Namn: Lösen:

Venturi


Eng. Venturi

Venturieffekten innebär att ökning av en gas hastighet medför en minskning av dess tryck, ett fysikaliskt fenomen som fått sitt namn efter den italienska fysikern Giovanni Battista Venturi (1746 - 1822) som upptäckte fenomenet.

Venturieffekten har fått många användningsområden, bland annat i pumpar, flödesmätare i dykregulatorer, verktyg, mm.

Venturieffekten i pumpar
Det finns flera olika pump- och insugslösning där man genom att spruta en gas eller vätska genom en kanal, skapar undertryck (sug) i en annan kanal, varifrån det då följaktligen kommer sugas in annan vätska/gas. Exempel på användningsområde är ejektorsugar som bland annat används vid utgrävningar inom marinarkeologin, och där man strax bakom själva mynningen sprutar in vatten under tryck som går bakåt i pumpslangen, vilket då skapar ett undertryck vid mynningen där det omgivande vattnet och lösa sediment sugs in.

Venturieffekten i flödesmätare
Genom att koppla sidorör i vinkel mot ett huvudrör med flöde, skapa under tryck i sidoröret när det går ett flöde genom huvudröret, så får man tryckskillnader som man kan mäta och använda för att mäta flödet. En vanlig lösning är att montera två sidorör, varav det ena sitter vid en förträngning (som skapar en hastighetsökning i huvudröret), och därvid skapa en lätt avläsbar skillnad mellan de två sidorören.

Venturieffekten i dykregulatorer
En inte helt ovanlig finess i andrastegregulatorer är att bygga in venturieffekten, så att flödet från andrasteg ventil går rakt mot munöppningen på den som andas, härvid ökar flödet genom att gasen inte måste strömma runt i andrasteget, varvid gasflödet ökar och därmed sker även en extra tryckminskning i andrasteg, vilket ytterligare suger in membranet som öppnar ventilen ännu mer – vilket gör regulatorn mer lättandad och ger större gasflöde. På vissa regulatorer kan man bra justera venturiinställningen vid service (dvs vid isärtagning), men på en del regulatorer så kan dykaren själv ändra inställning under dyket, genom att vrida på ett vred som kan vridas upp till ett halvt varv (skall dock inte förväxlas med de vred som regerlar fjäderspänningen i ventilen, som ofta kan vridas mer än ½ varv, och den snäppfunktioner där man kan trycka en knapp för att begränsa membranet i andrasteget för att minska risken för friflödning i en regulator som inte används) – andra regulatorer saknar helt möjlighet att justera venturieffekten.

Venturieffekten i arkitekturen
Inom arkitekturen så används venturieffekten för att med hjälp av vinden skapa undertryck i ena änden av en byggand för att suga luft genom byggnaden och på så sätt skapa en naturlig ventilation.

Venturieffekten i djurriket
Vissa jordlevande varelser, exempelvis manguster i södra Afrika bygger omfattande tunnelnät under jorden, och för att säkerställa att luften i tunnlarna omsätts, så bygger de öppningarna olika höga över markytan. Genom att de lägsta utsätts för mindre vinddrag, och de högre för aningen mer så uppstår en venturieffekt som suger luft genom tunnlarna.
Liknande fenomen kan genom slumpen uppstå på ett korellrev, genom att det skapas en passage genom en del av revet, där den ena öppningen är mer utsatt för strömmar än den andra.

Venturieffekten i hav och floder
I områden med strömmande vatten så orsakar vattenrörelserna en venturieffekt vid förträngningar eller där en ström passerar nära land/botten, vilket resulterar i botten- eller stranderosion.

Venturieffekten inom sjöfart
Eftersom fartyg som rör sig genom vatten (eller vatten som rör sig förbi stillastående fartyg) även pressar undan vattnet, så är att likna vid en förträngning i ett rör, och vattnet kommer att strömma snabbare runt själva skrovet och därmed skapa en venturieffekt.
Venturieffekten gör att två båtar som exempelvis är förtöjda nära varandra i ett område med tidvatten, kommer att dras mot varandra när vattenrörelserna uppstår mellan ebb och flod.
I april 2000 så kolliderade Tecam Sea och Federal Fuji i hamnen i Sorel (Kanada) pga av venturieffekten.
I januari 2007 så passerade den japanska supertanker Mogamigawa genom Hormuzsundet och passerade då rakt över den amerikanska ubåten USS Newport News (SSN 750), så då sögs upp mot supertankern och slog i fartyget pga av venturieffekten.
Squat är ett engelsk begrepp för att ett fartygs djupgående ökar med ökad fart till följd av venturieffekten, och har varit orsak till flera grundstötningar, mest känd är när lyskryssaren Queen Elizabeth 1992 gick på grund utanför Massachusetts (USA) då fartyget genom Squat fick ett djupgående som pga av farten var 1½-3 m djupare än man hade räknat med.

Venturieffekten inom hantverk
Genom tryckluftsdrivna verktyg så är det lätt att skapa en venturieffekt för önskad effekt, exempel på detta är tryckluftspruta för målning, där tryckluft passerar över en behållare med färg, och drar färgen med sig mot den avsedda ytan.

Externa länkar:
http://www.vasa.abo.fi/pf/li/mat/fycil/experiment/venturieffekten.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Venturir%C3%B6r
http://en.wikipedia.org/wiki/Giovanni_Battista_Venturi
http://en.wikipedia.org/wiki/Venturi_effect
http://en.wikipedia.org/wiki/Venturi_pump

Relaterade ord: Andrasteg Ejektorsug Joule-Thomson-effekten Mammutsug Regulator Stranderosion




TILLBAKA  VISA DISKUSSIONER