Namn: Lösen:
Christopher Zell

Christopher Zell

Ålder – 28 år
Yrke – Research Manager på Renault Nordic AB
Bosatt – Stockholm City
Antal dyk - 540
Medlemsnummer: 10784


Hej Christopher, allt bra med dig?
Jodå, under omständigheterna är det bra. Då jag jobbar inom bilindustrin är väl läget inte direkt muntert just nu med mycket osäkerhet om framtiden men jag har precis flyttat och har en lång semester framför mig så visst finns det ljus i slutet på tunneln (grönt skimrande så klart).

Vem är egentligen Christopher Zell?
Exiltysk och journalistson som kom till Sverige 1988 och till mina buddies stora förtret pratar svenska utan tysk brytning. Är väl lite av en ’sökare’ som ständigt behöver stimulans, nya utmaningar och omväxling. Blir jag biten av något vill jag göra det fullt ut till 100%. Är också lite av en social kameleont och trivs i så många olika sammanhang och med många olika typer av människor. Just mötet med olika människotyper är något som dykningen verkligen berikat mitt liv med då jag har lärt känna många man annars aldrig träffat. Fysisk aktivitet är oerhört viktig för mig speciellt då jag dagtid sitter stilla på ett kontor. Får jag inte komma ut och röra på mig blir jag snabbt vresig. Lyckligtvis kombinerar dykningen aktivitet, med natur och mötet med människor vilket är en synnerligen lyckad cocktail.

Du har ju blivit nominerad av våra läsare varför tror du att de är nyfikna på vem du är?
Knivig fråga det där. Jag tror att det beror på en hel del olika saker. Dels har jag varit med ett par år nu på dykarna och har tidigare skrivit en hel del (både nonsens och vett), Dels har jag varit hyfsat målmedveten i min dykning och således kanske jag har en del att dela med mig av till dykare som är nyfikna på gå samma väg. Sen kan det också vara så att vissa av mina dykbuddies har en tendens att både höras och synas ombord på dykbåtarna. Jag är givetvis alltid oskyldig.

När började du dyka och varför?
När jag var liten fascinerades jag av alla naturfilmer från undervattensmiljöer där man kunde se hajar, mantor och andra djur man bara trodde fanns i sagornas värld. Kalle Anka tidningarnas inslag om vrakdykning gjorde givetvis också sitt.
Ett litet frösåddes som med åren växte sig allt större. Som vi alla vet krävs det en hel del resurser för att få till dykning här hemma så det tog många år innan allting föll på plats. 2004 avslutade jag mina studier och packade ryggsäcken för ett halvår i Asien. I samband med detta hamnade jag bland annat på dykfabriken Koh Tao och nu fanns det inga ursäkter längre för att inte ta cert.

Kan du kort beskriva din dykkarriär?
Det började som sagt var i Thailand Koh tao. Fick se grå revhaj på mitt 7 eller 8:e dyk och insåg ganska omgående att det här var precis så häftigt som jag hade föreställt mig. Dök sedan en del i Malaysia i samband med att jag backpackade för att slutligen komma hem till Sverige och ta mina första fensparkar i Mälarens murkiga vatten. Vattnet var kallare sikten sämre och fiskarna borta men känslan av att vara under vatten var fortfarande lika underbar. Började knåpa ihop till en egen utrustning och dök allt som gick att nå från land den första tiden. Insåg snabbt tjusningen med vrak vilket ledde till att jag numera nästan enbart fokuserar på vrakdykning. Kombinationen historia och äventyr är oslagbar. Vem vill inte känna sig som Nu vill det sig emellertid så att de bästa vraken ofta ligger lite djupare så det föll sig ganska naturligt att gå vidare med en teknisk utbildning.
Förra året ville flickvännen tillbringa julen i värmen och vi var less på Asien så jag drog snart igång den stora övertalningsprocessen. Jag segrade och det blev en resa till Mexico. Grottorna i Mexico hade man ju sett en hel del magiska bilder på så nästa steg i utvecklingen blev helt enkelt en full cave kurs i Tulum. Någon gång i framtiden blir det väl också en Trimix2 kurs men just nu vill jag faktiskt mest lägga energi på att dyka. Det finns fortfarande så oerhört mycket kvar att se på moderata djup.

Har du några andra intressen förutom dykningen?
Vid sidan om dykningen är min andra stora passion cyklar. Cykeln är en fantastisk uppfinning som ger oerhörda möjligheter att utforska och upplever nya miljöer. Cyklar själv aktivt mountainbike, landsväg och jobbpendlar givetvis regelbundet. Naturligtvis blir det också en hel del cykelmek och det står alltid minst ett par cyklar mer eller mindre nedplockade hemma hos oss i väntan på nya organ eller väl behövligt underhåll. Det som jag tror jag fastnade för med cyklingen är att det är så mångfacetterat, precis som dykningen. Det går alltid att utvecklas dels rent tekniskt som cyklist genom att cykla i svårare terräng men även genom att bara uppleva nya platser både hemma och i världen. Få saker slår en heldag i skogen med några kompisar på underbara tekniska stigar. Detta är också lite av mitt stora problem, att bägge intressen tar oerhört mycket tid och tenderar att kosta en slant. Då min sambo varken dyker eller är särskilt intresserad av den typen av cykling som jag främst brinner för innebär det också att man hela tiden måste disponera sin ’egentid’ mellan dessa två intressen vilket gör att det i perioder blir mer cykling eller dykning.

Hur ser en perfekt dykdag ut för dig?
Den perfekta dykdagen börjar nog med att man vaknar på dykbåten av att ens dykbuddy står och petar på en och käftslänger lite. En snabb flukt mot byssan avslöjar att frukosten står på bordet så man släpar sig upp och börjar frukostritualen. Med mat i magen och kaffe i handen klättrar man upp på däck för att konstatera att havet ligger spegelblankt, båten är förtöjd i vraket och solen skiner på en klarblå himmel. Värmen stiger gradvis men det är fortfarande relativt svalt så att man slipper svettbadet under omklädningen. Gasen är givetvis perfekt blandad och sluttrycket obscent högt. En dykplan rafsas ihop lite snabbt och sen är det dags att åla sig in i dräkten och remstället. Båttutan viner och med ett stort kliv framåt är det plötsligt fritt fall för att sedan dunsa i vattenytan. Ytströmmen existerar givetvis inte och med två snabba fentag är man framme vid fören och nedstigninglinan. En sista kontroll görs och sedan fylls öronen av det karakteristiska swooshljudet när vingen töms. Ljudet från båtens motorer avtar gradvis och det blir tystare och tystare i takt med djupet ökar och ljuset skiftar till ett mörkgrönt skimmer. Efter någon minut avtecknar sig en mörk skugga under och snabbt tecknar sig ett fartyg upp nedanför trots att det är ett tiotal meter kvar tills vraket är nått. Nu börjar en timmes lekstuga.
Efter att ha maxat bottentiden börjar en sakta uppstigning tillbaka till verkligheten igen där maten väntar och kojen lockar till en stunds slumrande innan det är dags att sjunka ner under ytan igen.

Har du gjort något favoritdyk som du vill dela med dig av?
Ett dyk på senare tid som jag fortfarande blir alldeles till mig av att tänka på var ett besök på War Fundy i höstas. Efter två dykdagar med riktig dålig sikt och ganska luriga förhållande med trål på vraken mm. Så var det oerhört skönt att dyka ett ’enkelt’ vrak på lagom djup. Sikten var helt fantastisk och trots att det var höst var det fortfarande riktigt ljust nere på vraket Det generösa djupet gav oändligt med tid att verkligen utforska varenda vrå på skutan. Det är så mycket snack om ’techdykning’ hela tiden att det känns som att folk glömmer bort att det allra bästa ju är ett fantastiskt vrak på ett grunt djup. Det är så skönt att aldrig ens behöva fundera på gasen eller dekotiderna utan att bara kunna simma runt och verkligen ta in allt i lugn och ro. Jag slutar aldrig att fascineras över hur otroligt grovt byggt allting är på henne.

Vad tycker du om dykarna.nu?
Dykarna är en suverän mötesplats både för nybakade och erfarna dykare. Jag har själv hittat respektive förstärkt relationen till många av mina regelbundna buddies just genom dykarna och om det inte hade varit för dykarna tror jag heller inte att jag hade utvecklats så fort i min egna dykning. Tyvärr saknas det ofta en hel del ödmjukhet bland användarna och det råder lite för mycket av en ’jag vet bäst för jag har gjort så under fem dyk och det har funkat’ attityd. Det finns mycket ’absoluta sanningar’ som folk verkar ta till sig utan någon egentlig källkritik. Vad som också är väldigt tråkigt är att väldigt få av våra många extremt duktiga och erfarna dykare uttalar sig på forumet. Jag har full förståelse för varför de inte gör det men det är ändå oerhört synd då det finns en oerhörd kunskap som skulle kunna vara till stor glädje för ännu fler.

Har du planerat nått kul den kommande tiden?
Visst har jag det. Närmast blir det mer gruvdykning (hallå jag väntar fortfarande på en skriftlig inbjudan till Sala ;-) ) här hemma för att sedan lagom till julen fly julhysterien för dryga tre veckor i Mexico där det förhoppningsvis blir en hel del grottdykande. Eventuellt tänkte jag även ge mig på att lära mig kite-surfing vilket verkar hysteriskt kul. Detta grepp uppskattas säkert också lagom mycket av sambon eftersom jag ju inte lägger nog med tid och pengar på mina egna intressen redan nu

Vad vill du säga till alla som läser detta?
De flesta kloka råden har redan getts här av tidigare nominerade. Men ska jag säga något så är det nog att skynda långsamt. Dyk så mycket du kan och öka gradvis svårighetsnivån. En bra grund att stå på ger oerhört mycket i längden. Gör skitdyken och lär dig den vägen för att sedan kunna njuta av belöningen på de ’stora’ dyken. Tappa aldrig respekten för vattnet. För att bli en riktigt duktig dykare krävs i min mening en stor portion ödmjukhet inför vad vi egentligen håller på med. En bra dykare utvärderar kontinuerligt situationen, förhållandena och riskerna och vet när det är dags att avstå eller vända ett dyk. Att avstå ett dyk eller vända det är oerhört svårt mentalt för många men en bra dykbuddy accepterar detta utan att för en sekund ifrågasätta varför det gjordes. Jag ser min dykning som ett livslångt projekt och då finns det ingen vits med att ta onödiga risker idag som kanske gör att jag inte kan dyka någonsin mer i morgon.

Artikeln läst 4951 gånger.

Nominera en medlem
Stäng »

Du måste vara inloggad för att skicka mail!



Jonas Roos



Christian Reslow



Henrik L Jonsson



Pål Tyrenius



Catarina Jostéus



Tor Jörgensborg



Martin Quensel



Peter Steinhoff



Andreas Swills



Petter Johanson



Anders Jälmsjö



Andrej Hoffmann



Mirka Kinnunen



Annika Bonnér



Kjell Nylund



Mats Horngren



Angelica Rydelius Bergman



Micke Tilja



Jill Lundgren



Jan Wilske



Erik Rådström



Jakob Selbing



Christopher Zell



Anders Thulin



Jesper Berglund



Christian Svärd



Andreas Fritz



Filip Kalinski



Christian Balousa Andersson



Tony Holm



Mats Karlsson



Inge Lennmark



Staffan von Arbin



Sten Meyer



Åke Larsson



Anders Näsman



Millis Keegan



Antonio Martinez



Tomas Asp



Roger Xerxes Rosenvinge



Sofia Gulin



Stefan Barth



Mark Dougherty



Pär Ahlgren



Jonas Pavletic



Alex Dawson



Rik Gould



Erika Heineman



Roger Ingebo



Rahel Zemoi



Andreas Sannerman



Sofia Svärd



Henrik Enckell



Urban Lund



Raul Bäck



Per Lagerberg



Tobias Åberg



Linda Normark



Richard Lundgren



Anders Puranen



Tomas Persson



Annelie Pompe



Fredrik Astlid



John Gulliver



Linda Haglund



Dmitri Gorski



Mattias Vendlegård



Charlotta Carlén



Magnus Keijser



Anders Ståhl



Micke Wolhardt



Nils Möllerström



Roland Bede



Calle Lundin



Kim Davidsson



Linnéa Lilo



Magnus Hagman



Björn Carlsson



Ulf Eriksson



Göran Nilsson



Jonas Eklöf



Sten Stockmann



Erik Lindberg