Namn: Lösen:

Sjökort


En typ av karta som i Sverige ges ut av Sjöfartsverket och är avsedd för sjöfarten (både för fritidssjöfart och yrkessjöfart) – men vissa specialkort ges även ut av företaget Hydrographica. Kartan fokuserar på framkomlighet på sjön, och har endast enklare information från land. Framförallt framgår djupförhållanden (bottendjup, grund, kustlinje) och navigeringshjälpmedel (fyrar, prickar, farleder, mm), men även viss annan information som bottentyp, rörledningar, fartbegränsningar och ortsnamn finns med. På papperssjökort är även koordinatsystem alltid inritade, på digitala sjökort kan koordinater visas på annat sätt.
För att tolka symboler på sjökort har sjöfartsverket gett ut en bok som heter Kort 1, som är en förteckning över alla tecken och vad de innebär. 2008 gjordes en anpassning till internationella markeringar, och en del tecken gjordes om.
För dykare kan ett sjökort vara användbart för att se djupprofiler, bottenförhållanden, förbudszoner, farleder eller bottenföremål (ex elkabel, vattenledning, mm).

Typer av sjökort
Det finns olika typer av sjökort, både olika typer av pappersjökort, och olika typer av digitala sjökort (även kallade elektroniska sjökort).
Papperssjökort:
- Specialkort: har skalan 1:25.000 (eller större) och en 4-siffreig beteckning, exempelvis över hamnområden
- Skärgårdskort: har skalan 1:50.000 och har en 3-siffrig beteckning, för navigering inomskärs eller kustnära
- Kustkort: har skalan 1:200.000 och har en 2-siffrig beteckning, för navigering på öppet hav utanför kusten
- Översiktskort: har skalan 1:500.000 (eller mindre) och har en 1-siffrig betecking, är till för att ge en översikt
- Insjökort: för speciella insjöar
- Båtsportkort: en samling av skärgårdskort för ett visstområde skurna i A3-format (var tidigare större)
Digitala/elektroniska sjökort:
- Sjökort i rasterformat: en inskannad eller avritad bild av papperssjökort, en inzoomning ger inte bättre upplösning, utan tjockare streck.
- Vektoriserad sjökort: ett digitalt uppbyggt sjökort där inzoomning ger bättre detaljer och information sparas i olika lager så att man kan välja vad man vill visa (ex ta bort ortnamn från kartbilden).

Projicering på sjökort
Eftersom jorden är rund är det svårt att återge den rätt på ett plant underlag som en papperskarta, hur man än gör så blir det vissa fel. Inom sjökort så finns det två vanliga metoder, Mercator projektionen och Gauss projektion:
- Mercator projektionen: Man gör meridianerna (linjerna mellan syd- och nordpolen) parallella, vilket gör allt längre norrut successivt bredare, varefter man även drar ut allt även på höjden ju längre norr ut det förekommer, så att det blir proportionerligt till längd och bredd, dock så kommer exempelvis en ö vid polcirkeln visas större på karten än samma ö hade gjort vid ekvatorn. På en världskarta med Mercator projektion blir Grönland ungefär lika stor som Afrika. De svenska kustsjökort använder Mercator projektion. Sjökort tryckta för 1960 och senare sjökort i skala mindre än 1:50.000 är gjorda med Mercator projektion.
- Gauss projektion: Man tittar på ett område längs en meridian, dvs en smalt område som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Projiceringsfelen blir härvid mindre på en liten yta, framförallt på höga latituder (långt norrut eller söderut på jordklotet). De svenska skärgårdskorten är i Gauss projektion. Sjökort gjorda i skala 1:50.000 och större efter 1960 är gjorda i Gauss projektion.

Positionsangivelse
Vid angivande av position på sjökort används idag kartdatum WGS84 och latitud/longitud.
WGS84 står för World Geodetic System 1984 och är ett system för att definiera placeringen av koordinatsystemet (nollpunkt och referenspunkter) på jordens yta..
Latitud och longitud anger en referenspunkt i ett rutnät bestående ett antal uttänkta rutor över jorden. Det består av 360 meridianlinjer mellan polerna som är jämt fördelade med 1° skillnad runt ekvatorn (longituder) som används för att tala om väst-östlig placering, medan latituderna är linjer som är parallella med ekvator (och på en jordglob alltså bildar mindre och mindre ringar närmare polerna) vilka är fördelade med 0° vinkelskillnad sett från jordens centrum.
Nollpunkten för koordinatsystemet är där den så kallade "nollmeridianen" (som går genom Greenwich i England) korsar ekvatorn. Allt annat anges i relation till den punkten, exempelvis ligger Stockholm på en nordlig latitud och ostlig longitud, medan New York ligger på en nordlig latitud men västlig longitud, och Lima ligger på en sydlig latitud och västlig longitud. För att tala om i vilken kvadrant från nollpunkten positionen är angiven, så skriver man alltid ut "N" (nord) eller "S" (syd) på latituden och "W" (väst) eller "E" (öst) på longituden, eftersom samma sifferkombination förekommer på fyra ställen (dvs i varje kvadrant). Man kan förvisso använda de svenska förkortningarna N/S/V/O, men vanligtvis undviks det för att undvika förväxling med en nolla när det är ostliga longituder.
På longitudskalan kan man gå från 180° västlig via noll vid nollmeridianen till 180° ostlig, och på latitudskalan kan man gå från 90° nordlig vid nordpolen via noll vid ekvatorn till 90° sydlig vid sydpolen.
Eftersom antalet grader longitud (runt ekvatorn) kan bli tresiffrigt, så skriver man ofta ut tre siffror på longitudens gradtal, vilket i Sverige alltid blir en inledande nolla.
För att öka noggrannheten så delar man sedan in varje grad i 60 minuter, och varje minut åtföljs sedan av tiondelar, hundra eller tusendelar (en, två eller tre decimaler). Antalet minuter skrivs alltid med två siffror för att undvika förväxling av siffrorna.
Inom geografin delar man in varje minut i 60 sekunder, och den metoden förekommer även inom sjöfarten och kan ställas in i GPS:er, men särskiljs i skrivsätten genom att sekunder inte föregås av decimalkomma och apostofen som efterföljer minutrarna då kommer före sekundrarna, sekundrar kan aldrig heller bli högre än 59.
Exempel på hur man skriver en position är 58°38,81’ N, 017°01,73’ E, för att ange 58 grader och 38,81 minuter nordlig och 17 grader 1,73 minuter östligt. Är det dock otvedtydligt vad man menar (ex internt bruk inom en grupp) så kan man även skriva 583881 170173.

Externa länkar:
http://www.sjofartsverket.se/sv/Sjofartssektorn/Batliv/Sjokortsprodukter/Sjokort
http://www.sjofartsverket.se/pages/378/Sjokortsbilder/FYRENINDEX%20med%20länkar.pdf
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%B6kort
http://www.sjofartsverket.se/pages/378/beteckningar_konturer.pdf
http://www.sjofartsverket.se/pages/1687/nysymbolik.pdf
http://www.hydrographica.se
http://sv.wikipedia.org/wiki/World_Geodetic_System_1984
http://en.wikipedia.org/wiki/WGS84
http://www.fiskeriverket.se/arkiv/ordbok/wgs84.5.1490463310f1930632e800010213.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Koordinater
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordens_koordinatsystem
http://sv.wikipedia.org/wiki/Longitud
http://sv.wikipedia.org/wiki/Latitud
http://rl.se/rt90
http://www.sjofartsverket.se/sv/Infrastruktur-amp-Sjotrafik/Sjogeografisk-information/Sjokort/Sjokortsforteckning/
http://www.sjofartsverket.se/pages/384/OVER_KUST.pdf
http://www.sjofartsverket.se/pages/384/SKAR_SPEC-400dpi.pdf
http://mapserver.mytopo.com/mapserver/nautical_symbols/Contents.html

Relaterade ord: Ankringsplats Baslinje Boj Breddgrad Båtsportkort Bäring Djup Djupkurva Ekonomisk zon Enslinje Farled GPS Hydrografi Hållbotten IMO Inre vatten Kompass Koordinater Kort 1 Kort A Landhöjning Latitud Longitud Längdgrad Navigation Position Prick Ränna Sjöfartsverket Sjömil Sjömärke Sjömätning Territorialvatten Ufs Växande kort



Sjökort
Exempel på digitalt sjökort som används på datorn. Utseendet är identiskt med papperskorten.


TILLBAKA  VISA DISKUSSIONER