Anders Puranen

Vid tillfället för intervjun:
Ålder: 30
Yrke: Doktorand (Kärnkemi)
Bosatt: Vasastan, Stockholm, med sambon Camilla.
Antal dyk: 500+, de blev inte bättre än att jag slutade logga helt för
några år sen.
Medlemsnummer: 1829

Hej Anders, allt bra med dig?
Jovars, fast de skulle inte skada med 27 timmarsdygn, så man hann med att hänga på internet med bättre samvete...

Vem är egentligen Anders Puranen?
En tornedaling som flyttat runt via Umeå, Helsingborg och Toulose för att hamna här i Stockholm sen länge. Försöker att inte ta så allvarligt på saker o ting, men har en tendens att lägga ner oproportonerligt med tid på ibland rätt udda saker tex div återandningsapparater.

Du har ju blivit nominerad av våra läsare varför tror du att de är nyfikna på vem du är?
Man syns ju en del på forumet och kommer väl ibland dragandes med lite mer eller mindre knasiga o annorlunda fakta, ideér, byggen o projekt. Sånt som kanske sticker ut en aning.

När började du dyka och varför?
En klasskompis fick med mig på en Open Water kurs senhösten 1991.

Har du några andra intressen förutom dykningen?
Skidor, jakt, ridning, tom löpning är alla nöjen som fått stryka på foten rätt rejält de senaste åren. Annars är jag väl lite av en vetenskapsnörd. Senaste icke dykrelaterade projektet är att bygga en bra dimkammare, alltså en apparat som kan synliggöra kosmisk strålning å sånt.

Hur ser en perfekt dykdag ut för dig?
Stilla väder, god sikt och ett maffigt nytt vrak. Gärna utan allt för mkt utrustningsbök och med en bekväm båt. Om det är på en resa där man kan äta gott o ta sig en pilsner i bastun eller salongen så skadar det inte.

Har du gjort något favoritdyk som du vill dela med dig av?
Mest intryck gav nog Dronning Maud på Narvikresan 2000. Fantastiskt sikt, ytljus och stim med hundratals fiskar. När det var dags att bege sig reviderades dykplanen moget med 5 min mer, 5 min till, lite till, lite till...

Har du planerat nått kul den kommande tiden?
I dykväg? Om vädret tillåter blir det väl en tur med Moskus. Annars blir det RB-dagen i Göteborg. Vilket som ser jag fram emot. Det kanske säger en del om hur degenererat ens dykintresse blivit. Att de kan va lika roligt att åka 50 mil bara för att klämma o grejja med apparater, och i bästa
fall plaska ner sig i en insjö. Som att åka ut på sjön för riktig findykning.

Vad vill du säga till alla som läser detta?
Slappna av, du är bland vännner :-)
Och, jo föresten om nån känner igen en T-tröja nån dykare lämnade hos mig i samband med en dykpub så är det bara att höra av sig. Lägger upp en bild på den i fotoalbumet.