Fartyg
Sv. Farkost, Båt alt Skepp. Eng. Vessel.
Fartyg är en farkost som kan transportera personer eller gods.
Utöver fartyg för sjö/hav, så finns även luftfartyg som omfattar flygplan, helikoptrar, zeppelinare, luftballonger, mm.
Definitioner:
I normalt språkbruk används orden båt, skepp och fartyg mer eller mindre som synonymer men i vissa sammanhang så särskiljer man på dessa begrepp och brytgränsen mellan båt, skepp och fartyg är då oklar och beror på vem eller vilka källa man konsulterar, exempelvis kallas det ofta "fiskebåt" även om fartyget är längre än 12 m. Dessutom så kan man lida skeppsbrott med både båt och skepp, och bli skeppsbruten från både förlist båt och skepp.
Lagen använder precis som KML "fartyg" för de som flyter och "skeppsvrak" för vrak.
Lagen skiljer inte heller på skepp och båt, utan kallar vrak för "skeppsvrak".
Lagen använder ordet "skeppsbrott" och gör inte skillnad på om det är skepp eller båt.
13 a § - ”Med nya transportmedel förstås
1. motordrivna marktransportmedel…
2. fartyg vars längd överstiger 7,5 meter, utom sådana fartyg
som anges i 3 kap. 21 och 22 §§, om de omsätts inom tre månader
efter det att de första gången tagits i bruk eller före
omsättningen har färdats högst 100 timmar, och
3. luftfartyg…”
3 kap 21 § - ” Från skatteplikt undantas omsättning av
1. skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske,
2. fartyg för bogsering eller bärgning,
…
6. …Undantaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller alla skepp, som säljs eller införs för sådant fiske, oavsett om skeppet är särskilt anordnat för detta ändamål eller inte.
Undantaget gäller inte för skepp, som är sådana farkoster för vilka förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften. Undantaget gäller inte heller omsättning eller import av flodsprutor, pontonkranar, flytdockor och andra farkoster som hänför sig till tulltaxenummer 89.05 och som inte är bärgningsfartyg.
Med yrkesmässig sjöfart avses även transport med skepp av eget gods. Med skepp för yrkesmässig sjöfart jämställs luftkuddefarkoster för yrkesmässig person- eller godsbefordran…”
Lagen nämner inte båt och verkar inte heller skilja mellan begreppen fartyg och skepp, möjligtvis att man drar en gräns vid 7,5 m för båt, eftersom man utelämnar dessa fartyg.
"Vad avses med fartyg, skepp och båt?
- Med fartyg avses både skepp och båtar.
- Skepp har ett skrov vars största längd är minst 12 meter
och vars största bredd är minst 4 meter.
- Alla övriga fartyg är båtar."
Olika typer av fartyg:
Notera att listade fartygstyper nedan är delvis överlappande, exempelvis är containerfartyg även ett lastfartyg.
-AHT - Förkortning för Anchor-Handling Tug ship, dvs en ankarhanterare för oljeriggar och liknande
-AHTS - Förkortning för Anchor-Handling Tug & Supply ship, dvs en ankarhanterare för oljeriggar och liknande som även är byggd för att utföra försörjningstransporter till plattformen
-Allmogebåt - Öppna klinkbyggda husbruksbåtar på upp till 10 m längd byggda av lokalbefolkningen vid kuster, insjöar samt älvar och åar
-Amiralsskepp - Ett flaggskepp (chefsfartyg för flotta/eskader) där befälhavaren är amiral
-Batyskaf - Undervattensfartyg som kan gå ned till de största kända djupen i haven
-Bark - Ett minst tremastat fartyg vars aktersta mast, mesanmasten, är gaffelriggad och resten råriggade, på början av 1900-talet kunde de även vara byggda i stålskrov
-Barkass - En kraftig småbåt för transport av gods och personal, ofta använd för transport till/från större fartyg, kan vara riggade
-Bilfärja - En färja där man kan köra ombord med bil, kan vara allt från vägfärja (exempelivs Vägverkets gula färjor) eller mer kryssningsliknande fartyg (exempelvis Finlansfärjor)
-Biltransportfartyg - Fartyg som har bilar i lasten i form av ett garageliknande lastutrymme med plats för ca 5000 till 8000 bilar eller lastbilar
-Blekingseka - Klinkbyggd, odäckad och skarpkölad allmogebåt med låg akterspegel, drivs av åror eller sprisegel alternativt råsegel, längden varierar mellan 4,5-12 m, typisk i Blekinge och östra Skåne
-Bogserbåt - Ett mindre fartyg med kraftig motor för bogsering eller puttning av andra fartyg, pråmar, timmersläp, mm
-Bojort - Nederländsk fartygstyp med flat botten, ursprungligen avsedd för kanaltransport
-Bombkits - Alias bombketch, ett ketchriggar seglande kraftigt byggt örlogsfartyg avsett för bombardemang av kust, men även populär för polarexpeditioner
-Brass - Medelstort råtacklat tvåmastat segelfartyg.
-Brigantin - Ett litet tvåmastat segelfartyg med råsegel på den förliga masten och ett gaffelsegel på den aktre masten, har den aktra masten som stormast (i motsats till galeasen).
-Brigg - Tvåmastad segelfartyg på upp till 300 ton dödvikt, med råsegel och ett gaffelsegel på aktre masten
-Brännare - Fartyg i äldre tiders örlogsflottor avsedd att sätt i lågor och skickas in bland fiendens fartyg för att sprida eld
-Bulklastfartyg - Fartyg som transporterar sin last opaketerad direkt i skrovet, egentligen även tankfartyg, men oftast åsyftas bara torrlastfartyg för exempelvis spannmål
-Byrding - En form av handelsskepp under vikingatiden, kan även stavas börding.
-Bärplansbåt - Fartyg med vingliknande bärplan monterade botten som vid höga farter lyfter resten av skrovet över vattenyta för att minska vattenmotståndet, kallas även hydrofoliebåt
-Börding - Äldre benämning för en form av lastpråm, även en typ av vikingaskepp (se byrding).
-Containerfartyg - Fartyg gjorda för att lasta standardiserade containrar direkt i särskilda ställ
-Depåfartyg - Även kallat moderfartyg, speciellt i örlogsflottan, och medför förnödenheter till andra fartyg med mindre lastkapacitet
-Dinge - Liten roddbåt som är en följebåt till ett fartyg, kan antingen sitta fast i en dävert eller ligga på släp
-Djonk - Kinesiskt segelfartyg med 2-3 master, med flat botten och tvär för och akter
-DPLV - Förkortning för Dynamically Positioned Fallpipe Vessel, dvs ett anläggningsfartyg som genom ett dumpningsrör kan placera ut exempelvis sten och sand med stor precision på bottnen vid byggnationer
-Dykbåt - Fartyg som används speciellt för dykeriverksamhet
-Eka - En klinkbyggd mindre roddbåt med plattgattad för och akter, finns varianter med segel
-Faltbåt - Hopfällbar båt bestående av ett skelett över vilken man spänner en vattentät duk
-Fiskebåt - Fartyg avsedd för att fiska
-Flaggskepp - Det fartyg från vilket chef för sjöstyrka utöver sitt befäl och där han vanligen för sitt befälstecken, förekommer även hos större rederier som benämning för deras mest prestigefyllda och exklusiva fartyget
-Fregatt - Ett äldre mycket snabbseglande tremastat, råriggat örlogsfartyg med ett kanondäck, även betäckning för ett modernt medelstort eskortfartyg (mellan jagare och korvett) och ofta utrustat med hydrofon för ubåtsjakt
-Fritidsbåt - E båt vars främsta syfte är privat rekreation, (ex kryssningsfärjor räknas inte hit), och kan vara segel-, motor- eller roddrivna
-Flo-flo-fartyg - Fartyg som kan sänka sig och docka in last över däck för att därefter gå upp till vanligt flytläge och genomföra transport (jämför LASH)
-Flotte - Ett fartyg som saknar skrov, utan består av flytelement, vanligtvis utan motor eller segel
-Flygplanskryssare - En fartygstyp som förekom under 1930-talet där man försåg större beväpnat örlogsfartyg med pontonflygplan som startade med katapult, men fick landa på havet
-Flöjt - Ett flatbottnat, tungt handelsfartyg från 1700-talet av nederländskt ursprung, men även varit benämning på krigsfartyg som tillfälligt användes som handelsfartyg
-Forskningsfartyg - Fartyg speciellt byggt/utrustat för forskningsexpeditioner
-Fullriggare - Segelfartyg med minst tre master och i huvudsak råsegel
-Fyrskepp - Fartyg med en fyr, avsedd att ankras där det är för djupt för en fast fyr och där vara för fara, markera farled eller som angöringsfyr, kan sakna egen motor och är ofta rödmålad med namnet påmålat på sidan
-Färja - Fartyg för transport av personer eller fordon som regel på fast linje med fast tidtabell
-Förrådsfartyg - Fartyg som är ett flytande mobilt förråd inom örlogsflottan, med uppgift att hålla förnödenheter till andra enheter
-Gaffelriggare - Segelbåt med gaffelriggade segel, dvs segel monterad på mastens bakkand mellan två tvärgående rundhultar (gaffel och bom).
-Galeas - Segelfartygstyp, ursprungligen en större variant av galär, men från 1800-talet avses fartyg med två master med gaffelsegel, varav den förliga är längre, och på 1900-talet försågs de med styrhytt.
-Galejor - Fartygstyp som ingick i skärgårdsflottan på 1700-talet, med både segel och åror.
-Galeon - Spanskt oceangående segelfartyg med råsegel, som användes under 1500- & 1600-tal
-Galär - Fartyg framdrivet av ett stort antal roddare men kunde även dessutom ha segel, vanligtvis ett krigsfartyg och användes av i Sverige skärgårdsflottan under 1700- & 1800-tal, men förekom även för andra syften exempelvis som kungligt transportmedel
-Gastanker - Tankfartyg för gas
-Gigg - Välformad roddbåt, förbehållen skepparen
-Gondol - Venetiansk flatbottnad båttyp som drivs fram en lång stake eller åra
-Gummibåt - En uppblåsbar båt av vattentät väv, behöver inte längre vara gummi
-Handelsfartyg - Civilt fartyg som användes för handelssjöfart (gods/passagerare) i olika former, alltså inget örlogsfartyg eller statsfartyg
-Hangarfartyg - Större snabbgående örlogsfartyg avsedd som bas för stridsflygplan med flygdäck för start och landning
-Havskryssare - Båt konstruerad för långfärder eller kappsegling över öppet vatten
-Hjälpfartyg - Handels eller fiskefartyg inkallats för tjänstgöring i örlogsflottan
-Hjälpkryssare - Snabbgående handelsfartyg som tagits in i örlogstjänst och försetts med beväpning, dock ofta utan bättre former av eldledning
-Hjälpminfartyg - Fartyg från handelsflottan som i krigstid kallas in för att omrustas till minfartyg
-Holk - Benämning på gammalt fartyg som användes för förvaring av förråd eller för upplag i hamn.
-Hydrofoliebåt - Fartyg med vingliknande bärplan monterade botten som vid höga farter lyfter resten av skrovet över vattenyta för att minska vattenmotståndet, kallas även bärplansbåt
-Hydrokopter - Ett plattkölad öppen eller täckt farkost som drivs av en stor luftpropeller i aktern och som lämpar sig bäst för skyddade grunda vatten, exempelvis stora träskmarker eller i isiga vatten (ex skärgårdar vintertid)
-Isbrytare - Fartyg med speciellt skrov och motorstyrka för brytning av rännor i isen så att övriga fartyg kan komma fram
-Isbåt - En mindre båt ofta en eka som under botten är försedd med medar, så att den kan användas både i vatten och på is
-Jagare - En snabb, förhållandevis stor och kraftigt beväpnat örlogsfartyg, ursprungligen framtagna för att skydda större fartyg, men fick under andra världskriget nya självständiga uppgifter (ex ubåtsjakt och eskort) och har idag i huvudsak ersatt kryssarna
-Jakt - Litet snabbt enmastat handelsfartyg med gaffelsegel, stagsegel och toppmast, men utan längningsspira i masttoppen, kunde ofta seglas med bra två mans besättning (kallas inom nöjessegling numera för yatch)
-Jaktkanot - Een klinkbyggd däckad spetsgattad snipa i trä på runt 4 m, användes förr till sjöfågeljakt, drevs med ett par åror eller genom segling med sprisegel och fock
-Jolle - Mindre ej ruffad segelbåt med sänk-/höjbart centerbord (i stället för fast köl), mindre livbåtar brukar också kallas för jollar, men också vara en släpjolle eller ett annat namn dinge
-Järngenua - Öknamn på en i en segelbåt monterad inombordsmotor
-Kabelfartyg - Specialfartyg avsedd för med kabelutläggning på havsbotten
-Kabelfärja - Färja som drivs genom att den drar sig fram med hjälp av en vajer som är dragen under vattnet mellan de två färjelägena, när färjan ligger still hänger vajern ner och kan släppa förbi andra fartyg, men den åker så spänns vajern upp till strax under ytan då färjan drar sig mot den bortre stranden
-Kajak - En täckt kanot med en eller flera sittbrunnar som drivs fram av en dubbelbladig paddel, har ursprung på nordkalotten där de använts för jakt och fiske i tusentals år, är idag till stor del en nöjesfarkost
-Kanalbåt - Fartyg byggt för att gå i trafik i ett kanalsystem
-Kanonbåt - Lätt, i regel långsamt gående örlogsfartyg, oftast bestyckat med en eller två kanoner
-Kanot - Liten öppen farkost med spetsig för och akter som vanligtvis drivs fram genom paddling, men förekommer även segel och utombordare, kan vara utriggade
-Kapare - Ett privatägt fartyg som genom myndigheter erhöll ett kaparbrev, dvs rätten att uppbringa fiendens handelsfartyg under krigstid, förbjöds genom Parisfördraget 1856
-Karack - Handelsfartygs med 2-4 master med råsegel under 1400- & 1500-tal
-Karve - Vikingatida fredligt statusskepp
-Kasernfartyg - Förtöjt fartyg som fungerar som förläggning åt personal, kallas även logementsfartyg, som regel ett äldre avrustat fartyg som byggts om till förläggning
-Katamaran - Fartyg med dubbla parallella kölar, finns både som segel- och motorfartyg
-Ketch - Ett tvåmastat segelfartyg där den bakre masten, mesanmasten, är lägre och sitter för om hjärtstocken
-Klipperskepp - Råriggade (oftast fullriggade) segelfartyg med smalt skrov och stor segelyta, byggda i mitten av 1800-talet för att föra te och passagerar till Indien, kunde ha stålspant
-Klyvarskuta - Roslagsskuta på 16-17 m med gaffelrigg
-Knarr - Handelsfartyg under vikingatiden avsedd för långa resor på haven, kortare än långskeppen och konkurrerades ut av koggen
-Koff - Ett flatbottnar fartyg av nederländskt ursprung, förekom i olika varianter (koffbark, koffbrigg, koffskonert, kofftjalkar, mm), och hade god lastkapacitet men sämre segelegenskaper, midskepps har de oftast svärd (nedsänkbara träskivor) som kunde tas upp på grunt vatten och sänkas ner vid sidvind för att förhindra avdrift.
-Kofferdifartyg - Äldre beteckning för handelsfartyg
-Kofärja - Enklare båt eller flotte för transport av djur över vatten
-Kogg - Flatbottnat och enmastat segelfartyg med kravellbyggd botten och klinkbyggda sidor med genomgående (utstickande) däcksbalkar, användes både som handelsfartyg och krigsfartyg, har tyskt ursprung genom Hansan på 1200-talet
-Kombinationsfartyg - Bulklastfartyg som kan transportera både torra och våta laster (dock ej samtidigt)
-Korvett - I äldre tid benämning för ett tremastat örlogsfartyg med råsegel och kanoner på övre däck, från andra världskriget finna de som små, lättmanövrerat och lätt bestyckat örlogsfartyg för kustnära verksamhet, storleksmässig mellan fregatt och patrullbåt
-Kosterbåt - Klinkbyggd segelbåtstyp härstammande Kosteröarna med spetsig för och akter, smal köl och brett däck för hög fart och stabilitet vid dåligt väder.
-Kranpråm - En pråm på vilken man har byggt en stor kran för att kunna lyfta särskilt tunga föremål i anslutning till vatten, exempelvis vid bärgning, brobygge och kajbygge
-Karavell - ett mindre, lättmanövrerat två- eller tremastat kravellbyggt fartyg i trä som främst användes av Portugal och Spanien när de behövde kunna komma nära fjärran kuster under 1400- och 1500-talen, som regel riggad med ett försegel, ett råsegel och ett latinsegel
-Kravel - Annat namn för karavell, men också en tidig benämning för fartyg som var kravellbyggda
-Krigsfartyg - Fartyg avsedd för bruk i krig, och därför beväpnad
-Kryssare - Örlogsfartyg i storlek mellan slagskepp och jagare avsedd för självständiga operationer, kan även avse större snabbseglande handelsfartyg
-Kryssningsfartyg - Ett fartyg som specifikt transporterar resenärer som reser för nöjes skull, ofta med många restauranger, butiker, barer och ibland även simbassänger, saknar ofta bildäck till skillnad från färjor
-Kutter - Ett 1-2 mastat fartyg med skarp bottenform med gaffelsegel, gaffeltoppsegel, fock och klyvare, en typisk svensk kutter har även en mesanmast med gaffelsegel
-Kvass - Fiskebåtstyp med sump för förvaring och transport av levande fisk
-Kylfartyg - Fartyg som har en kylanläggning i lastrummet för transport av färskvaror (exempelvis bananer) och därvid kan hålla en temperatur vanligtvis runt 10°C
-Kyrkbåt - Lång, smal snipa avsedd för rodd med 10-12 par åror avsedd till att transportera kyrkobesökare över svenska insjöar, älvar och kuster.
-Landstigningsbåt - Militär fartyg avsedd för att sätta iland trupp eller sjösätta landstigningsfarkoster vid anfall mot en kust
-Vägfärjor - Bilfärjor för att sammanbinda en väg över en kortare vattensträcka (exempelvis över en älv)
-Lasarettfartyg - Fartyg inom militären som är specialutrustat för att ta hand om skadade och sjuka, åtnjuter skydd från fientliga angrepp enligt Genevekonventionen.
-LASH - Förkortning av "lighter aboard ship". Ett system där ett stort moderfartyg transporterar pråmar, som kan lastas, transporteras och sjösättas av moderfartyget (jämför flo-flo-fartyg)
-Lastfartyg - Ett fartyg avsedd för godstransport
-Linjeskepp - Ett begrepp som användes från 1600- till 1800-talet på fartyg som hade 65-100+ kanoner på 2-4 kanondäck, de var en standardisering för att man lättare skulle kunna slåss mot fienden då alla fartyg hade liknande egenskaper (ex liknande fart och bestyckning)
-Livbåt - En mindre båt avsedd för livräddning som medförs av fartyg och används vid ett nödläge då fartyget måste överges, för yrksessjöfart är livbåtarna en internationellt reglerad verksamhet
-Livflotte - Oöm konstruktion som tjänstgör som livräddningsredskap ombord i fartyg, oftast kastas den i sjön och den kan utnyttjas oavsett vilken sida av den som kommer uppåt
-Logementsfartyg - Förtöjt fartyg som fungerar som förläggning åt personal, kallas även kasernfartyg, som regel ett äldre avrustat fartyg som byggts om till förläggning
-Lotsbåt - Fartyg som kör lots till/från fartyget som skall få lotshjälp, och som i Sverige ägs av Sjöfartsverket
-Långskepp - Ett vikingatida (700- till 1200-tal) krigsskepp som var odäckat, långsmalt, klinkbyggt, med höga stävar, sidoroder, med sköldar längs relingen och löstagbart snidat drakhuvud i förstäven, drevs av åror eller råsegel
-Läktare - En pråm som används för att lossa och lasta fartyg till sjöss, exempelvis när djupgåendet på ett lastfartyg är för stort för att gå in till hamn
-Minfartyg - Ett fartyg särskilt utrustad för minläggning, ofta även med en andra uppgift (exempelvis depåfartyg)
-Minkryssare - Fartygstyp som förekom under tidigt 1900-tal och som utöver minläggning även hade andra offensiva uppgifter som spaning och understöd av strid
-Minutläggare - Ett fartyg särskilt utrustat för minläggning och underhåll av kontrollerbara minor (fasta mineringar som styrs från land)
-Minröjningsfartyg - Ett fartyg särskilt utrustad för röjning av sjöminor, skrovet är normalt omagnetiskt och motorn skall vara i det närmaste ljudlös vid låg fart, röjning kan exempelvis ske genom minsvepning, men även genom att man med UV-robot eller dykare placerar en sprängladdning på minan
-Minsvepare - Ett fartyg som bogserar anordningar för att oskadliggöra minor, exempelvis genom att bogsera en anordning som kapar förankringsbojarna, eller bogsera en anordning som utlöser magnetiska tändanordningar
-Motorbåt - Ett litet fartyg som drivs med en motor och som kan ha utombordsmotor eller inombordsmotor, ofta avser man ett fritidsfartyg med beteckningen, är den större så blir det en motoryatch
-Motorseglare - Benämning på fartyg som för framdrivningsändamål är utrustat med både segel och motor
-Motortorpedbåt - Ett snabbgående ytattackfartyg vars främsta beväpning är torpeder, men som skiljer sig från torpedbåtar genom att skrovet är planande
-Motoryatch - Ett motordrivet nöjesfartyg som är större än att den skall kallas för motorbåt
-Mudderverk - Fartyg (vanligtvis pråm eller ponton) speciell konstruerat för att ta upp muddermassor för att fördjupa en ränna eller kanal, kan antingen ha en grävskopa på arm, ett transportband med flera skopor eller en sug
-Offshorefartyg - Ett samlingsnamn för olika fartygstyper inom offshoreindustrin, bla PSV (Platform Supply Vessel) för förnödenheter, ankarhanteringsfartyg för att hantera plattformens förankring, havsbogserare för att flytta oljeriggar, AHTS-fartyg (Anchor Handling, Tug & Supply) som är en kombination av ovan nämnda, MSV (Multi Support (Diving) Vessel) för installation och underhåll av installationer, mfl
-Optimistjolle - Liten enmansjolle i trä eller plast som är nästan fyrkantig och har ett fyrkantigt segel på spristake, och huvudsakligen avsedd som skolfartyg för barn
-Ostindiefarare - Benämning på de stora och väl utrustade handelsfartyg som under 1600 - 1700 talen tillhörde de ostindiska kompanierna i skilda länder och seglade på Asien
-Pansarkryssare - Ett örlogssfartyg som tillkom i slutet av 1800-talet försedda med sido och däckspansar för att skydda maskinerier, ammunitionsdurkar, mm
-Pansarskepp - Ett örlogsfartyg som tillkom i slutet av 1800-talet och var bepansrad som pansarkryssaren, men med tyngre artilleri och sämre sjöegenskaper, avsedda för kustförsvar
-Papyrusbåtar - Fartygstyp byggd hel i papyrus som kan ros eller seglas, störst var de fornegyptisk båtarna (varav Kon-Tiki var en replika), men mindre enklare modeller finns i Afrikas sjöar än idag
-Passagerarfartyg - Ett fartyg som främst är avsett för civil persontransport, många tar även fordon
-Patrullbåt - Antingen en liten uppblåsbar båt inom armén, eller inom flottan ett mindre fartyg främst avsett för bevakning men även för anfalls, minläggning, eskort och spaning
-Pinass - Litet skonerttacklat fullriggat plattgattat fartyg som använts både för handel och krigföring, infördes på sent 1500-tal i svenska flottan, kunde vara enkel eller dubbeldäckad, kunde vara snarlik fregatt eller kunde tillhöra ett större fartyg.
-Pirog - Kanot gjort av en urholkad stock, kan vara försedd med utriggare och segel, är en av de äldsta farksottyperna
-Plimsollare - Föråldrat uttryck för icke sjövärdigt fartyg (ej att förväxla med Plimsollmärke som är ett lastmärke)
-Ponton - Bred, flatbottnad konstruktion och mycket flytkraftig som används för bogserad sjötransport eller som flytande fundament för exempelvis brygga eller bro
-Pramm - Liten flatbottnad plattgattad arbetsbåt för rodd
-Pråm - Lastfartyg som saknar egen framdrivning (har evt hjälpmotor), utan är avsedd att bogseras eller puttas, den har vanligtvis fartygsskrov, men kan vara flatbottnad och plattgattad i för och akter, saknar ofta överbyggnad, många pråmar är uttjänta fartyg byggs om till pråm i slutet av sin karriär
-Racerbåt - Litet fartyg specielbyggt för att köra tävlingar med
-Regalskepp - Den största klassen av svenska örlogsskepp under 1600-talet
-Reservfyrskepp - Fyrskepp som ersätter ordinarie då detta är indraget av någon anledning
-RIB - Rigid hull Inflatable Boat, dvs en gummibåt med hård köl, en hybridlösning som togs på fram på 60-talet, oftast med styrpulpet och utombordsmotor, vanligtvis är det hårda skrovet tillverkat av glasfiberarmerad plast, men kan även vara kolfiberlaminat och aluminium
-RoPax-fartyg - Ett ro-ro fartyg som även är gjort för att ta passagerare
-Ro-ro fartyg - roll on, roll off-fartyg, ett fartyg konstruerat för att man lätt skall kunna köra ombord/iland en last av fordon genom ramper i fartygets skrov
-Roddbåt - ett litet fartyg som drivs manuellt med åror på sidorna av farkosten, finns för nöjes-, bruks- och tävlingssyfte, kan ha ett eller flera årpar och roddarna kan sköta en eller två åror
-Roslagsskuta - Samlingsnamn för olika seglande båtar och skutor på 10-22 m med gaffelrigg, vars ursprung kom från Roslagen, däribland storbåt, sandkil, rospigg , vedjakt var vardagsnamn för denna båttypen
-Råbock - En fartygstyp som användes för att frakta malm och kalksten på Vättern
-Råseglare - Ett fartyg som huvudsakligen har råsegel, dvs ett fyrkantigt segel som i överkant hänger i en vågrät stång, t.ex. fullriggare och bark
-Räddningsbåt - Båt eller fartyg byggt speciellt för att undsätta nödställda till sjöss, den första i Sverige anskaffades år 1854 och placerades vid Sandhammaren
-Sampan - Liten typisk flatbottnad träbåt som förekommer i östasiatiska kust- och flodvatten, kan drivas med stång, segel, åror eller utombordsmotor
-Sandkil - Gaffelriggad bruksbåt på 10-16 m med ursprung i Roslagen
-Segelfartyg - Fartyg vars enda framdrivningskraft är segel, dominerade sjöfarten från 4.000 f.Kr till 1800-talet
-Segelyacht - I regel större, sjöduglig segelbåt inredd så att besättningen kan leva ombord.
-SIB - Soft Inflatable Boat, annat namn för gummibåt
-Skeppsbåt - Mindre båt som medförs på handels-/örlogsfartyg som livbåt/arbetsbåt, kan vara slup, valbåt, snipa, jolle, eka, pramma, barkass eller gigg.
-Slagkryssare - Örlogsfartyg bestyckat som ett slagskepp, men med lättare pansar, vilket gav högre fart och längre räckvidd, förekom under första halvan av 1900-talet
-Slagskepp - Det tyngsta beväpnade och bepansrade örlogsfartyget, började byggas från 1850-tal, och sista byggdes 1940-tal, avsedda för sjöslag, men även använda mot mål på land
-Slup - Ursprungligen ett litet enmastat kustfartyg med gaffelstorsegel, gaffeltoppsegel, stagfock, klyvare och jagare (evt även bredfock), kan också beteckna en skeppsbåt på ett större fartyg, och måste då inte vara segeldriven.
-Sjömätningsfartyg - Specialbyggt maskindrivet fartyg som är utrustat för att själv och/eller genom användande av små motorbåtar, utföra sjömätning.
-Skepp - Enligt Sjölagen fartyg över 12 m längd och 4 m bredd, var tidigare segelfartyg med minst tre master eller fartyg inom flottan med tung beväpning
-Skolskepp - Gemensam benämning för fartyg som användes för praktisk sjömansutbildning
-Skonert - Ett i huvudsak snedsegelriggat fartyg för kust-, flod- och insjöfart med minst 2 master, oftast med råsegelriggad fockmast, utvecklades i Nederländerna på 1600- & 1700-talet, senare har många andra typer förekommit både med 7 master och bermudasegel
-Skonare - Annat namn för skonert
-Skuta - Benämning för mindre fartyg oftast ett segeldrivet, och ofta för godstransport
-Skärbåt - Öppen allmogebåt på 7-10 m
-Skärgårdskryssare - Kappseglingsbåt av svenskt ursprung och byggd efter skärgårdskryssarregeln som dock ger ganska stora friheter, de flesta är dock långa, smala, med låga fribord och en hög rigg
-Snaubrigg - Tremastad segelfartyg på upp till 300 ton dödvikt, med råsegel och ett enda gaffelsegel på aktre mast
-Snecka - Vikingatida skepp som var mindre än långskeppen
-Snipa - En liten spetsgattad bruksbåt på 4-8 m som är öppen eller halvdäckad, framdrivs genom rodd, motor eller segel, finns i många olika varianter
-Stridsbåt - Militärt fartyg inom amfibiekåren avsedd för att snabbt transportera trupp och materiel under strid inom skärgården, kan användas till landstigning av stridande trupp
-Stockbåt - En farkost som är tillverkad ur en trästock, finns över hela världen och har tillverkats i åtminstone 8.000 år och ända in på 1900-talet, kan vara försedd med spant, sittbänkar, segel och utriggare
-Styckegodsfartyg - Lastfartyg som transporterar gods i lösa kollin (ex packlårar, virkesstuvar, mm), till skillnad från containerfartyg, ro-ro fartyg eller bulklastfartyg
-Surfingbräda - Nöjesfarkost som drivs av vind eller vågor, på vilken en person kan stå.
-Svävare - Ett fartyg som färdas ovanpå vattnet genom att den svävar på en luftkudde och drivs framåt av en stor luftpropeller i aktern, går bra även på platta torra ytor (ex land eller is), men går dåligt i vågor
-Tankfartyg - Bulklastfartyg för flytande laster, ex olja, gas och flytande livsmedel
-Tender - Servicefartyg för ett större fartyg.
-Tiohuggare - Benämning på slup eller livbåt avsedd för tio roddare placerade två och två på fem tofter, båt avsedd för åtta roddare kallas åttahuggare, kallas inom marinen valbåt
-Tjänstefartyg - Lotsfartyg, Tullverkets båtar m.fl.
-Torpedbåt - Ett relativt litet örlogsfartyg vars huvudbeväpning är torpeder, men som till skillnad från motortorpedbåtar inte planar, svenska torpedbåtar var relativt små, med andra nationer haft torpedbåtar som kan liknas vid små jagare
-Torrlastfartyg - Bulklastfartyg för torrvaror, ex säd, grus, mm
-Trampbåt - En liten nöjesbåt som drivs genom att passagerarna trampar på pedaler
-Trimaran - En segelbåt med ett huvudskrov och två parallella mindre skrov (utriggare)
-Trålare - Specialbyggt fiskefartyg som användes vid fiske med trål (dra ett påsformat nät bakom båten för att fånga fisk i fritt vatten eller ovan botten)
-Trängfartyg - I örlogsflottan ingående servicefartyg som har till uppgift att betjäna de stridande örlogsfartygen, exempel förrådsfartyg, tankfartyg, bogserbåt, ubåtsbärgningsfartyg och logementsfartyg
-Turretångare - Ett ånglastfartyg som hade smalare däck än skrov pga av skatteskäl
-Ubåt - Undervattensbåt, en farkost som kan färdas under vattnet, vanligtvis ett militärt fartyg, men förekommer även för civilt bruk (exempelvis forskning eller turism)
-U-kryssare - En tidig form av ubåt under början av 1900-talet som för sin tid var stor och främst avsedd för strid från ytan, men med dykmöjlighet
-Umiak - Öppen flatbottnad skinnbåt på upp till 9 m för transport i lugnare vatten, båten drivs fram med åror, paddlar eller segel, används av Grönlands eskimåer
-Utriggare - En kapproddbåt med ställning för årtullar utanför relingen på kapproddbåtar, eller en kanot/stockbåt med en ponton riggad på ena eller båda sidorna för stabilitetens skull
-Valbåt - Större roddbåt för tio roddare som har sitt ursprung inom valjakten, men även används av militären
-Vassbåt - Farkost byggd av vass avsedd för rodd eller segling, förekommer i fattiga länder
-Vattenbåt - Mindre i regel maskindriven tankbåt som användes i hamnar för att förse andra fartyg med färskvatten.
-Vedettbåt - Mindre örlogsfartyg för patrullering och minsvepning
-Vedjakt - Roslagsskuta med längd 19 m och gaffelrigg
-Vikingaskepp - Samlingsnamn för långskepp, snecka, karve och knarr
-Vrakbåt - Fiskebåt som används i södra Östersjön där båten driver med ett drivande garn (fiskenät)
-Vrakeka - Större öppen blekingseka som var riggad med ett högt, smalt loggertsegel
-Yacht - En för sport och nöjesändamål konstruerad större båt, finns som motoryacht eller segelyacht
-Yawl - Ett tvåmastat fartyg där den bakre masten, mesanmasten, sitter akter om hjärtstocken.
-Ångfartyg - Fartyg som drivs med ånga
-Ångslup - Motordriven slup, ofta en skeppsbåt
-Åttahuggare - Benämning på slup eller livbåt avsedd för åtta roddare placerade två och två på fyra tofter, båt avsedd för tio roddare kallas tiohuggare
-Äsping - Ålderdomlig spetsgattad båttyp gjord av en urholkad aspstock, i bruk i Östersjön från tidig järnålder till 1900-tal, finns varianter med extra bordläggningsplanka på relingen och även med segel, kan även åsyfta en skeppsbåt
-Öbåt - Överskeppningsbåt, enkel farkost som används inom arméförband för att korsa vattendrag.
-Örlogsfartyg - Fartyg och som tillhör ett lands marina stridskrafter
Olika ansamlingar av fartyg:
-Armada - En stor mängd fartyg sammanförda.
-Eskader - Ett antal örlogsfartyg som bilda en operativ enhet, oftast under befäl av amiral eller kommendör.
-Flotta - En samling fartyg, antingen örlogs eller handelsfartyg.
-Flottilj - Större förband av lättare fartyg ex. vis jagare, ubåtar, motortorpedbåtar.
-Konvoj - Ett eller flera handelsfartyg som förflytta sig under beskydd av örlogsfartyg.
-Regatta - En större samling båtar eller fartyg oftast i samband med tävling.
-Sjöslag - Strid mellan större sjöstyrkor.
-Sjöstyrka - Benämning på ett större örlogsfartyg, sammanförda i flotta, avdelning eller annat fartygsförband och som sammandragits tillfälligt eller för viss tid.
Prefix framför fartygsnamn
Det förekommer olika prefix framför fartygsnamn för att tala om deras tillhörighet eller uppgift, exempelvis används det av olika länders flottor (men inte alla) och för vissa speciella fartyg inom yrkessjöfarten. Ibland läggs även "/" till i namnet (exempelvis är "SS" samma som "S/S").
-AHT Anchor Handling Tug (allmän)
-AHTS Anchor Handling Tug Supply vessel (allmän)
-ARA Armada de la Republica Argentina (argentiska flottan)
-ARBV Armada Republica Bolivariana de Venezuela (venezuelas flotta)
-ARC Armada de la Republica de Colombia (colombianska flottan)
-ARV Armada Republica de Venezuela (äldre venezuelas flotta)
-BAE Buque de la Armada de Ecuador (ecuadorianska flottan)
-BAM Buque Armada de México (mexikanska flottan)
-BAP Buque Armada Peruana (peruanska flottan)
-BIC Buque de Investigación Científica (peruanska flottans forskningsfartyg)
-BNS Bangladesh Naval Ship (bangladesiska flottan)
-BRP Barko ng Republika ng Pilipinas (phillipinska flottan)
-CCGC Canadian Coast Guard Cutter (kanadensiska kustbevakningen)
-CCGS Canadian Coast Guard Ship (kanadensiska kustbevakningen)
-CGS Coast Guard Ship (indiska kustbevakningen)
-CRV Coastal Research Vessel (allmän)
-CSS Confederate States Ship (äldre för amerikanska sydstaterna)
-DB Derrick Barge (allmän)
-DCV Deepwater Construction Vessel (allmän)
-DLB Derrick Lay Barge (allmän)
-DSV Deep Submergence Vessel (allmän)
-DSV Diving Support Vessel (allmän)
-FNV Fuerzas Navales de Venezuela (äldre venezuelas flotta)
-FPSO Floating Production, Storage and Offloading Vessel (allmän)
-FPV Fisheries Protection Vessel (skottskt myndighetsfartyg)
-FPV Fishery Patrol Vessel
-FPV Free Piston Vessel (allmän)
-FV Fishing Vessel (allmän)
-GDFS Guyanan Defense Forces Ship (guyanska flottan)
-GTS Gas Turbine Ship (allmän)
-GTS Gas Turbine Ship (allmän)
-HBMS His/Her Britannic Majesty's Ship (äldre brittiska flottan)
-HLV Heavy lift vessel (allmän)
-HMAFV His/Her Majesty's Air Force Vessel (äldre brittiska flygvapnet)
-HMAS Her/His Majesty's Australian Ship (australiensiska flottan)
-HMAV His/Her Majesty's Army Vessel (äldre brittiska armén)
-HMB His/Her Majesty's Bark (äldre brittiska flottans bark)
-HMBS His/Her Majesty's Bahamian Ship (bahamiska flottan)
-HMBS His/Her Majesty's Barbadian Ship (barbados flotta)
-HMBS His/Her Majesty's Bermudan Ship (bermudas flotta)
-HMCS His/Her Majesty's Canadian Ship (kanadensiska flottan)
-HMHS His/Her Majesty's Hospital Ship (brittiska flottans lasarettfartyg)
-HMIS His/Her Majesty's Indian Ship (äldre koloniala indiska flottan)
-HMMGB His/Her Majesty's Motor Gun Boat (äldre brittiska flottan)
-HMNZS His/Her Majesty's New Zealand Ship (nya zeeländska flottan)
-HMNZS His/Her Majesty's New Zealand Ship (nyazeeländska flottan)
-HMS Hans/Hennes Majestäts Skepp (svenska flottan)
-HMS Her/His Majesty's Ship (brittiska flottan)
-HMSAS His/Her Majesty's South African Ship (äldre sydafrikanska flottan)
-HMT His/Her Majesty's Tug/Troopship (brittiska flottan)
-HMY His/Her Majesty's Yacht (brittiska flottans yatch)
-Hr.Ms. Harer Majesteits (nederländska flottan vid kung)
-HSC High Speed Craft (allmän)
-HTV Heavy Transport Vessel (allmän)
-INS Indian Naval Ship (indiska flottan)
-KD Kapal Di-Raja (malaysiska flottan)
-KDB Kapal Di-Raja Brunei (bruneiska flottan)
-KDM Kongelige Danske Marine (danska flottan)
-KNM Kongelige Norske Marine (norska flottan)
-KNS Kenyan Naval Ship (kenyanska flottan)
-KRI Kapal Republik Indonesia (indonesiska flottan)
-KV Kystvakt (norska kustbevakningen)
-LB Liftboat (allmän)
-LÉ Long Éireannach (irländska flottan)
-LNGC Liquefied Natural Gas Carrier (allmän)
-LNGC Liquefied Petroleum Gas Carrier (allmän)
-MF Motor Ferry (allmän)
-MF Motorfartyg (svensk)
-MS Motor Ship (allmän)
-MSY Motor Sailing Yacht (allmän)
-MT Motor Tanker (allmän)
-MV Motor Vessel (allmän)
-MY Motor Yacht (allmän)
-NMS Nava Majestatii Sale (äldre rumäniska flottan)
-NNS Nigerian Naval Ship (nigerianska flottan)
-NRP Navio da República Portuguesa (portugisiska flottan)
-NRV NATO Research Vessel
-NS Nuclear Ship (allmän)
-ORP Okręt Rzeczypospolitej Polskiej (polska flottan)
-OSV Offshore Support Vessel (allmän)
-PS Paddle Steamer (allmän)
-PSV Platform Supply Vessel (allmän)
-RCLV Royal Corps of Logistics (äldre brittiska armén)
-RFA Royal Fleet Auxiliary (stödfartyg till brittiska flottan)
-RFNS Republic of Fiji Naval Ship (fijianska flottan)
-RMS Royal Mail Ship (brittiska postverkets fartyg)
-RMS Royal Mail Steamer (brittiska postverkets fartyg)
-RN Regia Nave (äldre italienska flottan före 1946)
-ROU Republica Oriental del Uruguay (uruguays flotta)
-RRS Royal Research Ship (brittiskt statsfartyg)
-RS Reale Sottomarino (äldre italienska flottans ubåt före 1946)
-RSS Republic of Singapore Ship (singapores flotta)
-RV Research Vessel (allmän)
-SAS South African Ship (sydafrikanska flottan)
-SATS South African Training Ship (sydafrikansk skolfartyg)
-SB Sailing Barge (allmän)
-SMS Seiner Majestät Schiff (äldre kejserliga tyska flottan)
-SS Steamship (allmän)
-SSCV Semi-Submersible Crane Vessel (allmän)
-SSV Sailing School Vessel (allmän)
-ST Steam Tug (allmän)
-STV Sailing Training Vessel (allmän)
-SV Sailing Vessel (allmän)
-SVK Sjövärnskåren (svensk)
-SY Sailing Yacht (allmän)
-SY Steam Yacht (allmän)
-TCG Türkiye Cumhuriyeti Gemisi (turkiska flottan)
-THV Trinity House Vessel (äldre brittisk myndighet för fyrar)
-TIV Turbine Installation Vessel (allmän)
-TS Turbine Steamer (allmän)
-TSS Turbine Steam Ship (allmän)
-TV Training Vessel (allmän)
-USAV United States Army Vessel (äldre amerikanska armén)
-USCGC United States Coast Guard Cutter (amerikanska ksutbevakningen)
-USF United States Frigate (äldre amerikanska flottan)
-USF United States Frigate (äldre benämning inom US Navy där fartygstyp inkluderades)
-USFS United States Flagship (äldre amerikanska flottan)
-USNS United States Naval Ship (amerikanska flottan)
-USRC United States Revenue Cutter (äldre amerikansk)
-USS United States Ship (amerikanska flottan)
-VOEA Vaka O Ene Afio (Tongas flotta)
-VS Varðskip (isländsk kustbevakning)
-Zr.Ms. Zijner Majesteits (nederländska flottan vid drottning)
Olika storleksklasser på fartyg:
- Aframax – fartyg på max 120.000 dödviktston och maxbredd 32,31 m.
- B-max – fartyg anpassade till Östersjön och Bosporens grund inpassager.
- Capesize – fartyg i mellan 100.000-150.000 dödviktston som inte kan gå genom Panama- eller Suezkanalen
- C-max – fartyg med ökad bredd och grundare djupgående anpassade till Västindien.
- Handymax – fartyg på 20.000-50.000 dödviktston
- Malaccamax – fartyg vars djupgående tillåter att de kan passera Malaccasundet
- New Panamax – fartyg som kommer passa Panamakanalen efter planerad utbyggnad
- Panamax – fartyg mellan 40.000-80.000 dödviktston med mått som passa Panamakanalen
- P-max – fartyg i stil med C-max, men större
- Postpanamax – fartyg för stora för att gå genom Panamakanalen
- Seawaymax – fartyg som kan gå genom St. Lawrence Seaway mellan Atlanten och de stora sjöarna i nordamerika
- Suezmax – fartyg på ca 130.000 dödviktston som passar Suezkanalen
- Superpostpanamax – fartyg avsevärt för stora för att gå genom Panamakanalen (>7.500 TEU
- Supramax – fartyg på mellan 50.000-60.000 dödviktston, dvs aningen större än handymax.
- Trollhättemax / Vänermax – fartyg som kan gå genom Trollhättekanalen upp till Vänern
- V-max – fartyg med ökad bredd och grundare djupgående
Distriktsbeteckningar för svenska fiskebåtar
Svenska fartyg, som används yrkesmässigt för fiske, skall förses med så kallad distiktsbeteckning. Registerbeteckningen består av 2-3 bokstäver för distriktet, följt av ett löpnummer. Tillsammans skall bokstäver och siffror vara unika för varje fiskefartyg. Distriktens omfattning och bokstavskombination anges i bilaga till Fartygsregisterförordningen (1975:927). Bokstäverna är en förkortning på distriktets huvudort, dock kan fartygets hemmahamn en annan hamn inom distriktet.
-Falkenberg: FG
-Gävle: GE
-Göteborg: GG
-Halmstad: HD
-Haparanda: HA
-Helsingborg: HG
-Hudiksvall: HL
-Härnösand: HND
-Kalmar: KR
-Karlshamn: KN
-Karlskrona: KA
-Landskrona: LA
-Luleå: LÅ
-Lysekil: LL
-Malmö: MÖ
-Norrköping: NRG
-Nyköping: NG
-Oskarshamn: ON
-Piteå: PÅ
-Simrishamn SIN
-Stockholm: SM
-Strömstad: SD
-Sundsvall: SL
-Söderhamn: SN
-Sölvesborg: SG
-Trelleborg: TG
-Uddevalla: UA
-Umeå: UÅ
-Varberg: VG
-Visby: VY
-Västervik: VK
-Ystad: YD
-Åhus: ÅS
-Örnsköldsvik: ÖK
Exempel på delar på ett fartyg:
-Akter - Längst bak på ett fartyg
-Akterskepp - Den del av en båt/fartyg som är akter om dess bredaste del
-Akterspegel - Platt parti längst akter ut på en båt
-Ankarspel - Mekanisk anordning med vilken ett ankare fälls eller lyfts
-Backen - Förligaste delen av däck
-Bardun - Stag som stöttar en fartygs mast i sidled
-Barlast - Tungt material (i mindre båtar oftast järn eller bly, i större fartyg oftast vatten) för att stabilisera fartyget
-Beting - De ovan däck uppstående grova timmer avsedda för fastgöring av svårare ändar eller ankarkätting
-Binge - Säng ombord
-Block - Anordning där tågen löper över en eller flera skivor som fördelar kraften så att man med mindre kraft kan flytta den part som blocket är fäst vid
-Bog - Avser fören på fartyget, närmare bestämt partiet mellan förstäven och den bredaste punkten på skrovet (kan även beskriva riktning)
-Bogpropeller - Tvärgående propeller placerade i fartygets bog som hjälpmedel vid förtöjning och utläggning från kaj
-Bogspröt - Ett rundhult i fören på ett segelfartyg
-Bom - Rundhult som används för att sträcka seglets undre lik
-Bordläggning - Den yta som skiljer insidan av båten från vattnet på utsidan, tillsammans med de balkar och spant som bär upp den bildar det skrovet
-Brygga: - Synom för styrhytt.
-Bulb - Lökformig knöl sittandes i fören under vattenlinjen på stora fartyg
-Centerbord - En skiva som kan dras upp och ner genom centerbordstrumman, och ersätter kölens funktion att minska avdriften
-Donkeypanna - Panna som användes för att förse en del hjälpmaskiner samt värmeledning mm med ånga, när driftpannorna är släckta
-Durk - Golvet i båten
-Dymling - Träplugg för att sammanfoga grova stockar
-Däck - Dels med innebörden "ute i det fria" (ute på däck) och dels "våningsplan" ombord, tex bildäck på passagerarfärjor och artilleridäck på äldre örlogsfartyg
-Däcksbalk - Den balk däcket vilar på
-Däckshus - En på däck belägen påbyggnad som icke sträcker sig över hela fartygsbredden
-Däcksventil - En sorts "Skylight"
-Dävert - Ett slags kran för att sätta ut eller ta upp livbåtar, ankare eller dylikt
-Fallrep - En trappa som fälls ner längst ett fartygs styrbordssida och gör så att folk kan komma till och från fartyget i små båtar
-Fender - Anordning som hindrar att båtens sidor skadas i kontakt med tex brygga eller annan båt
-Flaggspel - Flaggstången längs akterut där nationalitetsflaggan förs
-Flaggställ - Fullständig uppsättning av de flaggor och vimplar som ingå i den internationella signalboken
-Fock - Ett mindre försegel
-Fribord - Fartygssidans minsta höjd över vattenytan
-Frihult - En slags fender av timmerbitar eller bildäck, kan vara permanent till skillnad från fendrar
-Frälsarkrans - Livboj av cirkulär typ
-För - Längst fram på ett fartyg
-Förstäv - Främsta delen av fartygsskrovet
-Gaffel - En slags bom i övre kanten av en äldre typ av snedsegel
-Galjongsbild - En i fartyg förstäv anbragt, utåtvänd dekorativ figur i form ex vis av ett människohuvud eller djurhuvud eller annat motiv
-Gallermast - Mast byggd av vinkeljärn och knäplåtar, en fackverkskonstruktion som förekommer på en del örlogsfartyg och handelsfartyg
-Garnering - Invändig bordläggning
-Gunrum - Mäss för officerare ombord i ett örlogsfartyg
-Gångbord - Bordvarts löpande passager längs ett örlogsfartygs huvuddäck, vilka medge trafik mellan för och akter
-Gångbro - Kobrygga, en förhöjd konstruktion på ett väderdäck för att vid överbrytande sjö underlätta passage mellan de olika överbyggnaderna på däck
-Gångspel - Föregångaren till maskindrivna ankarspel, som namnet sägas så gick man runt spelet och förde stora spakar framför sig, vilket resulterade i att ankaret hissades upp
-Göststaken - Det lilla flaggspelet i förstäven
-Halvdäck - Benämning på akterut i ett fartyg beläget däck
-Hjärtstock - Axeln till vilket roderbladet är fäst
-Huvuddäck - Översta genomgående däcket som ej är överbyggnadsdäck
-Hytt - Sjömannens bostad ombord
-Häck - Samma som akter
-Jungfru - Vantblock med tre hål
-Kabelgatt - Rum ombord avsett för förvaring av tågvirke mm
-Kabyss - Gammal benämning på kök ombord i fartyg
-Kajuta - Utrymme för den högste chefen i ett örlogsfartyg
-Kapp - Liten ofta buktad överbyggnad kring nedgång till utrymme under däck
-Klarsiktsruta - Bryggans roterande glas, drivet av en liten motor
-Klys - Ett hål genom ett fartygs bordläggning för genomföring av tåg eller kätting till förtöjning eller ankring
-Knap - Beslag runt vilket man kan fästa tex en lina eller en tamp
-Knekt - Ett uppstående timmer vid masten för beläggning av svårare ändar
-Kobrygga - Ett över däcket uppbyggt gångbord som oftast går från akter till för, vanligt förekommande på tankfartyg
-Koj - Säng ombord
-Kommandobrygga - En uppbyggnad över däck varifrån fartyget manövreras
-Kompasshus - Kallas det hölje som kompassen är upphängd i
-Kranbalk - Grov balk som sköt ut från bogen i cirka 45 grader på äldre fartyg och användes för att hissa upp ankaret
-Krysshult - Anordning i stil med pollare eller knap, avsedd för beläggning av grövre tågvirke
-Köl - Bottenstomme på fartyg
-Kölsvin - Längsgående invändig förstärkning av köl
-Landgång - Lätt flyttbar anordning som används när personer eller djur går ombord eller lämnar ett fartyg, oftast är den tillverkad av trä
-Lanterna - En lanterna är ett ljus som fartyg är skyldiga att föra under mörker och skymning Lastmärke - Märken på fartygssidan som anger hur djupt man vid olika tillfällen får lasta ett fartyg
-Lejdare - Trappa ombord på fartyg
-Länspump - Pump för att tömma båten på vatten som kommit in
-Manhål - Lucka som storleksmässigt är anpassad så att en person kommer igenom
-Mantåg - En vajer som går runt däck för besättningens säkerhet, hålls uppe av mantågsstöttorna, att jämföra med reling som fyller samma syfte
-Mast - Hög, smal konstruktion för att hålla upp segel
-Mastfisk - Hålet i däck genom vilket masten går, liksom även den del av masten som är i hålet
-Mesan - Segel på den aktersta masten, mesanmast, på segelfartyg eller större segelbåtar
-Mäss - Matsal ombord
-Nagel - En kort och stark pinne av järn eller trä avsedd att belägga på (beläggningsnagel)
-Nagelbänk - Samling av beläggningsnaglar, oftast anbringade runt en mast för beläggning av fall mm
-Nakterhus - Stativ för fartygskompass
-Pentry - Båtens kök
-Pik - Det trånga rummet längst ned i för- eller akterskarpet, "förpik" eller "akterpik"
-Pollare - Grov kubbe av trä, stål eller betong avsedd att förtöja vid
-Poop - Överbyggnad akterut, belägen på väderdäck
-Propeller - Anordning med snedställda blad på en roterande axel som driver en båt/fartyg framåt
-Pulpit - En stålrörskonstruktion i fören, ibland även i aktern, på havsgående segelbåtar som skall förhindra att man faller i vattnet Pråm - Farkost som saknar eget framdrivningsmaskineri
-Påbyggnad - Däckshus eller överbyggnad på ett fartyg
-Ramantenn - Rörlig antenn som användes bla vid radiopejling
-Reling - Övre kanten på en båt/fartygs sida, dvs ett skyddsräcke mot att ramla i sjön
-Rigg - Samlingsterm för en båts segel, master och rundhult
-Roder - Styranordning
-Rorkult - Stång som används för att manövrera rodret, speciellt på mindre båtar
-Rostrum - För på fartyg med utstickande del avsedd för att ramma andra fartyg
-Ruff - Uppbyggnad över öppning i däcket på mindre farkoster, särskilt på segelbåtar
-Rundhult - Gemensam benämning på rår, bommar, gafflar mm som användes i rigg eller för andra ändamål ombord
-Rå - En spira tvärs över en båts mast (bär upp fyrkantiga segel, råsegel)
-Segel - Duk av olika material som fylls av vinden och driver båten framåt
-Segelkoj - Rum ombord i fartyg eller båt och som användes till förvaring av segel mm
-Sittbrunn - Ett öppet, nedsänkt utrymme varifrån båten styrs
-Skalkning - Vattentät tillslutning av ett fartygs lastluckor
-Skans - Benämning på manskapets bostadsinredning
-Skeppsklocka - Mindre klocka av metall och som förr i tiden användes till att slå glas på, numera användes mest till att avge signal med under tjocka
-Skott - Väggarna i ett fartyg heter skott Skott som sitter under vattenlinjen har som regel vattentäta dörrar för att hindra fartyget från att sjunka om det skulle ta in vatten
-Skrov - Benämning på själva fartygskroppen
-Skvättbord - På öppna fartyg över relingen vertikalt uppsatt bord, eller på relingen horisontellt lagt plankgång
-Skylight - Öppning i däcket försedd med glasfönster och skyddangaller, avser att ge dager och luftväxling i underliggande rum, skylightet kan öppnas och stängas underifrån
-Skärstock - Löstagbar balk som uppbär lastluckor
-Slag - Övergång mellan fartygets botten och sida
-Slingerbord - Anordning som användes ex vis för att förhindra servisen från att vid sjögång glida av bordet
-Slingerköl - Anordning på slagets utsida för uppbromsning av fartygs tvärskeppsrörelser vid gång i sjö
-Slingerräck - Anordning för att hindra saker att komma i rörelse vid sjögång
-Spant - Balk i fartygsstomme som går parallellt i bågform tvärskepps från köl till reling
-Sprayhood - Stänkskydd över nedgången till ruffen
-Spygatt - Avlopp i däck / durk
-Stänkbord - Lösa brädgångar som sätts ovanpå relingen vid segling i hårt väder
-Stäv - För eller akterända på en båt/fartyg
-Sudband - En grov ribba utefter relingen till skydd emot skamfilning
-Svanhals - Benämning på luftrör som från tank eller annat utrymme leds genom däck och kröks så att regn och stänkvatten inte skall komma in
-Talja - Hissanordning bestående av två block
-Toft - Tvär mellan sidorna i en roddbåt inplacerad bänk avsedd för roddare
-Trall - Gallerverk, oftast i trä, för att tillåta luft eller vattenpassage, ex för ventilation i äldre tiders större segelfartyg
-Tross - Tågvirke tillverkat på visst sätt, trosslaget
-Trossdäck - I örlogsfartyg det understa genomgående däcket, här finnas bla förläggningsplatser för besättningen
-Tågvirke - Ett gemensamt namn på spunna linor, rep och trossar, smäckert tågvirke benämns "lina", grövre benämns "tross" och riktigt klena kallas "märling", tågvirke görs av fibrer som spinns till kardeler som sedan tvinnas till en tross, evt kan slås till en kabel
-Vant - Vajer som håller masten på plats i sidled
-Vattenlinje - En linje målad på utsidan av skrovet och som markerar övergången mellan fribord och undervattenskroppen
-Vinsch - Metalltrumma och vev som gör att kraften kan ökas vid hemtagning av skot eller fall
-Åra - Redskap att ro, paddla eller vricka med
-Årklyka - En typ av årtull
-Årtull - Stöd för en åra vid relingen
-Överbyggnad - Påbyggnad på ett fartygs huvuddäck
Externa länkar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fartyg
http://www.ne.se/fartyg
Relaterade ord: Aframax Akter Anemometer Autopilot B-max Back Barlastshög Bog Bruttoregisterton Brygga Båt Börding C-max Capesize Debarkera Deplacement Djupgående Durk Däck Dävert Dödvikt Egenvikt Embarkera Fallrep Farkost Fartygslämning Fartygsregister Flytetyg Fribord För Förtöja Handymax Kabellarieskiva Kompositfartyg Kölvatten Landgång Lejdare Läktare Läst Malaccamax Marinarkeologi Marvatten Mätbrev Nettoregisterton New Panamax Nyläst P-max Panamax Plimsoll-märke Ponton Postpanamax Pråm Registerton Rostrum Seawaymax Sjöfart Sjöterm Skepp Skeppsläst Skeppsmätning Slagvatten Spant Squat-effekten Suezmax Superpostpanamax Supramax Svår läst Trollhättemax Ubåt Undervattensfarkost V-max Vrak Vänermax Åmning
TILLBAKA VISA DISKUSSIONER
