var fäst vid den stora överbyggnaden och vårat första dyk gick ut på att ta oss ner till propellrarna och sedan tillbaka igen bara för att få en liten uppskattning av storleken. Då vraket vilar på en invärtes vinkel ca 45 grader, så simmar vi längs med skrovet för att komma till aktern. Under simmningen möter vi en del av det marina liv som Hermes inhyser, darrockor, läderlappsfiskar och långnosad hökfisk som gömmer sig i nästan varje svart korallplym.
Det tog oss nästan hela bottentiden att ta oss till aktern och tillbaka till ankarlinan, då vi stannade till lite då och då för att ta en extra titt på de kanoner som fortfrande står ut från styrbord sida. De 25 minuter vi fick på vraket gav oss en dryga halvtimma i dekompression men det var ett rent nöje att hänga i det blå vattnet med läderlappsfiskar och andra nyfikna besökare.

Under eftermiddagsdyket försökte vi undersöka superbyggnaden och den lilla bestyckning som Hermes haft. Kvar står luftvärnskanoner med ammunutionslådor som fortfarande är fulla med intakta hylsor. På botten ligger dessutom ett par oexploderade bomber från den japanska räden. Även om vraket ligger nästa upp och ner så finns det fina möjligheter för penetration men på grund av att Hermes är en krigsgrav, råder maritima regler om att man ej får gå in. Då hon är fortfarande hyfsat intakt behöver man inte så stor fantasi för att föreställa sig de kvarlevor, hjälmar, porslin och andra tillhörigheter som gömmer sig där. Mycket mer än så fick det inte bli utan dagens dykning var avklarad!

Nästa dag blev första dyket på aktern för att kunna se mer av de enorma rodren och propellrarna. Allt är massivt så man får koncentrera sig på små områden av fartyget för att kunna bygga ihop det till ett helhetsintryck. Andra dyket för dagen, smög vi längs de öppna korridorerna för att få se en glimt av hennes inre för att sedan avsluta med de ankare och kättingar som hänger kvar vid fören. Detta dyk, det fjärde på vraket blev tyvärr det sista och vi tittar ner i det blå där löftet ligger kvar om att vi kommer igen.

Länk: http://www.srilanka-divingtours.com
Mera information: http://en.wikipedia.org/wiki/HMS_Hermes_%2895%29