Dyk nr: 405, Stocklycke hamn
Nu visade det sig som så att Pia aldrig varit i Stocklycke och dykt. Det bara måste åtgärdas varför undertecknad, Pia samt Linus drog iväg söderut ännu en gång. Ska vi vara ärliga så hämtade Pia och jag upp Linus på Mobilia då han (och vi) inte ansåg det vara vare sig ekonomiskt eller miljövänligt att köra dit på tre personer i två bilar.
Väl framme inledde vi med att visa Pia hur det hela skulle gå till vad det gällde igång med mera. Vi berörde inte själva uppgången så speciellt mycket då vi var rädda att hon skulle vägra hoppa i då. <img align=middle alt=wink :) src=images/pb_smiley_wink.gif /> Efter att ha skrämt bort ett par som verkade fira något fint, champagne och småvarmt började vi byta om och jobba oss nedåt.
Som vanligt numera i Vättern var det svinkallt. Tre grader är minsann inte ens på rätt sida smärtgränsen. Hur som, man ville ju inte visa sig mesig när frun var med så jag bet ihop och gnetade mig nedåt.
Vi anlände relativt snart till platsen där kamerahuset legat, där rotade vi runt en stund och funderade över livet. Sedan drog vi vidare på väg mot något okänt.
Efter en stund kom vi fram till en slänt fylld av stenblock, här ballade Linus ur fullständigt och började slå loss dessa stenar med dyk-släggan. I villervallan jagade fram en stackars lake som inte visste vilket håll den skulle dra åt. Under ett par sekunder ser jag hur Linus måttar släggan mot den men då träder magistern i mig in. Under vilt blängande och höttande med pekfingret fick jag Linus att inse det förkastliga i att ge sig på de som är mindre än vad han är.
Nöjd med min insats styrde jag hela gänget tillbaka dit vi kom från. Nu hade släggan via mig hamnat i Pias händer. Väl tillbaka vid den lilla vita stenen som jag lagt ut som referens för uppstigning upptäcker jag att mina kompisar är borta. Simmar tillbaka en liten bit och ser då min fru måttandes slag mot en oskyldig kräfta!? Efter att ha övervägt att stänga av luften för dem båda två nöjer jag mig med att stirra ännu en gång. Vad är det folk man umgås respektive gift sig med egentligen?!
Fick min hämnd när jag lätt som en fjäder tar mig upp ur vattnet medan de andra två mer eller mindre måste ringa färdtjänst. Vi avslutade dyket med att hitta tre månader gamla korvar i grillväskan samt äta upp mer färska korvar.
