Dyk nr: 251, Skår


DYKARE :
PARKAMRAT :
Glen, Andreas  
DATUM :
2005-08-17
MAXDJUP :
35,5 meter
DYKTID :
42 minuter
VISAD :
648 ggr

Onsdagsdyk med Vått69. Efter att ha hämtat upp Andreas for vi ut till Skår där kvällen skulle spenderas i glada vänners lag. Trollhätteborna gnällde litet över vädret, det var faktiskt MOLNIGT här och de hade ju haft SOL i Trollhättan, och det är ju klart att när de nu för EN gångs skull har sol i Trollhättan så… bla, bla, bla….

Vi var i alla fall ett 15-tal personer allt som allt så både parkeringen och vattnet var välfyllt. Glen och jag skulle dyka med Andreas under hans, förmodat, sista dyk här på länge. Snart var det dags för honom att åka tillbaka till den kungliga hufvudstaden med dess kungliga högskola, och DÄR fanns bara mörka Östersjön att dyka i. Andreas ville gärna spana in Havskräftor, men varnade oss för att han kunde bli ”narkad” efter 30 meter. Vi gick alltså rakt ut från sjöboden och tog oss djupare och djupare. Vid 30 meter stannade vi upp och tog en ordentlig titt på Andreas. Allt var ok. Vid 32 meter fanns det kräftor och Andreas verkade klara trycket.

Efter en stund ligger dock Andreas nere på bottnen. Glen simmar fram och tittar honom i ögonen. Andreas är ok, lite tung bara och håller på att avväga sig. Vi fortsätter bort mot väggen och tittar på massor av stora Långtaggiga Sjöborrar. Vi träffar på en riktigt stor Rödspätta som jag försöker fånga, men den är givetvis för snabb.. På tillbakavägen ser vi en Ålkvabba som jag försöker följa efter. I jakten på denna dyker det i stället upp en fin Långa, med lite blåskimrande fenor och praktfullt ”getskägg” . Mängder av Sjökock finns det som vanligt ute på mjukbottnen och jag längtar till svi får kamera.

När vi så sticker upp huvudet över ett krön ser jag en sten som jag lyser under. En Hummer! Andreas lägger sig också och tittar på den. Men var är Glen? Jag kikar framför mig och skymtar en lampa längre fram. Efter några lampviftningar får jag kontakt, men då är det plötsligt två lampor, och två dykare. Inte Glen alltså. Nu ser jag ännu en lampa en bit framåt längs väggen. Nya lampviftningar, ny kontakt. Nu var det Glen. Så ligger vi alla tre och tittar på hummern en stund innan vi fortsätter mot kabeln där vi går upp. På säkerhetsstoppet simmar vi lite fram och tillbaka i ålgräset utan några särskilda fynd och går sedan upp till de övriga för att höra om allas bravader. Så efter lite socialt dyksnack är det bara att packa ihop och åka hem till sköna sängen för 04.45 ringer klockan….

Parkamraters loggar:
Glen Paulsen - Skår