Dyk nr: 66, Björkvik

Mitt i tentapluggandet tänkte jag att kanske skulle hinna med ett dyk och hängde på Janne och Kalle. Det var faktiskt riktigt kul att dyka idag! Jag kanske e på väg tillbaks...

Vi fyllde hela Jannes pappas bil med folk och prylar och sen bar det av mot B-vik. Jannes tjej Merlin eller nåt sånt (!) hängde på och hennes kompis Kristin. Idag var det strålande sol, inte åska som Janne hävdade att vädergudarna på SMHI hävdat! Det tackade vi för och åkte glada i hågen ut på Ingarö.

Framme hade andra människor förstått att utnyttja det fina vädret och det var hyfsat mkt folk på badklipporna. Vi bytte om om ner i vattnet efter en lite sporadisk parkontroll...;)

Tog ut en riktning sydsydväst och fenade på ett tag sen bytte vi rikting västerut. Vi hade bestämt att vi skulle öva på olika saker det här dyket och det kändes kul. Jag kommenderade "Övning" genom att skriva "Övning" på min skrivskiva, och sen körde vi övning. Jag hade tänkt mig att öva på att backa, medans Janne och Kalle skulle öva andning från alternativ luftkälla. Så vi körde igång och siltade upp som bara den. ;) Fast jag lyckades bättre idag med backningen, kom iväg en meter eller så innan avvägningen kukade ur. Små små framsteg, men ändå tydliga! Dock läckte min mask som ett såll det här dyket också, börjar undra i förtvivlan hur jag ska undvika detta eviga problem...:(

Efter en stund avbröts jag i min backning av Kalle som tog ett stadigt tag i mig och tecknade "OK" otroligt militäriskt och strikt! Jag undrade om han trodde att jag var lite borta...:) Sen simmade vi vidare västerut en stund tills jag ville vända, hade väl 110 bar kvar i min 12*200 och vi hade en bit att simma tillbaks. På tillbakavägen fick jag en så skön känsla av kontroll och flyt att det kändes som ett stort mys!! Har nästan aldrig känt så i dykningen, brukar ofta vara en massa saker som stressar mig. Hoppas på flera mysstunder i framtiden.. Avvägningen var helt perfekt, trimmen var så bra att jag knappt behövde arbeta alls för att komma framåt i ett skönt tempo. Härligt var det... Och bättre borde det kunna bli!!

Mot slutet av dyket i samband med säkstoppet fick jag en schysst kramp i vänstervaden, det bara högg till riktigt skarpt två gånger och sen var det kört. Så jag satte mig på bottnen och åtgärdade nån minut, sen var det ok. Insimmet gick fint, och vi kom efter förstklassig navigering upp precis där vi gått i!!!

Gick upp med en känsla att det här dyket var värt sin ansträngning, ett steg i rätt riktning antar jag.

12*200; 190 bar => 70 bar; 12kg vb; 17 grader i vattnet; körde våthandskar men bara långkalsongkläder under torrisen.