Dyk nr: 121, Kolsva fältspatgruva

Övnings och soft-dyk. Provade att dyka med stage vilket eg inte är någon större skillnad. Jag tyckte dock att det kändes lite krångligt o har lite att tänka och öva på. Bl.a. kommer jag inte åt manometern t. bakpaketet, det var svårt att se manometern på stagen, kändes jobbigt med alla slangar o jag kände mig något lätt och obalanserad mot slutet (med 10bar kvar i stagetrots 2kg extra. Men, då har jag aldrig dragit ur stage o d12 någon gång tidigare.
Att byta regg var inga problem, däremot fick jag hjälp att "stuffa" reggen igen när jag bytte t. bakpaketet.

Eg inga problem alls men det kändes nytt och ovant, ytterligare en sak att hålla reda på o som va lite i vägen.

I övrigt då, ja ett mysigt lugnt o stilla dyk. Jag börjar att andas ur bakpaketet. Vi började med att gå ner t. kaffegrottan o jag vill visa laptopen vi lagt dit. Vi glider runt o tittar därinne o jag övar på att backa...f-n så bra det går *stolt*. Sen skulle eg fortsätta ner t. bilarna, men då sa jag ifrån för jag ville inte gå så djupt *haha*. Men vi kom t. vajern vid spaden som jag länge varit sugen på att följa ner en bit för o se var den slutar...så när Manuel undrar om vi ska ner o titta på var den går så hakar jag på, det här vi dippar ner t. 24. Men, jag e lite orolig för att bli lätt o för luft i stage o.s.v. inte så bekväm men trygg, jag känner att jag har koll.

När vi kommer upp t. 15 känns det bättre, men jag nojjar o tömmer skorna på luft hela tiden...så otroligt dumt o onödigt eg. Vi kör en stund på 15m, det börjar skymma ute men fortf syns den gröna vattenytan. Jag byter här t. bakpaketet igen o får dyka med reggen t. stagen i handen då jag inte kommer åt stagen som jag vill, irriterad som f-n. Manuel undrar om allt är ok...surt visar jag att det inte är det o när jag visar reggen förstår han o hjälper mig att "stuffa" den. Nu känns det något bättre, men jag känner att stagen drar mig uppåt o jag känner mig lite vinglig.

Kan inte riktigt njuta av dyket som vanligt o känner mig inte så sällskaplig heller. Helt ärligt känner jag mig lite som en nybörjare t.o.m. Vi går upp lite t. o hamnar på säkstopp-djup där vi stannar ett tag o mitt smidiga jag råkar riva ett deco-torn som nån byggt där... Runt 6-8m tar jag en sten o håller i, utifall att jag skulle börja känna mig lätt när jag går uppåt.

Sammanfattningsvis kände jag mig lite irriterad o nojjig över nåt som eg inte var ivägen, jag hade inte riktigt kollat genom slangkonfig innan vi hoppa ner i vattnet (förutom att longhosen e fri o att alla reggar funkar) vilket innebär att lampsladden nog lagt sig runt remstället på något vis, men ändå tillräckligt bra så att jag kan använda lampan smärtfritt.

Kul o dyka igen, nu längtar jag t. Åland nästa helg!!!

Parkamraters loggar:
Manuel Tenser - Kolsva Fältspatsgruva