Sv: Vrak, föremål och lagar?

(Läst 2 247 gånger.)


Du måste vara inloggad för att skicka mail!

Generellt sätt ägs allt av någon, även saker som ligger i en sopcontainer tillhör någon, det är först när man kan anse det som övergivet som man får plocka på sig saker. Rent praktiskt är det mycket svårt att veta att något är övergivet av ägaren om man inte har fått ett beskedet från just ägaren.

Alla föremål man plockar upp från botten, oavsett om de ligger på ett vrak eller inte, skall lämnas in som sjöfynd (eller hittegods om det är en liten insjö eller vattendrag utan båttrafik till haven). Detta eftersom man antar att det finns ägare på allt. Hör ingen ägare av sig tillfaller föremålet upphittaren efter tre månader.
Hittar du en aluminiumburk som du vill återvinna och försöker lämna in den som sjöfynd, då kommer nog polisen undra lite, så det är självklart svårt att dra en gräns för vad som är "skräp" och vad som inte är det.

Eftersom du ställde frågan delvis relaterat till vrak tittar vi lite närmare på det:
- Idag gäller 100 års gränsen från ett vraks förlisning för att det skall betecknas som fast fornminne och vara fredat mot åverkan (exempelvis att plocka föremål eller orsaka skada).
- Från 1 januari 2013 gäller istället en fast årsgräns från 1850 för att något skall klassas som fornminne och vara fredat, detta för att man vill likrikta skyddet på land och i vatten (samma regler kommer gälla på land).
- Från 1 januari 2013 kommer man även kunna besluta om skydd på särskilt utvalda vrak som är yngre som vrak än 1850, även under handläggningstiden är de vrak som det ansökts om skydd på fredade. Detta blir lite svårare för omgivningen att hålla reda på, eftersom detta teoretiskt skulle kunna gälla väldigt moderna vrak också. Gränsen blir då lite mer svårtolkad, eftersom det inte räcker med ett förlisningsdatum för att kolla status, utan man måste även kolla beslut och rådande handläggningsärenden.
- När ett fartyg är under 100 år (eller i framtiden efter 1850 och inte beslutat om särskild skydd för yngre vrak), då finns det fortfarande en ägare juridiskt sett. En ägare kan förklara att man inte har några ägarintressen i ett vrak, även om detta i praktiken inte är så vanligt. Ett stort problem i frågan är att ägarförhållanden ofta har ändrats på vägen, vanligtvis övergår ägarskapet till ett försäkringsbolag som löser in vraket som förlust, men sedan kan även vraket ha sålts till en tänkt bärgare eller överförts till ett annat bolag som övertagit alla tillgångar vid ett förvärv. Det som gör det extra svårt är att ägare inte visar något intresse så länge man inte ser någon vinning i det. Titta exempelvis på champagnevraket Jönköping där bärgarna informerade tidigare ägare om att man avsåg bärga lasten, men ingen visade intresse förrän man faktiskt började plocka upp dyrbara flaskor med champagne, och då ville de gamla ägarna ha del i pengarna. Jag vet ett fall där en skeppsklocka bärgades i Sverige och lämnades in som sjöfynd och utlystes i UFS enligt regelverket. Efter tre månader övergick skeppsklockan till bärgaren i fråga, men efter ytterligare ett tag hade ägarna (rederiet) till vraket uppmärksammat att klockan var bärgad och hörde av sig för att få överta den (det var lätt, den var redan uppe och hade ett affektionsvärde för företaget). Andra exempel på att passiva ägare blir aktiva ägare är alla de bärgningsföretag där man bärgar skatter från fartyg som är flera hundra år gamla, men genast när det finns pengar att tillgå, då kryper gamla ägare fram och vill ha del av kakan - så man kan nog aldrig se ett vrak som övergivet och ägarlöst om inte ägaren faktiskt har avsagt sig alla anspråk. Att ägarna är passiva kan i många fall bero på att man inte heller vill veta av fartyget utifall att det blir miljöfrågor kring gamla vrak. Skytteren på västkusten är ett exempel på ett gammalt vrak som blivit en miljöfråga då det nu läcker olja efter 70 år som vrak.
- Dyker du från en båt ålägger faktiskt lagen skepparen att se till att det som plockas upp också lämnas in som sjöfynd, så avser du att plocka upp saker, säkerställ att du har pratat ihop dig med skepparen innan, annars riskerar du att sätta honom på potten och dra in honom i en rättsprocess han inte vill vara en del av.
- Om du hittar lösa föremål som är av äldre datum så att det faller inom tidsramen för fornminne (exempelvis en flintkniv från stenåldern) kan du få behålla dom, processen är dock som ovan att det skall lämnas in som sjöfynd (eller hittegods beroende på plats), men är det av ädelmetaller då har staten rätt att lösa in det. Det skall även vara lösa enstaka föremål (typ något som tappats över bord) och inte höra samman till ett kulturlager, vrak, boplats eller höra ihop med flera andra saker på platsen.
- Lagen om ensamrätt till bärgning reglerar en bärgares möjlighet att ta upp något utan att man först har identifierat vem som är ägaren. Även detta gods måste då överlämnas som sjöfynd, och bärgaren får då bärgarlön eller behålla godset om ägaren inte vill ha det. Lagen är dock inte avsedd för att legitimera souvenirplockning som du frågar om, utan är avsedd att skapa en möjlighet att snabbt göra bärgningsinsatser för att rädda dyrbarlast och utrustning för att förgås, samt skapa arbetsro för en företagare som slipper slåss i en huggsexa för att försöka uppnå ett resultat. Lagen är i mitt tycke väldigt förlegad och medför även att den som har ensamrätt till bärgning även har ett ansvar, exempelvis för miljöutsläpp.

Kortfattat, vill man bärga föremål från vrak som inte är skyddade som fornminne, då skall det alltid lämnas in som sjöfynd, såvida man inte övertagit ägarskapet av vraket eller fått ägarens godtycke. Vrak som är skyddade som fornminne enligt nuvarande 100-årsgräns eller framtida 1850-gräns samt särskilt beslutat skydd för yngre vrak får inte utsättas för någon åverkan alls.

Etiken inom dykningen är dock numera att man INTE plockar souvenirer från vraken, eftersom detta snabbt försämrar dykupplevelsen och påskyndar nedbrytningen av vraken. Ett bra sätt att förstöra den goda stämningen i på en dykbåt är att ta med sig föremål upp från ett vrakdyk. Alla (även bärgarna) vill se vraket på samma sätt som du, full av föremål och detaljer som berättar om dess historia. Bättre att ta bilder eller film som minnen från ett vrakdyk.

Du hittar länkar till lagstiftningen kring bärgning här:
https://www.dykarna.nu/lexicon/bargning_1267.html

Dyk Väl!
Pär Ahlgren, ordförande i föreningen P2-Svenskt Vrakskydd




Pär Ahlgren
Pär Ahlgren 2013-09-30 14:06:27
2 606 postningar

mail 


Du måste vara inloggad för att skicka mail!

 Visa alla svar

Huvudinlägg Vrak, föremål och lagar? Sebastian Jirestig 2013-08-06 14:38
svara Sv: Vrak, föremål och lagar?Henrik Kjellberg2013-08-06 14:54
svara Sv: Vrak, föremål och lagar?Peter Ottosson2013-08-06 14:58
svara Sv: Sv: Vrak, föremål och lagar?Sebastian Jirestig2013-08-06 15:12
svara Sv: Sv: Sv: Vrak, föremål och lagar?Henrik Kjellberg2013-08-06 15:18
svara Sv: Vrak, föremål och lagar?Jonas Öhman2013-08-06 22:24
svara Sv: Vrak, föremål och lagar?Pär Ahlgren2013-09-30 14:06
svara Sv: Vrak, föremål och lagar?Anders Thulin2013-10-01 06:04
svara Sv: Sv: Vrak, föremål och lagar?Jesper Ekvall2013-10-01 07:21
svara Sv: Sv: Sv: Vrak, föremål och lagar?Anders Thulin2013-10-01 13:45

«TILLBAKA

Svara på detta inlägg
Vi ber dig följa de riktlinjer som beskrivs under Netiquette. Rubrik:

Svar: