Namn: Lösen:


Krossaren I - En förkrossande historia om grusade planer


2003-11-27
Av: Erik Lindberg
Läst: 6 342 gånger.

Våren 1967 satte Skanshus AB storstilade planer i verket. Den lukrativa marknaden för sommarstugor låg till grunden för ett projekt där man genom att rensa upp de gamla nedlagda stenbrotten på och runt Bohus-Malmön från skrotsten, skulle skapa tomter för fritidshus i det attraktiva bohuslänska landskapet. Det fina med idén var att om man kunde mala skrotstenen till grus så kunde denna säljas på export med vinst. Man slog därigenom två flugor i en smäll så att säga. Själva upprensningsarbetet lades ut på entreprenad till Granitkompaniet från Göteborg som därför lät bogsera upp en av sina flytande stenkrossningsanläggningar till Bohus-Malmön.


Krossaren I kan väl knappast ha räknats till de vackraste flytetygen på västkusten med sina stora påbyggnader av korrugerad plåt, men hon hade i alla fall haft ett tidigare liv som finskt ångfartyg, byggd 1922 i Tyskland. Nu var hon däremot berövad både ångpanna, maskin och propeller och i hennes lastrum tronade nu istället ett komplett kross- och sorteringsverk.

I maj 1967 förtöjdes sålunda Krossaren I vid utlastningskajen i Tullboden, på fastlandssidan, norr om själva Bohus-Malmön. Klockan elva på fredagsförmiddagen den 19:e maj tryckte Sigvard Larsson, Södra Sotenäs kommunalfullmäktiges ordförande, på startknappen varpå det väldiga krossverket startade med ett våldsamt buller. Under våren och sommaren fortgick arbetet på Krossaren I och som mest var ett trettiotal arbetare sysselsatta i och omkring krossverket. Skrotsten togs ombord med lastbil via en ramp och kunde sedan som färdigt grus via rulltransportörer, lastas över till väntande läktare (pråmtyp) eller direkt ner i lastrummet på fartyg förtöjda på Krossarens utsida. Som mest klarade man av att krossa 300 ton sten i timmen varvid man förbrukade lika mycket ström som hela Bohus-Malmön tillsammans. Strömmen togs från land via tjocka kablar.

På kvällen den 26 juli, strax före klockan åtta hade man just avslutat arbetet med att förhala en fullastad läktare. De flesta hade sedan gått i land för att ta rast då en av männen ombord på läktaren utbrast: -Jag tror krossen välter! Krossaren hade plötsligt börjat få en betydande slagsida åt styrbord, ut från kajen och de tiotal personer som var kvar ombord fick bråttom att sätta sig i säkerhet iland. Efter någon minut hördes en skarp knall och en blå blixt lyste upp himlen. Alla maskiner ombord tystnade och belysningen släcktes när elkablarna till land bröts av. Båten lutade nu mycket kraftigt ut från kajen och ett tyskt fartyg som låg förtöjt på utsidan blev tvunget att kapa sina förtöjningar. Det var en fråga om minuter innan Krossaren hade vält över fartyget och tryckt det till botten. Någon minut senare hördes ytterligare ett brak när de sista förtöjningarna brast och båten vände styrbordsidan uppåt. Fem minuter senare hade Krossaren sjunkit helt och hållet, det enda som syntes var luftbubblor på ytan och några stag som stack upp. Bland männen på kajen uppstod nu förvirring då en av dem saknades. Enligt uppgift så skulle han ha varit sysselsatt med arbete någonstans nere i fartyget. Man kunde dock andas ut när det tyska fartyget senare återvände efter att ha drivit omkring en stund. Mannen i fråga hade i sista stund lyckats rädda sig ombord på det tyska fartyget.

Orsaken till olyckan var dock oklar men det stod klart att ett större läckage akteröver hade medfört den snabba kantringen. Man misstänkte att en felaktig bottenventil kunde ligga bakom läckaget. Trots att båten sjunkit på ringa djup så lyftes aldrig båten. Däremot skars delar av bordläggningen upp när man senare bärgade själva krossverket. Dykningen på Krossaren är mycket smidig då man kan köra bil ända fram till kajen och hoppa i. Det skyddade läget gör dessutom att det går att dyka i de flesta väderlekar. Man kör enklast från E6:an mot Kungshamn varefter man svänger av mot Bohus-Malmön (skylt). Cirka 75m innan färjeläget svänger man höger på en smal grusväg (sista avtagsvägen innan färjan) där det finns en bom. Under sommarmånaderna är bommen låst för att hålla husvagnar mm. borta från den privata marken. Om bommen är låst så bör man promenera ca. 100m tillbaka upp längs vägen och ringa på i något av radhusen som finns där. Med mössan i hand frågar man snällt om man får lov att låna nyckeln till bommen. De är mycket trevliga och har inget emot dykare, därför skall vi uppföra oss därefter. Efter bommen följer man bara grusvägen ner i själva stenbrottet och fram till kajen. Tänk bara på att parkera vid sidan av vägen så att passagen till den lilla båthamnen inte blockeras.

När man har bytt om till dykutrustning så kliver man lämpligen i vattnet vid sidan av själva kajen, på de stenblock som finns där.
Vraket ligger helt på sidan med botten vänd mot kajen och babordssidan uppåt. Utanför kajen står en grön farledsprick och vraket ligger hitom denna. Djupet till botten är 13 meter och endast två meter till babords bordläggning.
Den slammiga bottnen gör att sikten på platsen brukar variera från ett par meter i bästa fall till nästan nollsikt beroende på väder och strömmar. Den närbelägna vägfärjan misstänks även den påverka sikten negativt.

Dykningen runt vraket är tämligen enkel men en penetration av de inre delarna är mycket riskfylld på grund av den dåliga sikten och de mängder av kablar, balkar och annan bråte som finns därinne. För några år sedan omkom här en dykare som gav sig in i vraket ensam och utan ledlina. Räddningsverkets dykare hittade senare kroppen bakom en lejdare och man misstänker att denne tappat orienteringen och därefter råkat i panik. Se detta som en varning och låt det inte bli fler dödsoffer. Vrakpenetration kräver speciella kunskaper och speciell utrustning. Ett vrak blir inte automatiskt ”säkert” bara för att det ligger grunt. En detalj som man bör vara uppmärksam på, speciellt vid dålig sikt, är att man inte simmar in i vraket av misstag. Detta är faktiskt lätt hänt, speciellt om man simmar medsols runt vraket och rakt in i den stora uppskurna delen på fördäck. Håll uppsikt uppåt!
Tänk dessutom på att det går en farled strax utanför vraket, varför man bör ”hålla sig på mattan”

Djurlivet på platsen är ganska sparsamt men det har observerats en hel del ål inuti vraket, vilka ger en något spöklik känsla när de ses ringla till i ljuskäglans ytterkant.

Dykningen på Krossaren tillhör knappast de bästa på Västkusten, men åtkomligheten och det ringa djupet gör det ändå till ett hyfsat vrak. Det lämpar sig speciellt bra såsom dagens andradyk eller kanske till och med ett fridykarvrak.

Fakta: Krossaren I
Längd: 85.6 meter
Bredd: 12.8 meter
Bruttodräktighet: 1772 registerton
Dödvikt: 3000 ton
Byggår: 1922


tipsa Tipsa en vän   facebook Posta på facebook    Direktlänk   Translate Oversæt denne artikel til dansk Oversett denne artikkelen til norsk Käännä tämä artikkeli on suomi translate this article into english

« Tillbaka