Namn: Lösen:



Polska jagaren ORP Grom


Dykare före dyk


Minnesplats för sänkningen av ORP Grom.
Foto: Håkan Wiking


Dykprofil. Foto: Håkan Wiking


Ratten på ORP GROM.
Foto: Jonas Dahm / Deep Sea Productions


Dekompression.
Foto: Jonas Dahm / Deep Sea Productions


Polska jagaren ORP Grom


2005-05-10
Av: Micke Bergström
Läst: 7 897 gånger.

Oktober 2004 anländer ett gäng dykare från Deep sea productions och Åkersberga dykskola till Narvik för att tillsammans med Narvik dyk och äventyr dyka och dokumentera Orp Grom. Planeringen inför dyken har pågått under en längre tid och nu ska det äntligen bli av.


Efter den tyska invasionen av Polen 1939 var jagaren Orp Grom ett av polska marinens fartyg som klarade sig undan till England. Tillsammans med flera andra enheter ankom Grom Leith den 1:a September 1939, och under en tid genomgick Grom en del moderniseringar. Därefter följde patrulltjänst i engelska kanalen och i Nordsjön, och Grom fick vid flera tillfällen känna av kriget på nära håll. Den 22:a April gick Grom upp längs den Norska kusten och kom snart att delta i operationen runt Narvik. Bland annat så ödelade Grom tre tyska kanonställningar och jagaren lade tyska soldater under eld vid flera tillfällen. Grom ansågs som en mycket säker prickskytt med sina kanoner. Den 4:e Maj när Grom låg utanför Narvik hade tyskarna tröttnat på att Grom gäckade dem. Tre tyska Heinkel bombare gick till angrepp på jagaren. Sex bomber släpptes från 5000 meters höjd, och två av dessa träffar Grom.
Grom försvinner snabbt i det kalla vattnet vid Orneset utanför Narvik. Ombord på Grom är kommendör kapten Aleksander Hulewicz och en besättning på 180 man. Av dessa 180 omkommer 59, resten blir upplockade av en engelsk jagare som kommer Grom till undsättning. Idag vilar vraket rakt utanför Orneset på dryga 100 meters djup.

Orp Grom

Längd 114 m
Bredd 11.3 m
Byggd 1936 i Cowes England


Första dyket på Grom
Jag upphör aldrig att förvånas av hur mycket dykutrustning en expedition av den här typen behöver. Efter några timmar är i alla fall allt lastat ombord på ”Galten”, en gammal fin minsvepare numera ombyggd till dykbåt. En bra dykbåt är ett måste vid den här typen av dyk. Galten har allt, vi kan fylla alla gaser vi behöver, det är gott om plats för all utrustning och vi har en kock ombord. Vi behöver alltså bara koncentrera oss på det som gäller dykningen. Vi börjar med att dyka Erich Giese som är en tysk jagare. Erich Giese ligger på babords sida på 70 m. Jagaren är ett fantastiskt vrak med alla detaljer kvar. Att det är ljust på 70 meter gör inte dyket sämre.

På morgonen samma dag vi ska göra första dyket på Grom, står jag med en kopp kaffe och tittar ut över Narviks hamn. Jonas en av dykarna ställer sig bredvid mig och säger på sin klingande göteborgska – du vi har första dekostoppet på 75 meter är det riktigt smart eller? Det tar en sekund innan jag fattar skämtet. Jonas menar att vi har första dekostoppet på vägen UPP på ett djup de flesta dykare aldrig kommer att uppleva. Om det sen är smart eller inte har jag inte tänkt på, dekompressionen är vad jag brukar säga en betalning för att du har fått göra ett speciellt dyk.

Teamet sitter och väntar på att få hoppa i vattnet och bege sig nerför linan ner till Grom. På ryggen har vi 2x18 liter flaskor med en bottengas innehållande 10 % oxygen och 70 % helium och 20 % kväve. Denna heliumblandnig är nödvändig för att ta bort narkosen, därför byter man ut kvävet mot helium. Vi kommer att ha ett narkosdjup motsvarande 23 m på luft fast vi befinner oss på 100 meter. Oxygenet måste också reduceras på dessa djup därav endast 10 %.

För att uppstigningen (dekompressionen) inte ska ta en evighet använder vi tre extra gaser till den.

En trimix 21/35 (21 % O2, 35 % He, 44 % N2)som vi byter till på 57 m.

En heliumbaserad nitrox 50/25 (50 % O2, 25 % He, 25 % N2) som vi byter till på 21 m.

100 % Oxygen som vi använder från 6 m och upp till ytan.

I ytan gör vi en sista koll innan vi börjar nedstigningen, kolla alla reggar, kolla så att det inte bubblar från utrustningen, kolla så att longhosen går fri och tänd lampan. Vi börjar vår resa ner mot Grom.

Vi har planerat 15 minuters bottentid, det kommer ge oss drygt 100 minuter total dyktid. Nedstigningen tar ca 6 minuter. Tyngden med nedstigningslinan ligger precis mitt i vrakplatsen, min bottomtimer visar 82 m. Grom är knäckt på mitten och ligger som i ett V. Förliga delen ligger nästan helt upp och ner, fören sticker uppåt och är den grundaste delen med sina 72 m, största djup är drygt 100 meter.

Vi lämnar nedstigningslinan och simmar mot aktern, botten och vraket lutar nedåt och vi är ganska snart på 95 meter. Botten är full av detaljer som tillhört besättningen, jag tänker på de 59 besättningsmän som aldrig kom hem till sina familjer. Akterdelen ligger på styrbords sida. Vi följer akterdelen akterut och passerar kanoner som pekar rakt ut i mörkret. Historiens vingslag är nu så påtagliga att jag ryser. På akterspegeln ser vi den polska örnen som prydde alla polska jagare. De mäktiga propellrarna är också de en otrolig syn. Det är dags att vända dyket och framme vid linan samlar vi oss inför den långa uppstigningen. Uppstigningen går enligt planen och väl uppe tar vi det lugnt och går igenom dyket vi gjort tillsammans.

När jag nu står med min kaffekopp och tittar ut över vattnet och känner det där lugnet som brukar infinna sig efter ett riktigt bra dyk så tänker jag på det Jonas sa i morse. Om det är smart låter jag vara osagt, men det är definitivt värt det.

Dyk snyggt
Micke

Foton:
http://www.dykarna.nu/fotoalbum/6610.html


tipsa Tipsa en vän   facebook Posta på facebook    Direktlänk   Translate Oversæt denne artikel til dansk Oversett denne artikkelen til norsk Käännä tämä artikkeli on suomi translate this article into english

« Tillbaka