Skytteren

Vägbeskrivning

Position: (WGS84)
N 58° 09,35'
E 011° 11,45'

Dykbeskrivning

Var sjönk det norska valkokeriet Skytteren? Var det på svenskt vatten som fartygets besättning kapades av ett tyskt patrullfartyg? Händelsen inträffade 1942 när Skytteren gick till botten utanför Måseskär. Besättningen gick i livbåtarna och rodde mot Måseskär.

Så sent som i fjol hävdade en norsk tidning anno att norrmännen i livbåtarna blev tagna på svenskt vatten. Från svensk sida hävdade man under hela 40-talet motsatsen. Sedan dess bar inte frågan tagits upp i Sverige. Skytteren var ett av de 10 norska fartyg som 1942 skulle bryta sig ut från Göteborg. De hade på grund av kriget legat overksamma i Sverige. Besättning fick fartygen från flyktingslägren, som bidrog med 330. Till detta kom 70 brittiska skyttar som ursprungligen kom från de engelska jagare som sänktes vid Narvik.

Efter en mängd diplomatiska och juridiska förvecklingar, där det bl.a. skapades en lex Cervin blev det klart att båtarna skulle få lämna Göteborg den 31 /3 1942.I Tyskland var man rasande för att Sverige skulle släppa båtarna, och 60 bomb och attackplan samt 40 marinfartyg dirigerades till Skagerack. Innan båtarna skulle gå kläddes kommandobryggorna upp till styrhytten med ett två fots tjockt lager av sandsäckar som skulle ge skydd mot maskingevärseld.

Varje båt hade en vit vimpel med texten G.B. (Great Britain) isvarta bokstäver. Sverige ställde Isbrytaren 11 till norrmännens disposition. Den skulle eskortera båtarna genom det ca en nautisk mil breda bältet med is som fanns från bohuskusten.

- De svenska myndigheterna gjorde allt för att fördröja avgången, berättar kapten H.A. Trovik, befälhavare på tankern Lind, som var det minsta fartyget. För att få lämna Göteborg måste vi bl.a. ha klartecken från amiralen, säger kapten Trovik. Avgångsdagen gick inte amiralen att få tag på. Han fanns varken i sin bostad eller på sitt kontor denna viktiga dag. Vi fick till sist beskedet att han inte kan träffas förrän om en vecka.

Fartygen, som låg avgångsklara var, förutom Skytteren och Lind följande : Charente, Lionel, Dicto, Storsten, Buccaneer, Gudvang, Rigmor och B.P. Newton. Ett par timmar före avgången lämnade svenska marina enheter Göteborg och Lysekil och gick västerut. Detta väckte efter operationens genomförande en bister kritik från Norge och England, då man menade att Sverige på detta sätt gjorde tyskarna uppmärksamma på att något var på gång.

- Vid avgången fanns det lots samt en beväpnad svensk kontrollofficer på varje båt, berättar kapten Trovik. Dessa uppträdde korrekt. Så fort dessa lämnat båtarna, en nautisk mil norr om Vinga, släcktes alla ljus och lanternor. Det började bli sen kväll och de tio fartygen gled fram som grå spökskepp. Mellan varje båt var det drygt 100 m och destinationen var Måseskärs fyr, varifrån fartygen skulle gå ut mot England. Planerna var sedan att Dicto, Lionel, Gudvang och Skytteren skulle gå mot Hållö.

Redan vid avgången gnisslade det mellan svenskarna och norrmannen. Flera norska fartyg som saktade av fick order att åter sätta full fart. Det var förbjudet att stoppa eller ankra upp. Ordern från svensk sida var att eskortera fartygen till internationellt vatten. Från Måseskär skulle en del av fartygen gå spritt för att klara tyska och engelska minfält. Ca 3.700 m bred var minleden. Efter midnatt kunde fartygen se ljusen från Måseskärs fyr.

På natten blev Dicto beskjuten av tyska patrullbåtar och måste gira in mot kusten, sedan hon förföljts. Dicto kunde undkomma då patrullbåten stoppades av isen. Redan har var en tysk båt inne på svenskt vatten. Kl. 04.00 den 1/4 var vi tvärs Måseskärs fyr, berättar kapten Trovik. Vi kunde dock inte fortsätta, då vädret var för bra. Det hade börjat att snöa, men inte tillräckligt för att vi skulle kunna våga oss på att gå västerut.

Hela den svenska västkust- flottan låg efter oss, säger kapten Trovik, 1977 pensionär i Minde i Norge. Det var jagare, minsvepare, patrullbåtar och t.o.m. en kryssare. Medan de norska båtarna gick utan ljus, Så hade kryssaren allt upplyst och syntes väl.1 näste skede gick Dicto upp mot Hållö, för att få en ny väderprognos från London. Samtidigt blev ms Rigmor beskjuten, sedan hon ensam försökt att gå västerut. Det var mycket besvärande att ha de svenska örlogsfartygen efter oss, säger kapten Trovik. Det fanns ett ständigt tryck på oss att fortsätta.

PANIK EFTER SÄNKNINGEN

1 maj 1941 kom den norske Löjtnanten Knut Gaasland till ett f1yktingläger i Småland. Han liksom alla andra norrmän ville till England för kämpa med de allierade. Den 1 februari 1947 fick han chansen att bli extramanskap på valkokaren Skytteren. Dit kom också Agnes Christensen sjuksköterska, Som Knut träffat i lägret där hon tjänstgjorde. Efter en lång väntan blev det avgång från Göteborg. Kl. 23.00 under stor sekretess gick de 10 båtarna.

Gaasland berättar.
- Vid 6-tiden hörde vi maskingevärseld och senare en dov knall. Vi rusade upp på däck där det mer eller mindre var panik. Det visade sig att den engelske kaptenen på Skytteren sprängt det egna fartyget. En eldare låg död i maskinrummet och en var svårt skadad. Skytteren hade slagsida men vi fick 11 ut fyra livbåtar.

Den sista som lämnade Skytteren var Agnes, som glömt sin sjukvårdsväska. Den Fick hon användning för genast, då en eldare satt brännskadad i en livbåt. Två av livbåtarna rodde mot söder och två mot norr. Vi rodde i drygt två timmar och kom fram till iskanten. Vi rodde längs den och försökte hitta en råk för att komma närmare land. Från norr såg vi den tyska patrullbåten komma och ombord på tysken fanns folket från de två livbåtarna.

Nu riktades tyska maskingevär mot oss och det var bara att gå ombord på patrullbåten. Vi var så nära land att vi kunde se fönstren på de byggnader som finns på Måseskär. Plötsligt ser vi räddningen komma. Från norr kom isbrytaren Göta Lejon , som var på resa Smögen - Göteborg. Vi går fram på backen på patrullbåten och vinkar och ropar. Nu var vi räddade. Vi ser att Göta Lejon signalerar till patrullbåten men efter några minuter gick Göta Lejon från platsen.

Besvikelsen var fruktansvärd, Under färden till Fredrikshavn tänkte vi på tyska koncentrationsläger. Vi kanske aldrig mer skulle återvända hem till Norge. Valkokaren Skytteren drev länge innan den sjönk. Det förklarade Martin Edvardsson som under en del av 40-talet tjänstgjorde på Måseskärs fyr under 1942 tillsammans med fyrmästare Karl-Ivar Wassing.

Säkert sjönk Skytteren på svenskt vatten ansåg Martin Edvardsson. Det var is en sjömil ut från land. Några livbåtar som rodde mot land såg jag personligen inte men däremot när Göta Lejon kom norrifrån. Den gick då på svenskt vatten, det är jag säker på. Att tyska fartyg ofta var på svenskt vatten det kan både Edvardsson och en annan fyrmästare August Martinsson intyga.

Det kom iland en tysk på Måseskär under kriget berättade Martin Edvardsson. Tysken hade hoppat överbord från sitt fartyg och simmat till Måseskär. Han hade med sig tyska sjökort där svenska militärleder och minfält var inritade. Korten fanns att köpa i varenda skeppshandel i Tyskland, Så nog visste tyskarna var de hade oss. Det var mycket märkligt som hände här ut under kriget, fortsätter Edvardsson. En gång kunde vi från fyren se när två engelska plan bombade holmen Svarten en bit från Måseskär. Troligen hade engelsmännen tagit fel på Svarten och ett tyskt fraktfartyg. Men det var bra här ute under kriget, säger Edvardsson.

Det kom aldrig några myndigheter och frågade vad vi sett. Att tyskarna kände väl till bohuskusten fick skärhamnsborna bli varse när det 1942 kom in en skadad tysk patrullbåt som elegant navigerade in bland skären där det knappt fanns vatten under kölen. Ett dygn senare kom en tysk minsvepare och gjorde samman manöver för att hämta patrullbåten. 87-årige Gustav Nilsson Grundsund såg när Skytteren drev omkring. Nilsson var på hemväg från Skagen med fiskebåten Sterna. Livbåtarna var tomma och nog verkade det som både Skytteren och livbåtarna var på svenskt vatten. Endast tre av de tio fartygen kunde ta sig fram till England. Det var Rigmor, B.P. Newton och tankern Lind. Hela tiden blev de utsatta för anfall. Lind fick bl.a. 48 skott som gick igenom fartygssidan. Varje skotthål tätade norrmännen med träpluggar.

KÄLLA: TERJE FREDH'S BOK "SJÖFOLK OCH KUSTBOR"
Händelser från havet 1938-1948

DATA:
Längd: 168 meter
Bredd: 21 meter
Djupgående: ? meter
Dykdjup: 53 - 75 meter

Att tänka på

Djupet! Detta är AVANCERAD TEKNISK DYKNING!