Dyk nr: 171, Klätten

Dagens andra dyk och nu började svårigheterna... Under ytintervallet hade min rygg havererat totalt jag kunde knappt gå utan att ha lätt slagsida åt alla håll samtidigt. Men låta detta hindra dykning? Inte då, man tar ju bara av 2 kg bly och kör på. Smart killen, du är ju inte alls dum på riktigt.

Vi gick i på det vanliga stället, västra delen av väggen och tog sikte på den östra dito. Inom en snar framtid började jag överväga om jag höll på att gå av på mitten eller ej. Allt var bra så länge jag inte rörde något i ryggen, tyvärr innebär andning att ryggen rör sig. Andning är dessutom relativt nödvändigt för fortsatt tillvaro på denna jord så jag kunde bara låta bli det under korta stunder. Detta sammantaget ledde till ett inte alls speciellt kul dyk. Vi såg en del krabbtaskor och maskeringskrabbor dock, det var kul.

PÅ säkerhetsstoppet insåg jag som lök på laxen att de där 2 kilorna bly som låg på båten hade gjort mer nytta runt min kropp. Att med bruten rygg hålla sig fast i lite tång samtidigt som jag inte ville göra Pia nervös är en intressant upplevelse. För intressant, stod över resten av helgens dykning.