Våg
Eng. Wave
En vågrörelse i vattnet, där vattnet rör sig lokalt, utan att i större omfattning flytta sig (till skillnad från strömmande vatten). Vattnet flöljer alltså inte med vågen, utan rör sig lokalt i en cirkelrörelse.
Olika vågtyper
Det finns olika sorter vågor i vattnet:
- Bränning, våg som bryter över grund eller strand
- Dyning, vågor som skapas långt bort
- Stående vågor (Seicher), som skapas av konstant vattenflöde (ex i forsar)
- Svall, som skapas av föremål som rör sig genom vattnet (ex fartyg)
- Vindvågor (korta vågor), som är ytliga vågor som skapas av vinden friktion mot vattenytan
- Tidvattenvåg, som skapas när tidvattnets rörelse möter motstånd
- Tsunami, som skapas av jordbävningar
- Monstervåg, som är jättelika kortlivade vågor skapade av vind
Vågbegrepp
När man beskriver vågor, så finns det olika begrepp:
- Vågtopp: höjsta punkten på en vågrörelse
- Vågdal: botten i en vågrörelse
- Vågläng: längden mellan två vågtoppar
- Våghöjd: höjden från vågdalen till vågtoppen
- Amplitud: skillnad mellan normal (stilla) vattennivå och vågtopp eller vågdal, amplitud=våghöjd/2
- Signifikantiva våghöjden: ett försök att ge ett relevant värde på den komplexa vågstrukturen som finns på havet där flera olika vågrörelser förekommer samtidigt, värdet är ett medelvärde på den högsta tredjedelen av vågorna som för tillfället förekommer - enstaka vågor kan nå dubbla den höjden utan att det är att anse som onormalt
Vindens inverkan på vågor
0,00–00,2 m/s Stiltje / bleke - Spegelblank sjö
0,30–1,50 m/s Bris / nästan stiltje - Små fiskfjällsliknande krusningar bildas, men utan skum
1,60–3,30 m/s Lätt bris / laber bris - Korta men utpräglade småvågor som inte bryts
3,40–5,40 m/s God bris - Vågkammarna börjar brytas, glasaktigt skum bildas
5,50–7,90 m/s Lätt bris - Längre vågor, flera vita skumkammar
8,00–10,7 m/s Frisk bris - Vågorna mera utpräglade och långa, överallt vita skumkammar
10,8–13,8 m/s Hård bris / frisk kuling - Större vågberg, vita skumkammar breder ut sig över större ytor
13,9–17,1 m/s Styv kuling - Sjön tornar upp sig och bryter, skummet bildar strimmor i vindriktningen
17,2–20,7 m/s Hård kuling - Betydande vågbergens, skummet bildar tätare strimmor i vindriktningen
20,8–24,4 m/s Halv storm - Höga vågberg med brottsjöar, sikten kan tidvis försämras av vitt skum
24,5–28,4 m/s Storm - Höga vågberg, långa brottsjöar, skum försämrar sikten och verkar täcka havsytan
28,5–32,6 m/s Svår storm - Mycket höga vågor. I sikte befintliga fartyg försvinner bakom vågbergen
32,7–36,9 m/s Orkan - Havsytan helt täckt av vitt skum, mängden skum i luften försämrar sikten
Externa länkar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5gr%C3%B6relse
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5gl%C3%A4ngd
http://en.wikipedia.org/wiki/Ocean_surface_wave
http://en.wikipedia.org/wiki/Waves
http://doos.misu.su.se/pap/compwaves.pdf
http://hem.bredband.net/lagaren/gropig.htm
http://www.sjofartsverket.se/templates/SFVXPage____1013.aspx
Relaterade ord: Baksjö Bogvåg Bore Brottsjö Bränning Douglas-skala Driva Dyning Gäss Hajning Hav Häckvåg Krabb sjö Medsjö Monstervåg Sjö Sjögång Sjöhävning Sjösprång Smul Ström Stående våg Svall Tidvattenvåg Tsunami Vågbrytare Vågdal Vågslagsmärke Vågtopp
TILLBAKA VISA DISKUSSIONER