Dike

Dike är en mänskligt skapad anordning i marken avsedd att dränera överskottsvatten från exempelvis åkrar, skogsmark, vägar och järnvägar. Man skiljer på öppna diken och täckdiken.

Öppna diken
Öppna diken är ofta trapetsformade (V-formade), för att dikeskanterna inte ska rasa ner och dämma upp flödet. Öppna diken lämpar sig när större mängder vatten behöver ledas bort, men kräver underhåll för att inte växa igen med tiden.

Täckdiken
Ett täckdike består av ett nedgrävt rör i vilket det finns slitsar (små hål) och har till syfte att sänka grundvatten nivån. Överskottsvattnet sipprar in i röret via slitsarna och leds via detta till ett öppet dike eller vattendrag.

Krondike
Krondiken är handgrävda diken från första hälften av 1900-talet genom beredskapsarbeten med arbetslösa. Syftet var att tillföra mer jordbruks-, betes- och skogsmark och grävdes på vattensjuk mark, som exempelvis myrar, mossar och gamla sjöbottnar. Ett krondike är minst 2 meter djupt med en spännvidd på minst 3 meter.

Dikning inom jordbruk
Genom dikning av åkermark, så kan man få en livskraftigare gröda som klarar sjukdomar, skadeinsekter och torka bättre, det är även lättare att hålla tillbaka ogräs och därigenom minska användandet av bekämpningsmedel.

Dikning inom skogsbruket
Vid avverkning av skog, så minskas lokalt vattenkonsumtionen och marken riskerar att försumpas, vilket medför en svårare livsmiljö för nya plantor (ex genom syrebrist för rötter och höga halter av vissa mineraler). Vidare så blir det mindre hjulspår från skogsmaskiner i torrare marker, varför utdikning även minskar markskadorna.

Dikningens ekologiska inverkan
Genom utdikning om våtområden så minskas markens förmåga att hålla vatten, vilket göra regnvatten snabbare rinner bort, vilket medför ett ojämnare vattenflöde vattendragen nedströms om utdikningen. Vidare så transporterar diken bort mycket näringsämnen och sediment, framförallt vid kraftigt regn.
Många djur- och växtarter påverkas kraftigt av utdikningen, framförallt genom torrläggandet av våtmarker, men även på grund av att vattenförhållandena nedströms kan förändras, exempelvis grumlas eller slammas igen.

Dikens påverkan på dykning
Eftersom dykning sällan sker i diken, så är den främsta påverkan för dykningen det snabba genomloppet av regnvatten och de sediment som spolas bort genom dikena, och sedan hamnar i vattendrag och sjöar nedströms. Diken gör alltså att dykförhållandena nedströms påverkas negativt vid regnväder.

Dikningens juridiska perspektiv
Dikning har varit en reglerad verksamhet ända sedan medeltiden, och under senare hälften av 1900-talet har det successivt blivit svårare att få tillstånd att gräva nya diken, och är tillståndspliktigt i hela landet om det kan klassas som markavvattning (avledning av dagvatten är inte markavvattning). I vissa delar av landet är markavvattning förbjudet (dock med vissa undantag).

Externa länkar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dike
http://sv.wikipedia.org/wiki/Krondike

Relaterade ord: Biflod Bifurkation Bäck Dränvatten Flod Jokk Kvillområde Luoppal Savon Sjösänkning Vatten Vattendrag Vårflod Å Älv

TILLBAKA  VISA DISKUSSIONER