Vätgas
Sv. Väte. Eng. Hydrogene. Vetenskapligt H2.
Alltmänt:
Namnet på den gasformiga varianten av väte, som är det enklaste, lättaste och vanligaste ämnet i universum som vid atmosfäriskt tryck och temperartur är en lukt-, färg- och smaklös men mycket lättantändlig tvåatomig gas.
Väte förekommer naturligt i form av flera olika isotoper med egna namn (protium, deuterium och tritium), samt på konstgjordväg i några kortlivande varianter. Väte utgör 90% av alla atomer i universum, och förekommer på jorden främst bundet med syre till vattenmolekyler (H2O).
1784 framställde fransmannen Antoine Lavoisier vätgas från vattenånga som han ledde genom ett glödande järnrör och gav den brännbara gasen namnet hydrogéne (från grekiska ὕδορ [hydor], vatten, och γεννάω [gennaô], jag bildar). Pehr von Afzelius och Anders Gustaf Ekeberg föreslog 1795 det svenska namnet väte. Ett av dess första användningsområden var ballonger, och den producerades då i stor skala genom att blanda svavelsyra med järn.
Flytande kväve används idag bland annat som raketbränsle och vätgas används även i vissa miljöbilar, men eftersom jorden saknar vätgaskällor, så kan vätgas inte användas som energikälla då det kräver energi för att framställa energi – dock kan det användas för att lagra energi, genom att producera gas som kan lagras och förflyttas.
Knallgas:
I blanding med syre (exempelvis i luft), så bildas "knallgas" som är mycket lättantändlig och brinner explosionartat, vilket gör vätgas till en problematisk bränslekälla. Vid för låga halter av syre eller väte så undviks dock explosionsrisken..
Fakta:
Färg: färglös
Kokpunkt: -253° C (20,268 K)
Smältpunkt: -259° C (14,025 K)
Nummer i det periodiska systemet: 1
Dykning:
En gas som inom dykningen har använts för att skapa hydrox (vätgas och syrgas) och hydreliox (vätgas, syrgas och helium). Gasen har visat sig användbar, men överträffas dock av helium i olika aspekter. Bland annat så har gasen nackdelen med den höga risken för explosion pga av gasens lättändlighet. För att hydrox skall bli säker att använda så kan maximalt 4% syre tillåtas i blandningen, vilket gör att gasen inte kan användas för andning på ytan utan först vid ett tryck på 4 bar (motsvarande 30 m djup) då partialtrycket på syret överstiger 0,16 bar. Problemet med de brandfarliga blandningarna (så kallad knallgas) återstår dock om överskottsgas släpps ut (exempelvis från öppna system) i närheten av exempelvis en dykbåt.
Blybatteriladdning:
Vid laddning av blybatterier (förekommer i en del dyklampor) så bildas vätgas. För att förhindra att knallgas bildas skall därför batteriladdning ske i ett välventilerat uttymme. För att undvika skador om knallgas bildats skall laddning ske på ställen där det inte förekommer gnistbildning, glöd, öppen låga eller annan tändkälla.
Externa länkar:
http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4te
http://en.wikipedia.org/wiki/Hydrogen
Relaterade ord: Andningsgas Argon Blandgas Gas Gasblandning H2 H2O Helium HPNS Inertgas Kväve Kvävgas Luft Metabolism Mix Neon Oxygen Partialtryck Respiration Syre Syrgas Väte
TILLBAKA VISA DISKUSSIONER
