Dyk nr: 109, Sappemeer, Biskopsön

Andra dyket började med sedvanlig S-drill och Per gick ner för att häfta på 7an och vi möttes nere på 5 meter för att göra nedstigningen tillsammans.

Direkt när vi kom ner gick vi ner i lastfickorna och gjorde swimthrough:en och fortsatte baköver emot bygget igen. Vi gick ej bak höger varv till aktern som förra gången utan gick direkt upp emot bygget på andra sidan. Gjorde en liten penetrering in genom en dörr och upp genom luckan upp till annat utrymmen där taket inte finns mer.
Det var riktigt kul att få prova på lite i relativt lätta förhållanden där sikten är någorlunda gynnsam och när man ser "grönt" ljus redan vid ingång.
Men känslan när flaskor och dräkt lätt skrapas emot vraksidorna är lite annorlunda än när man sakta glider över ett vrak och fiser på säkert avstånd...
Senare under dyket tog jag decoflaskan och Perre gjorde samma rutt genom dörren och upp genom luckan. Kul kul :)

Låg sedan ett tag vid skorstenen, rundande den och titta lite och tankarna gick till dem som simmar genom den och ut genom toppen...buuuuu va trångt det måste vara därinne! Jag skulle vilja se det någongång när någon kommer ut där i värsta rostmolnet som andreas berättade.

Vi gick sedan runt på andra sidan och kikade mer på överdelen av bygget, jag fick 7an av Perre och drog helt slut på den några minuter senare. Jag blev lite småstressad när jag kände luften höll på ta slut och jag var liksom inte förberedd på det. Den där lilla agir-manometerns mätartavla har röda fält och det ser lite annorlunda ut än min egen H-manometer därav förvirringen.
Jag fick i alla fall loss min longhose från högra D-ringen innan luften var helt slut. Efter jag hade gått över på bakgasen igen tog jag loss den tomma 7an från ringarna, fixade slangen som vi fick lära oss på kursen och försökte sätta undan flaskan på den bakersta ringen som de tuffa killarna med många flarror... Perre okejjade efter jag pillat dit den, blev riktigt nöjd att det ändå gick smidigt. Det är dock helt annorlunda med helt tom flaska, den blir tokpositiv i förhållande till de snälla neutrala halvfyllda flaskorna som vi använde på kursen.

Efter stuffning och vi båda hade c:a 80-90 bar kvar började vi sakta bege oss mot fören och gled omkring lite där innan det snart var dags att avsluta dyket med uppstigningen. Jag råkade tappa Pers FAMI ner några meter och fick dippa ner och plocka upp den. Det är ordentligt handikappat utan min Salvo av flera anledningar men får snällt vänta på batteriet... Tack ändå Per för du lånat ut din FAMI.

Uppstigningen skulle bli spännande med den positiva 7an på bakre D-ringen men allt löpte på bra, hade endast 7-8 minuter kvar på 15 meters djup men klockan hoppade upp på 14 minuter (kvar till deco) eftersom vi kom grundare men marginalen på 2a dyket var självklart snävare och det blev också 12 minuter kortare dyk. Stoppet på 5 meter gick fint.
Väl uppe i båten fixade och trixade vi med flaskpaket och grejer. Det hade blivit lite hårdare vind och vågorna var lite högre än när vi kom men ändå väldigt små.

Tillbaka över fjärderna igen och mötte en hårt seglande båt som toklutade som en sån där OceanRace båt, ser rätt mäktigt ut med stora seglet uppe och det går undan...

Väl tillbaka på land så tog vi upp båten och intog en välförtjänt nachotallrik på "restaurangen" vid statoil. Jag var rejält sliten och dåsig redan när vi ätit och på hemvägen somnade jag nästan :-) Åkte direkt till SeaPro och fyllde luft och köpte en till frameless mask som fortfarande finns kvar och är så billiga, och bra!

Tack Perre för en riktigt GRYM DYKDAG! Lyx lyx med findykning och Sappemeer.