Dyk nr: 502, Gröne jägaren

Första kvällsdyket på flera år och första utfärden för mig med Ancora.
Via reservplats fick jag plats på Ancora och via de mest märkliga bilvägar visade Waze mig till hamnen. De flesta kom sent då det var vägbygge på Nynäsvägen, därav Waze konstiga manöver.

Det var nästan idel nya bekantskaper. Johan och Pierre känner jag sedan tidigare men de andra var nya. Något bekant ansikte syntes i vimlet.

Jag började direkt ta på mig dräkten och noterade att en tätning började se moloken ut men den höll.
Just då…

Planen var Ingrid Horn men där blåste det och var säkert rätt strömt i vattnet.
Vi gick till Gröne Jägaren. För alla normala människor tänker man på fulla personer som dricker usel öl för 29:-/glaset på Södermalm och som slåss frekvent men för dykare är det dessutom ett vrak efter en förlisning 1676 (tydligen) vid Dalarö Skans.

Pierre dök dödsmaskin så jag och Diyar fick vänta på honom medan han gjorde ngn form av kontroll men till sist hoppade jag i vattnet och kände direkt hur vattnet strömmade in i ärmen. Upp igen och på bänken ser vi hur det är stora hål i tätningen.
Johan tejpade hjälpligt ihop det och ner i vattnet igen. Vi får med oss en person till, Jonas vars parkamrat fick stå över sitt dyk.

Det var lite strömt på ytan och på väg ner fick man simma lite. Det var lite svårt att hålla ihop alla fyra och jag var snabbare ner tills öronen sa stopp. Till sist strulade dom såpass att jag vinkade adjö till dom andra och började gå upp. Det krasade till i öronen och sedan bombade jag ner till dom igen.
Jag kände hur det rann in vatten men märkligt nog frös jag inte. Halo-stället är nog rätt bra ändå. Det bästa jag haft.
Fyra stycken är svårt att hålla ihop och Jonas hade nog inte så stort utbyte av oss andra tre.

Vi irrade runt 30 minuter och sedan gick vi helt enkelt upp. Det var en lugn uppstigning och jag ser hur Pierre har händerna fulla. Han skrattar och vinkar fram mig och visar sin dator som visar märkliga siffror. Efteråt berättade han att hans dator dels hade ställts om till feet och dessutom trillat sönder, det var därför han hade händerna fulla.
Påminde om Stuarts dyk i början av 2000-talet då hans Faringstamlampa exploderade i Vagnis och det regnade strömbrytare, lampor och allsköns grejer över oss.

Resan hem behöll jag torrisen men strippade på kajen och visade därmed mitt bara underliv för alla på Karlslunds marina.

Mycket trevlig kväll. Kvällsdyk kanske är grejen?