Christian Svärd

Ålder: 54
Yrke: Företagare, just nu en andra paus, Skönt!
Bosatt: Stockholm
Antal dyk: 334
Medlemsnummer: 15006

Hej Chris, allt bra med dig?
- Fina fisken! Eller kanske skall säga fina ”vraket” Kort sagt strålande... Än så länge känner jag mig ”intakt” med alla detaljer i behåll, även om lite ”patina” inte kan döljas…

Vem är egentligen Christian Svärd?
- Stolt pappa till två dykande vuxna barn. Lite överdrivet positiv och modest äventyrlig. Har ganska lätt för att bli fokuserad på en uppgift eller intresse på gott och ont. Det gäller för övrigt dykningen också. Ganska envis men lyssnar mer än de flesta tror. Nyfiken är väl ett annat drag som jag inte kan ducka på….
Varit verksam och företagare i internationell miljö de senaste dryga 20 åren. Mycket spännande men det har också tagit mycket av min vakna tid så just nu njuter jag av lite ”time out”.
Har hunnit med att starta 3 företag som numera är sålda….
Annars kan man ju säga att jag är ”nasare” i grunden.. Har hunnit med att sälja sportutrustning, chips, nötter, kex och O’boy, bilar, konsulttjänster, elektronikprylar, allt inom data/IT,
bevakningstjänster och bidragit till utbildningen av Riksbankens ordningsvakter, bara för att nämna en del. Kuligast var nog när jag som ung sålde bilar… Inte en fest utan tjatter….

Du har ju blivit nominerad av våra läsare varför tror du att de är nyfikna på vem du är?
- Nu skall man väl vara blygsam och säga nått i stil med ”att jag inte har en aning”… Går nog inte i land med det. Tror ingen tar det på allvar! Om jag får gissa är det nog för att jag stuckit ut hakan lite på dykarna och lyckats skaffa mig en och annan som inte tycker det är ok. Haft lite kul åt det men det är sannolikt också lite kontroversiellt att tycka så.

När började du dyka och varför?
- Skoj att du frågar. Borde ju egentligen hängt på dig Tilja redan 1998-99. Under tiden jag stretade som intensivast pratade jag och sonen lite lätt om att det skulle vara kul. Tror faktiskt att det startade efter en liten flygtur med en deltavinge i Venezuela. (J...kligt kul).
Nåväl fick ett presentkort av min fru med ett ”prova på dyk” för två. 2003 tror jag det var. För övrigt på det stället jag ”hänger” på allt för ofta. Fick liksom aldrig tummen ur att boka så presentkortet begravdes i allt annat ”damm” man samlar på sig… Trist men sant.

På våren 2005 var vi dock på en familjeresa till Mexico. Halva tiden skulle spenderas med att utforska Mayakulturen men vi hade en vecka före det. Nu är vi ingen ”strandfamilj”, utan sökte lite aktiviteter. Stötte på en ”typisk” sydamerikan som överraskade oss med att tala en klingande göteborgska och med ett familjärt namn.
Christian Johansson. Han var dykinstruktör och informerade om sin verksamhet.
Sonen och jag byte blickar och så var det klart vad vi skulle göra den första veckan. Fick också med mig dottern, Har senare hört att hon motiverat sitt val att delta med att ”hon kunde ju inte va sämre än brorsan”.. Lite kul faktiskt. Särskilt eftersom hon dyker mer…
Tyvärr är det ett hopplöst fall att få min fru längre än till att snorkla i varma lugna vatten med mycket fisk.

Kan du kort beskriva din dykkarriär?
- Som sagt började det i april 2005. När vi kom hem började jag leta efter vår instruktör som jag visste skulle åka hem till Svedala. Dottern hade två missade dyk att slutföra. Hittade honom och passade på att klara av hennes OW och ta en torrdräktskurs i Hönö samma sommar.
Mitt första ”riktiga” dyk gjorde jag på Trubaduren i Gbg’s skärgård. Riktigt häftigt!

Senare på hösten åkte jag och min dotter till Egypten för att dyka.
Vi gick AOW och tog Nitrox på Colona i Hurghada. Runt jul for vi till Curacao och dök lite. Fokus låg nog mest på att få min son att komma ikapp våra cert. Vid hemkomsten var jag lite taggad på dykningen och började sondera dykcenter. Landade så småningom på Waterhouse i Sthlm.
Anmälde mig till en iskurs på vårkanten och vi hängde senare med på en del ”efterjobbetdyk”.

Bokade en familjeresa till Cypern med sagda dykcenter under augusti (fick faktiskt min fru att dyka på den resan, i en ubåt på Zenobia). Man kan lugnt säga att det var nog egentligen där min dykkarriär började. Träffade ett skönt gäng dykare som vi sedan dök med under hösten. Jag och dottern hann också med en RD kurs ganska snart efter den resan.

Delar av de andra dykarna hängde mest på ett ”otäckt” ställe i Vasastaden. Kändes lite läskigt och ”tech-svart”.. Handlade ett par Jetfins där och upptäckte att de inte var så läskiga. (En eloge till Håkan Olsson som var supertrevlig). Nu började jag bli fast…. Började dyka frekvent och fundera över platta och vinge. Det rullade på med inköp, en resa till Filipinerna i januari 2007 där jag ”tokdök” 41 dyk på 12 dagar. Blev rejält fisktrött på den resan.

Hade ju innan börjat intressera mig för vrak då det i stort sett är det enda vi har att dyka på Ostkusten. Blev inbjuden att följa med på en vraksafari till Åland våren 2007 med erfarna dykare.
Hur kul som helst. Sedan rullade det på med Fundamentals, vrakpenetrations kurs och tech-cert.
Under 2007 blev det en hel del kurser och förberedelser för det. Satte ett definitivt eget rekord med 171 dyk det året. Kommer garanterat inte att återupprepas.
2008 har varit lite lugnare men har ändå hunnit med en sväng till Åland, Narvik och en tech-vecka på Malta.

Har du några andra intressen förutom dykningen?
- Har ju en del åtaganden som måste skötas som landet båtar, hus etc men åker gärna skidor, spelar golf hellre än bra och önskar att vi hade mer isar att skrinna på vintertid.
Periodare när det gäller att läsa böcker men populärvetenskap roar mig ständigt. Hugga ved är kul och får man tillfälle att fälla ett träd njuter jag lite extra. Bada bastu och ta ett dopp i kyligt vatten med en kall pils på bryggan och dagen avslutas perfekt..

Hur ser en perfekt dykdag ut för dig?
- Dykvänner man trivs och är trygga med. Det räcker faktiskt så. Skiner solen är det en bonus. Fast ärligt.. Ett bra vrak som ”topping” gör det hela helt perfekt!

Har du gjort något favoritdyk som du vill dela med dig av?
- På sitt sätt en helt omöjlig fråga… Jag är ju ganska så nybakad och det finns massor av relativt ”fräscha” intryck som har ett lite speciellt värde.
Annars är ju alla dyk speciella när jag får tillfälle att göra det med barnen. Skall jag plocka ut något tillfälle som bara berör mig själv så kan U711 i ”Harstad”, Norge vara en god kandidat.
55 meter med ytljus på mitt första dyk på en ubåt var lite speciellt.

Vad tycker du om dykarna.nu?
- Jag har nog ett lite speciellt förhållande till dykarna.nu. Mitt första möte med ”siten” var nog att den helst skulle försvinna. Tilja använde alldeles för mycket av arbetstiden till den.. ;-)
Han var en duktig webmaster på den tiden men jag ville nog att han skulle ha mer fokus på annat.

Men som relativ nykomlig har jag haft stort nöje och nytta av siten. Har varit lite ”otrogen” och provat den andra men tycker dykarna är mer lättnavigerad, mer dynamisk och framför allt har ett stort antal ”karaktärer” som inte gömmer sig.
Jag har haft stor glädje och nytta av ”siten” både som underhållning och som kunskapskälla. Det är högt i tak vilket är positivt men det händer att en del tillmälen känns onödiga.

Skall inte heller glömma att nämna att jag genom dykarna lärt känna många mycket trevliga personer och ett antal dykpartners som jag trivs med.

Har du planerat nått kul den kommande tiden?
- Nja, det känns ju lite som att dykåret är lite passé, ett bra år men dags att ta tag i 2009… Åland, Öland, Narvik/Norge känns rätt för nästa år och kanske ett återbesök till Malta, det var coolt!
Skall ägna mig lite mer åt att vara nyfiken på RB och fler decogaser och flaskbollande.

Vad vill du säga till alla som läser detta?
- Att planera långt bygger upp förväntningar som man riskerar att bli besviken på eller inte bli av. Korta delmål på vägen har större förutsättningar att bli framgångsrika och förverkliga långa mål.
En sak i taget är alltid enklare än många bollar….”Finnar är duktiga på att fatta beslut och exekvera.. Svenskar har ångest över alternativen de överger”…..