Dyk nr: 101, Harm, förbi Galeasen

STRULDYK!!!!

efter blåsig fika/lunch på land och en hel del frysande o tvekande inför dyk 2 var det iaf dax o klä på oss. Vi bestämde oss för att detta dyk inte skulle bli lika långt (speciellt med tanke på att Jocke bara hade 80 bar kvar i sina dubbel12) men ut t. Harm skulle vi minsann...

Denna gång skulle vi kliva i vid andra stranden, för att slippa en del av ytsimmet. Det passade ju bra för vi hade ställt riggarna på piren så man behövde inte gå så långt på land... Vi fixar, går i skogen, kliver på hala stenar o ytsimmar t. bryggan.

Vid bryggan ligger vi o guppar i vågorna o bestämmer att ta linan förbi Galeasen igen och sen ut till Harm sen har vi ingen mer dykplan. Jocke skulle få dela luft med Mickarna elr mig om hans börja tryta.

Vi går ner o i lite osamlad trupp tar vi oss bortåt Galeasen, jag lägger märke t. att Mickarna lämnar linan ett tag o hittar på annat, men tänker inte mer på det utan tänker "nåja, de har väl hittat nå skoj o har mycket mer luft än oss, de fortsätter snart o kommer säkert ifatt oss". Vid Galeasen väntar vi ett tag men vi skymtar inga av deras lampor. Då vi dyker 2 o 2 och Jocke har dåligt med luft så bestämmer vi oss för att fortsätta ut (jag hinner tänka "hmm det vore bättre att bara dyka här o sen ge oss in till land"). Som vanligt dyker Harm upp precis när man gett upp hoppet. Man stirrar blint på linan o det känns som den bara fortsätter heelt oändligt.

På Harm simmar vi som vanligt mot toan, Jocke frågar som vanligt om jag vill in o snacka o jag svarar som vanligt NEJ. :o) Härligt när saker o ting är som vanligt *haha*. Vi dyker även detta dyk genom styrhytten, nu e jag nr 2 så jag tittar runt en hel del härinne...känns kul o bekvämt trots att sikten e lite dålig, avvägningen sitter redan från början som ett smäck o jag hinner känna efter så att trimmet ska va bra. *Hehe* när jag kommer ut så undrar jag varför Jocke lägger sig precis i vägen så jag inte kommer ut från hytten, men han flyttar snart på sig o jag frågar hur mycket luft han har kvar. Då inser jag...att det inte är Jocke...killen skakar förvirrat på huvet o vill inte berätta hur mycket luft han har kvar. Jag själv gör ett typ "sry" tecken o ler generat o letar förvirrat efter min dykbuddie. När jag hittar honom lite längre förut dyker jag mot honom småskrattandes :o)

På andra sidan dyker vi upp o tittar lite på taket, vi går ner o tittar i nån lucka elr så. Vi träffar Mickarna och bestämmer oss för att dyka tillbaka nu. Vi ska bara...titta på proppen o rodret, det har vi faktiskt aldrig gjort. Sagt o gjort, ner t. aktern o titta...sen ger vi oss tillbaka.

Jocke gör tecken att han vill dela luft...jag fumlar o strular innan han får den...illa illa, det ska gå på nolltid, men det sitter inte stenhårt med denna utrustning...DET MÅSTE JAG TRÄNA PÅ VARJE DYK FR.O.M. NU. Han lånar den ett tag men lämnar sen tbax den.
Vi dyker vidare utefter gamla linan, Jocke stressar på mig så jag t. slut känner mig alldeles sluuut. O då visar han att hans nål e nere på det röda, o att han vill dela luft. Jag blir stressad tar ett andetag o byter t. min regg o lossar samtidigt longhosen åt Jocke, jag får vatten på vatten istället för luft o e fullt upptagen med att försöka få luft själv o tror att Jocke fått tag på min regg o släpper den...i själva verket väntar han fortfarande på min regg som nu ligger på botten. Jag återfår sans (o luft) säkert 30 sek senare o inser detta o plockar upp reggen o ger den t. honom. Han envisas med att ligga på min vänstra sida, vilket är tvärtemot vad jag lärt mig. Detta irriterar mig o jag försöker hela tiden få honom på rätt sida men det går han inte med på.

Vi dyker en bit till nu, men vi har båda fått strul med avvägning (det här sker rätt grunt) o när jag märker att både jag o Jocke e lite lätta hugger jag tag i hans vänstra arm ifall nån av oss ploppar. Jocke lämnar än en gång över min regg igen men avvägningen e fortf skit o vi hoppar faktiskt säkstoppet pga detta.

När vi bryter ytan möts jag av en utskällning som heter duga. Jag förtjänar kritik...reggbytet satt inte alls klockrent o det måste jag träna på, vårt samspel sög fett oxå...illa illa illa. Då jag fortf. e skärrad över det sista som hände, då jag fick en massa vatten istället för luft o att jag känner att allt gick dåligt (superbesviken på mig själv) e jag otroligt känslig för den massiva kritiken jag får av min parkamrat...har t.o.m. tankar där på att aldrig dyka igen...för att jag e en sån katastrof.

Efter en stunds surande kommer Mickarna upp o piggar upp stämningen, det går helt enkelt inte o va sur runt dem :o) Vi alla 4 skojar o pratar medan vi skruvar med våra prylar. MickeJ går o hämtar bilen o så ger vi oss av hemåt.

En massa snack, prat o skratt på vägen hem...i Läggesta blir vi avsläppta o vi åker o hämtar våra barn.

Trots detta sista dyk var det en otrolig trevlig dag...

Parkamraters loggar:
Joakim Bergman - Lillsved, M/S Harm
Joakim Bergman - Lillsved, M/S Harm