Namn: Lösen:

VPM


Varying Permeability Model
(på svenska ungefär ”varierande genomträngningsmodellen”)

Är namnet på en modell för att ta fram dyktabeller baserad på att tillåta maximal övermättnad i blodflöde och vävnader för att bubblorna inte skall bli till allt för stort problem vid tryckminskning, det är den första så kallade "bubbelmodellen" som fick genomslag i dykvärlden.

VPM togs fram på University of Hawaii av David Yount, Erik Baker och Eric Maiken mellan åren 1999 och 2001. Den kan ses som en föregångare till RGBM, och även RGBM's skapare Bruce Wienke förespråkade modellen innan RGBM kom ut.

VPM-A används numera som beteckning på den första versionen av modellen. Den versionen hade dock vissa fel när dykningen skedde utanför den ursprungliga testområdet som var 50-80 m.
VPM-B är beteckningen på den uppdaterade version som gjordes av Erik Baker 2003 för att komma till bukt med de fel som fanns i VPM-A.
VPM-B/E är beteckningen på version som släpptes av Ross Hemingway (som även utvecklas V-planner) och som minskar den tillåtna gradienten för grunda stopp och är avsedd för extra långa och/eller djupa dyk.

VPM är precis som TM, RGBM och TBDM tvåfasmodeller som tar hänsyn till både perfusion (blodets förmåga att transportera fram inert gas till vävnaden) och diffusion (vävnadens förmåga att transportera ut inert gas i hela vävnaden), till skillnad från Haldane’s modell som bara tog hänsyn till perfusion och där den inerta gasen anses nå ut i hela vävnaden när den väl är upptagen (halveringstiden beror inte på diffusionen utan på hur snabbt gasen kan gå över gränsen mellan blodomloppet och vävnaden).

Relaterade ord: Algoritm Dyktabell Haldane RGBM TBDM TM




TILLBAKA  VISA DISKUSSIONER