Björn Carlsson

Vid tillfället för intervjun:
Född 1944 i Åby utanför Norrköping, gift sedan 40 år resultat, Två flickor.

Jobbat med följande Smed, verktygsmakare, inköpare, teknisk handläggare mönsterkortproduktion, yrkesdyk(B cert) provtryckare, och några jobb till.
Men dykintresset tog över och jag begärde tjänstledigt för att starta egen firma 1973 med försäljning av dykmateriel och yrkesdykning och uppdrag på Oskarshamnsverket, varvet , fartygsbärgningar och en mängda andra uppdrag, som skulle kunna vara ämne för många separata berättelser.
Medlemsnummer: 214

Tjenare Björn, är allt bra med dig?
Här i Växjö där jag nu bor sedan några år är det prima liv, med massor med jobb på den egna firman som är mitt enda heltidsarbete och inkomstkälla och som tar all tid, både vardagar och dom flesta helger.
Men dykningen är det dåligt med för närvarande, men jag kan ta bilen och hälsa på gamla kompisar i Oskarshamn där jag var en av dom som var med och startade klubben.

Du har ju varit i dykbranchen innan många av oss inte ens var påtänkta, hur har branschen förändrats sedan dess?
Om vi håller oss till försäljning och service av dykmateriel var det lättare förr, och kunderna litade mera på sin butik, och ifrågasatte inte allt på samma sätt som idag, där man först går in till sin butik och frågar om någonting , för att sedan skicka ut samma fråga på något forum för att kontrollera med alla experter vad som är rätt eller fel.

När det gäller Internet så har jag ett mycket kluvet förhållande.
Dels är det irriterande att Internetbutiker belägna i EU-länder med lägre moms än Sverige, kan sälja svenskproducerade produkter billigare än butik i Sverige, beroende på att vid försäljningen så tar man ut försäljningslandets moms , och dessutom är samtliga frakter billigare än inom Sverige.
Men det är inget som våra kunder naturligtvis inte kan ta hänsyn till, men för oss butiker är det naturligt irriterande att se och inte kunna göra något åt.
Och när sedan vissa tillverkare säljer direkt med nettopris till slutanvändare, som några börjat med är inte bra.

Då var det skillnad när vi började med första webbsidan med produkter, och den allra första primitiva webbshopen 1997.
Då var det inte många som hade produkter till försäljning på nätet så under att antal år gick exporten bra till Japan ,Sydafrika , USA och en hel del andra delar av världen, men observera att då gällde inte prisdumping, utan motsatsen och vårat försäljningsargument var snabb leverans till vilken plats som helst med Airborn och TNT på max 3-4 dagar

Du har ju blivit nominerad av våra läsare varför tror du att de är nyfikna på vem du är?
Kanske det är att jag syns ofta i forumet, till glädje för vissa läsare och irritation för andra.
Så därför kanske dom vill se mannen bakom "AGA masken"

När började du dyka och varför?
Jag har alltid varit intresserad av havet och dykning, och redan som ung grabb fick jag den första av Cousteaus böcker av min far, och dom har sedan följts av många flera, och just Jacques-Yves Cousteau, Hans Hass, och böcker som Expedition Röda havet var en inspirationskälla dom första åren.
Och just Expedition Röda havet, var kanske anledning till att den första egna utlandsresan gick till Eilat 1973 och med stora ögon beskådade jag, och fotograferade alla ”akvariefiskar” vid "Moses Rock" utanför Aqua Sport dykcenter i Eilat, och andra platser på vägen ut till Raz Muhammed
På den tiden var Svenskar sällsynta besökare, men det gick bra utan dom.

Men första riktiga dyket med "luftapparat" var när Ove Dahlstedt från Norrköping, tjatade att jag skulle prova hans utrustning en sommar i slutet 60 talet på Olsön i Sant Anna skärgården. Utrustningen bestod av våtdräkt, fenor, Navalmask, med slang och lågtrycksluft från kompressor i båten, och viktbälte.
Efter en kort genomgång (jag hade ju redan läst alla läroböcker) startade han kompressorn som via en tank, matade slangen och försörjde Naval masken med luft.
Jag knallade ut i vattnet, så långt slangen räckte, och beskådade alla Abborrar, Gäddor mm, tills jag tyckte att nu går det så trögt att andas in, så nu får jag nog vända tillbaka. Trögare och trögare för varje andetag tills jag bryter ytan vid båten där Ove med ett förnöjt leende förklarar att kompressorn hade han stängt när jag gått i och sedan kollade han hur länge luften i tanken skulle räcka innan jag skulle komma upp.
Det var första "riktiga" dyket, som skulle följas av många flera, fast under bättre kontroll. Men troligen var det redan då jag blev präglad på det där med helmask och luft från ytan.

Du har ju varit med på dykarna.nu under flera år, hur ser diskussionerna ut nu jämfört med starten?
Enorm mycket sakkunskap, och stundtals både intressanta och lärorika diskussioner, men allt för många som bara skriver utan att ha den minsta kunskap i ämnet, och bara skriver för skrivandet skull.
Men sedan är det ett stort problem som blivit allt vanigare.
Någon slänger ut en fråga om ett problem. På några minuter har han, ( för det är aldrig kvinnor) fått svar, plocka isär, gör si eller så, skruva på den.
Och alla förutsätter att den som ställt frågan är kapabel att ta till sig informationen, och göra rätt.
Men 20% av befolkningen har tummen mitt i handen, och kan inte klara av det på acceptabelt sätt, naturligtvis gäller siffran 20 % inte dykare, där gäller helt andra siffror, utan det gäller ett genomsnitt av befolkningen
I övrigt har jag svårt att bedöma skillnaden mellan förr och nu, och hur den förändrats.

Hur ser en perfekt dykdag ut för dig?
Vakna en tidig morgon ombord på Prosper i Brändösund, sätta på kaffe och lyssna på sjörapporten. Planera med dykamraterna och när morgondimman lättar, starta motorerna och tuffa ut till vrakkyrkogården vid Örö, simma runt bland vraken och få besök av nyfikna sälar som kommer fram under vattnet för att beskåda dom konstiga varelser som kommer på deras område.

Har du gjort något favoritdyk som du vill dela med dig av?
Jag har mycket svårt att plocka ut ett enskilt dyk, för i stort sett samtliga har bjudit på antingen spänning, svårigheter att lösa eller rent nöje.
Men ett dyk som jag minns speciellt väl var 1978 ute på Furön utanför Oskarshamn.
På dagen vanlig dykning på dom vrakrester som finns runt ön, och sedan ett oförglömligt nattdyk.
Djup max 5 meter, helt vindstilla, kristallklart vatten med massor med ål, abborrar, flundror stora som dasslock och just när vi bryter ytan passerar nattfärjan till Gotland ute i farleden. Upplyst med 1000 lampor, och skrattande glada människor.
Helt fantastisk stämning och bilderna har jag kvar, både på väggen och i minnet.

Har du planerat nått kul inför årets dyksäsong?
Inget mera än att serva mina gamla och nya kunder, vilket kan vara både intressant och roligt många gånger.

Vad vill du säga till alla som läser detta?
Var rädda om er, och avstå hellre ett dyk som inte känns rätt och tänk på att ingen är odödlig, inte ens med väggen full med diplom och certifikat, och det är inte totala mängden av utrustning som gör ett dyk till en speciell upplevelse.

Tack för att du tog dig tid!